Imalas n uqeddic deg Ayt Smaɛel

Partager

Ddurt-a iɛeddan, am wakken i d-nessedda yakan isalli deg yisebtar-a, tella tɣiwant n Ayt Smaɛel, i yeggugen seg waɣir n Bgayet s wazal n 60 n yikilumitren, d rreḥba n yidles azwaw, mi tesuddes, tesnubget, sin n ttiɛadat yeswan: amsizwer adigan n yiqennucen, akked tfuggla n Tesbeddit Tiregwa i tikci n warrazen n yimsizwar-is n tullisin ed wungal, rnu daɣen taggazin i yisdawanen (taggazt Racid Ɛellic, tin n Masin Uharun, akked Muḥend Saɛid At Mlikec). Ilmend n waya, ddeqs n yinebgawen, gar imeɣnasen, imedyazen, iselmaden, wid iḥemmlen idles s umata, i yellan deg dduḥ n Udrar n Fad, daxel n uxxam n yilemẓiyen n tɣiwant anda i d-llan tuget n warmuden (activités), imi ula d kra n yimezdaɣ n Ayt Smaɛel ḥsan teɛna-ten taluft, ḥeḍren i wayen merra yemuggen. Ayen i d-yellan s umata ass n amhad (lexmis), ttwaldint tanezzayt temzikknin n wayen akk icudden i Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad ed umezruy-is, syinna d ajerred n wid yettekkan deg ttiɛad, akked usnubget n wid i d-yerzan i Udrar n Fad, gar yimeɣnasen n Tregwa ed yimeɛraḍen i d-iḥewwsen seg waṭas n tamiwin. Ass n sem (lǧemɛa), yettwager wuɣud anida ara qqden yiqennucen, sɣur kra n temɣarin tinasniliyin n taddart, iɣef i d-tella tirzi tamenzut sɣur yimeḥḍar. Mi d-telḥeq temrint n wawalen n teldayt yuli uselway n Tdukkla, mass Fares Bakkuc, ɣer usayes akken ad d-yini ameslay-is. Ilemẓi-ya d win i yessarmen ladɣa tirza n lɛali i yimeɣnasen n Tesbeddit Tiregwa, i yinebgawen-is ed wid n Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad. Syin akkin iɛedda-d Sadeq n Ayt Urbaɛ (Rebbaɛi), yefka-d awal-is s yisem-is ed win n yimezdaɣ n Ayt Smaɛel, s wacu yesnemmer kra n wid iqeddcen i uḥraz ed usnerni n yidles, gar-asen tilawin n Udrar n Fad i icebbḥen ddeɛwa n umsizwer n yiqennucen, akked yimeɣnasen n Tregwa i d-yettagen seg berra ayen ur xeddmen kra n daxel. Ma deg nnuba n Racid At Ɛli Uqasi, aselway n Tesbeddit-a, yesmekta-d ladɣa umeɣnas-a dakken ma ur nga nekni kra atan ulayɣer ma nurǧa adabu-nni, rnu ɛad tasertit taxabit. Deg usemmed n wahil temmug ṭṭabla timezdit sɣur umeɣnas Yasin Zidan, amaru Lɛerbi Yeḥyun, amedyaz Seɛdi Qasi, akked umaẓrag Abdelmalek Mennic. Wi d wid i d-yewwin isaragen ɣef tfarest tamaziɣt (production amazighe) ar tura, ama deg tsekla, neɣ deg kra n taɣulin n tgemmi, am win n yiqennucen. Yella-d daɣen usenɛet n yiwet n tceqquft n umezgun sɣur terbaɛt n yilemẓiyen i aɣ-d-yusan seg Tbatent. Taceqquft-a tewwi-d ɣef usentel, ad d-nini icudd i umezruy, imi win i tt-yuran ed wid i tt-id-yuraren wwin-d kra n tugniwin d imedyaten ɣef wamek teḍra i Tgelda n Aksel. Kra n wakud akken, tewweḍ-d teswiɛt n tikci n warrazen, ɣef 17sr akken-nni, i wid i d-yufrar deg yimsizwar n tullisin ed wungalen umi d-tessawel ilindi Tesbeddit Tiregwa. Ɣer taggara n tmeddit, deg yiḍ, gerrzen ddeqs n yinaẓuren tagnit tama n uxxam n yilemẓiyen, am unaẓur n tezlit taɣerfant (ceɛbi) i yettwaḥemmlen aṭas, wa d Yasin Azwaw (Zwawi). Anaẓur Ɛli Ɛemran, Atmaten Imanza (Imenza), Izenẓaren, akked ddeqs n yicennayen nniḍen, am Wali Ɛebdelɣani seg Ayt Smaɛel. Aredmani, yal yiwen seg-sen yufa assaɣ-is icudd ɣer uzayez i yellan s ṭṭaqa, i d-yettarran s waṭas. Ula d timlilit tdum almi tɛedda akkin tzeggant n yiḍ s sin n yisragen. Ma yella d ass n sem, yewwi-d uduktur Ḥasen Ḥirec yiwet n tanant ɣef uxemmem n tmetti n wass-a.

Mhenni Xalifi

Partager