Agellid n KuKu (1510 – 1797)

Partager

Γas akken llan wid yebγan ad-xelqen takna i wegraw n Ṣummam, maca deqs n leqdicat id-ittewheggan γef dema n 20 γuct di temnaḍin yemgaraden n tmurt n leqbayel, ass ideg id-yeḍra wegraw n Summam deg yefri uzellagen lwilaya n Bgayet deg seggas n 1956, d tamesbanit tamazrayt i iṛeṣṣan lsas iṣeḥan i tegrewla Tazzayrit. Tasqamut n taddert Acallam, taγiwant n Yifiγa, s lemεawna n tiddukla tadelsant « Ḥend Ulqaḍi » n taddert Acallam, sudsen-d yiwen n leqdic meqren s usentel,  » Acallam, Taddukli, Laεtab, Lḥerma… », anda id-tella tulya n sin n yisebdaden imazrayen, amenzu d asebdad n 28 n yimeγrasen i yeγlin deg ugni n liser di tegrewla n 54/62, wis sin d asebdad n Ḥend Ulqaḍi, agellid n Kukudi lqarn wis 16, i illulen deg akkal n taddert Acallam. Ḥend Ulqaḍi meqqar ccan-is, imi di tallit nni deg tebda txetti teftilt n Yimaziγen yeṭṭfen adabu ( di Spania, di Fas, Di Tlemsan akk di Tunes, kkrent-d snat n tmura bγant ad ččent ddunit, tigi d Spanya n Imasiḥiyen akked Turk n Yenselmen. Asmi yella akken i tarεed tegnit, rraεden yergazen izmawen, gar-asen id-iban Ḥend Ulqaḍi. Imi aken id-yeẓdem Spenyul γef tefriqt ad tt-yečč, yekker Ḥend Ulqaḍi, yella lawan nni d lewkil Uḥafṣi di Buna ad d-iqqurre&epsilon,; yusa-d Baba Σerruğ aterki ad iεiwen Ḥend Ulqaḍi di lweqt ideg ttnaγen meddeen s yemguğa, netta yessawal i wegdud γer lğihad seg 1514 ar 1520.Ḥend Ulqaḍi ijemeε-d akk tamurt n Lzzayer d tamanaγt armi d 1527 neγ 1529, yeεna-t-id Xeyr-ddin, gma-s n Baba Σarruğ, s lemḥella yefka-yas-tt-id ugellid n Aterkki, maca Xeyr-ddin yugad Ḥend Ulqaḍi id tt-yesεeddan yakan fell-as, dγa ixelleṣ win ara t-yenγen. Deg ass-en yuγal yeṭṭef adabu di Lzzayer.
Islam Bessaci

Partager