D adeg yeswan ɣur Yismaɛlanen

Partager

Tura akka dayen ḥebsent tirza i ɣur-s, ulac win i t-ileffun seg wakken yeḥma lḥal ayendin, teṭṭaxer tefsut teǧǧa akken ilaq amḍiq i unebdu ed ssmayem i ur nettɛeṭṭil ad d-kecmen.

Maca, annect-a d awexxer kan i qabel mara d-tekcem tefsut ttenqasen yigeffuren, wamma imezdaɣ n Ayt Smaɛel werǧin ǧǧin amḍiq-a mu ssawalen «Afalu n Telɣemt», i d-yezgan deg tecwawt n Udrar n Fad (azal n 1650 n tmiratin nnig yilel). Ɣas ma d adeg d amihan i wawwaḍ, ɣas yewɛer i ulbas xilla mačči drus ubrid i yettawin i ɣur-s, skud la nettmeslay ɣef tecwawt n udrar, maca iɣermanen n tɣiwant n Ayt Smaɛel zgan ttḍillin fell-as imi i t-ttwalin d Sellaḥ. Dɣa, segmi i d-cfan ttgallan yes-s deg tudert-nsen n yal add akken ad wekkden tidet-nsen mara d-inin: «aḥeq Afalu n Telɣemt».

Ttruḥun ihi i ɣur-s segmi ara d-tekcem tefsut ladɣa alama d mayu neɣ d yunyu ma ulac azɣal ameqqran. Akken ma llan, d tulawin, d irgazen, d arraz neɣ d imɣaren, merra ttafen iman-nsen deg tikti n urzaf ɣef ufalu-ya, ma neẓra, yuɣ lḥal, dakken tal tikkelt qqaren «ad nẓur», yettusemma ad ruḥen ɣer Uɛessas, ɣer Sellaḥ. Ma nemmeslay ɣef tlawin, nutenti aṭas n uqeddic i sɛant din, imi yiwet ttawint lweɛda i leffṭent i Ufalu-ya n Telɣemt deg teɣzi n useggas, tayeḍ ttawint-d syinna akal-is i uqcic-a neɣ i teqcict-a. Ma yella d ilemẓiyen, ttalin ladɣa i ɣur-s akken ad kksen fell-asen s wadeg acebḥan am win, i d-yettakken yiwet n tmuɣla tuqa, d taxlaft, n taddart n Ayt Tɛisiwt ladɣa, akked kra n tuddar nniḍen n Ayt Smaɛel ed Tsexriwt. War ma ttun tigawt n tewlafin ama daxel neɣ berra n ufalu-nni yessebhaten, tama n tzeggzewt n yidurar.

Afalu-ya d win yessewhamen s tidet, ama ameqqran ama amecṭuḥ, imi deg teɣzi yewweḍ azal n 14 n tmitratin, deg tehri yessawed ahat 15 nniḍen. Ma yella daxel-is ɣas ini d axxam deg udrar, seg wakken wessiɛ s waṭas. Ula d tasmuḍi akked waman nuḥen dinna almi tikwal ttḥulfun s usemmiḍ alqayan wid akk yettɣiman deg-s. Ttfacayen akken ilaq mara ten-yezlef yiṭṭij deg ubrid n udrar yesfadayen. Dɣa ula d anamek n yisem i as-yettunefken «talɣemt», ma neḍfer tussna n wawalen ad d-naf dakken ur ira ad d-yili «chamelle» s tefransist akken tɣil tuget n yimezdaɣ n Ayt Smaɛel, imi aẓar n wawal-a «talɣemt» ad yili d gma-s n wawal «allaɣen», imi i ten-zdin yiẓuran L ed Ɣ. «Allaɣen» d awal aqbur deg temnaḍt n Ayt Smaɛel, anamek-is d tasmuḍi-nni akked waman i d-yettnekkaren deg tesrafin anida ttxemmilen at zik ayen akken i d-srewten. Ma yella d asusru, anṭaq-ines, yewwi-d ad yili akken i d-yettban d aḥerfi, yettusemma akka [talɣemt] ur akka [talɣ°emt]. Ta d tiṭ d tamecṭuḥt ɣef Ufalu n Telɣemt i izemren ad yili ɣer sdat d amḍiq n tmerrit s wazal-is, ahat ad d-nuɣal ɣer sdat s walbeɛḍ n yimagraden ed wugar n unadi.

Mhenni Xalifi

Partager