“Amaru yewwi-d ad yesseqsi wid yuran yakan…”

Partager

Yal mara d-yennerni umaynut aseklan i yifesqi n temkarḍit tazwawt, ala tiɣratin n tutlayt i umi nsell. D ayen i iga uselmad Zahir Meksem, mi d-yurew ungal umi isemma « Tabraṭ n uẓekka ». Akken kan i t-id-yesuffeɣ ɣer teẓrigin Tira, nesteqsa-t fell-as deg tdiwennit-a. Ɣret-tt

Aɣmis n Yimaziɣen : Tessufɣeḍ-d taggara-ya ungal-ik amenzu ɣer teẓrigin Tira. Send ad nekcem deg-s mmeslay-aneɣ ɣef umecwar akked tikti i ak-d-yusan akken ad t-taruḍ…

Zahir Meksem : Tidet, ur yelli ara d asenfar iɣef xemmeɣ aṭas, ur yelli, daɣen, d asenfar akken ad aruɣ ungalen. Deg useggas n 2007, llant kra n tedyanin n tilawt s ɛelmeɣ, i yi-d-yegren tikti ad aruɣ tadyant-a kan. Seg yimir, uriɣ-t, ǧǧiɣ-t deg tama, ttxemmimeɣ ma yessefk ad t-id-ssufɣeɣ neɣ ala. Twalaḍ 8 n yiseggasen i yezrin d wasmi i tt-friɣ d yiman-iw. Tura, ma tettunefk tegnit, ahat ad t-semdeɣ. Maca, timsal am ti, ur nettdebbir ara deg-sent aṭas.

Sissen-aɣ-d cwiṭ ungal-ik, amek tga tedyant-is?

Tadyant d tamagnut, d yiwet gar tedyanin n tmetti. Maca riɣ ad d-sekneɣ amdan i isɛan imenzayen, yessnen azal n tudert, azal n teqbaylit, ur yezmir ara ad yedder deg tmetti d taɛkemt ɣef wiyiḍ. Ur yezmir ara ad yedder deg tmetti anda ara iɛeddi d aɛeddi kan, war ma ila kra n wawal, kra n yiseɣ, akken qqaren:” yella, ulac-it”. Imdanen am wiyi, uqan tura. Dɣa ungal-a, ma nuɣal ɣer yimenzayen-nneɣ, yeskan-d , s umata, amdan i wimi yettizwiɣ wudem, yesɛa yiwen n ubrid kan deg tudert, ur yezmir ad yedder s tfukal (prétextes).

Гef wannect-a, i uriɣ ungal-a . Asaḍ, am yal amdan , ad yefk rray i rray-is, ad yessekcem iman-is deg wayen ɣef ur d-yekkir, deg wayen i wimi ur yezmir alma yegra-d deg yir tudert. Ayen akka i d-yuǧew s ufus-is, ad t-id-yessegri deg yir tagnit , war tifrat; ad iɣaz deg wallaɣ-is, alma ur yeẓri anwa abrid ara yawi. Dɣa ad yefren taneggarut d aẓekka.

Ihi d ayen yellan daxel-is i d-iḥettmen azwel-is « tabraṭ n uẓekka » neɣ tferneḍ-t ɣef kra n yiswan?

D tidyanin i d-ifernen azwel-a. Uriɣ-t akken imeɣri ad yeḍfer akk tidyanin alama d taggara iwakken ad yegzu tamukrist n wungal. Aṭas i d-yennan acuɣer mačči “tabrat n uzekka”acku “azekka” d azamul n usirem, n tudert….Maca deg ungal-a d “aẓekka” i wasaḍ, d “azekka” i wid i d-yessegra deffir-s.

Deg wanwa asenf n wungalen ideg nezmer ad t-nesres?

Ahat d ungal yerzan timetti. Maca at tsekla, ad as-gen tasleḍt ahat ad tt-id-frun. Mazal ameslay yettkemmil , ad ikemmel ma tawsit am ta d ungal neɣ d tullist.

Asufeɣ n wungal sɣur uselmad deg tesdawit yesɛa anamek weḥd-s. Amek tettwaliḍ taluft-a imi d lebɣi i k-yeǧǧan tessuffɣeḍ-tt-id…

S umata, ulac amgired gar wungal n uselmad d wungal n yimyura-nniḍen. Yezmer aselmad ad yerr tamawt ugar ɣer tira, ɣer tutlayt, ɣer wawal; akken yezmer ad yebɣu ad yesɛeddi kra n tektiwin-nniḍen yeflen akkin i yiswi n tsekla.

Acu ara tiniḍ i yimyura imeɣnasen i itewlen deg tira maca sɛan akukru ad ɛeddin ɣer tigawt?

Medden akk ttagaden tira akken tabɣu tili, ɣas d tabrat kan n menwala,. Tira d lemri i d-yeskanen tiktiwin, udem, tazmert, tuccḍiwin n win ara yarun. Dɣa yal amdan yettkukru d acu ara inin medden fell-as, d acu n yiweniten s ara d-yeglu umahil-is. Maca, i wid iran ad arun, ur d-tegri ara kan deg usirem, yessefk ad yenhel, ad yewjed. Tin ɣur-s, yelha win yettcawaren, amaru yewwi-d ad yesseqsi wid yuran, wid yessnen akken ad as-fken tamuɣli ɣef umahil-is. D annect-a ara d-yefken afud i win ikukran. Deg tilawt, akukru yelha acku, akken teẓriḍ, wid ur nugad, wid ur ncawer , ɣawlen ɣer usufeɣ syin akkin ahat faqen mačči d rray iwatan. Aṭas n yimahilen ɛerqen s tuccḍiwin ula n tira.

Maca ɣer tama nniḍen yella wugur n usiẓreg, ur t-tettwaliḍ gar yiɛewwiqen imenza n umaru?

Zemreɣ ad d-iniɣ ahat ulac tura. Zik d tidet acku ulac tazrigt ara iqeblen isenfaren n tmaziɣt; ttwalin d lexsara imi ur tli imeɣriyen. Tura tizrigin i d-yessufuɣen s tmaziɣt llant , akka am tezrigt n “Tira” n Tazaɣart B., tin n Ɛeccab… Yegra-d ahat wugur deg usiweḍ n umahil ɣer tnedlisin ara t-yezzenzen, yella wugur daɣen deg usussen “publicité”-ines. Aṭas n yimahilen i d-yeffɣen tikwal ur ẓerren ara medden.

Maca, llan yiɣmisen i yerran tamawt ɣer wannect-a, sissinen-d ayen yellan d amaynut. Rnu ɣur-s faysbuk yettɛawan daɣen.

Tanemmirt a Mass Zahir, ma tesɛiḍ kra n yisenfaren ɣas ini-yaɣ-d, ternuḍ-d awal-ik n taggara…

µIsenfaren llan, maca deg Lezzayer: Ur nxeddem, ur nestufa” yal akud d acu i t-yeččan. D acu, ayen i d-yeqqnen ɣer wungal, iswi-w d akemmel n yixfawen-nniḍen yerzan udmawen n wullis i d-yeddan deg ungal akka am Tasaɛdit…Tanemmirt i wazal i terriḍ i wungal-a, tanemmirt i Uɣmis n Yimaziɣen i yefkan tagnit i yidles n tmaziɣt, afud i yimahilen-ik kečči.

Sɛiɣ kan awal ad t-id-rnuɣ i wid ikukran ad arun: ma yenza wungal, idrimen ara d-yawi -ma yewwi-d – ad ten-fkeɣ d tallalt i walbeɛd yesɛan kra ad t-id-yessufeɣ ɣef tmaziɣt, ma amahil-is yelha.

Yella-yas wawal akked: Mhenni Xalifi

Partager