Ath Ahmed

Partager

Ath Ahmed d taddart n Hocine Aït Ahmed. D taddart n yimrabḍen mebla lǧameɛ.Tewwi isem-agi imi d nutni i yerzan ɣer din d imezwura. D tamurt, diɣ, n Ccix Muḥend U lḥusin i as-yennan : « a win ineqqen irgazen, aẓakka-k, ad t-qqazen ». Seg twacult n Ccix Muḥend i d-yefruri Ait Ahmed, s tama n yemma-s, axater Ccix Muḥend U lḥusin d amengur ur yesɛi ara dderya. Acu kan, ɣef wakken i d-yenna yiwen seg twacult n Ait Ahmed, yesɛa yiwen,yemmut d amecṭuḥ. Ula d Bentaleb med Taher Said, yenna-aɣ-d asefru i yexdem Ccix Muḥend ɣef wasmi yemmut mmi-s.

« Ad ken-recdeɣ a lexwan,

Ɣurwat win yettḥebbin tarwa-s.

A lmumnin, ddenya ad tɛeddi, ad tekfu,

S aẓekka, akk ad nɛeddi,

kul yiwen s nnuba-s.

A Sidi Muḥend a Lɛerbi,

A leɛyun n yizem bu tissas.

Awi ad asen-theḍreḍ,

D Rebbi i d-yedlan s ayla-s. »

Taddart-a d tamecṭuḥ : rebɛa n yixxamen d utemmu, akken i aɣ-d-yenna yiwen. Meɛna teǧǧa-d snat n tgejda iɣef tebna tsekla akked tegrawla n tmurt. Ccix Muḥend U lḥusin, d azamul n ssadat-amussnaw aneggaru, Aït Ahmed, d agrawliw aneggaru n tegrawla. Aït Ahmed yesɛa, daɣen, assaɣ d twacult n tegrawliwt tameqqrant Fadma n Sumer imi i d-kkan deg sin seg taddart « Werdja » i d-yezgan seg tama-agi n Michelet.

Awal ara d-nawi, nelquḍ-it-id seg timawit. Nefka azal i wayen mazal ur yuri ara. Wamag ayen ireṣṣan, yemneɛ seg tatut.

Takerḍ n taddart

Taddart n Ath Ahmed tettabaɛ lɛerc n Taqa n Ath Yahia, seg tama-agi n Michelet. Tuli ɣef lebḥar s wazal n 700 n lmitrat. Drus maḍi n yimezdaɣ i tesɛa. Deg useggas n 1959, tenfa-ten Fransa seg taddart mebɛed mi asen-tessedrem ixxamen-nsen. Tuɣal taddart ‘’Zone interdite » ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Ben Amara. Sɛan 10 n yimeɣras. Aṭas i tesɛedda taddart-a, ama deg tegrawla n 1954, ama deg temsalt n FFS n 1963. Axxam n Ccix Muḥend yella d amugger n tedyanin-agi. Kkes-d anwa ur nɛedda syin, neɣ ur neffir din. Axxam n Ccix Muḥend, d axxam nnig uxxam : ddaw-as, ifri ɣer gma-s ; d iberdan s ddaw tmurt ; kcem sya, tefɣeḍ akin. Aṭas n yimeqqranen n tegrawla i iɛeddan syin, gar-asen : Krim, Massa Bitat, Mehri, Ouamrane, Abane…atg. Ula d Aït Ahmed, d win i t-imenɛen deg temsalt-nni n FFS : syin i yerwel mi akken i t-id-ḥerran. Taddart n Ath Ahmed,tesɛa tilisa akked : Taqa, seg usamar ; Ait Boutchoure, seg umalu ; Igoufafe, seg ugafa ma seg unẓul, ad naf Agouni Guesaid. Amur ameqqran n yimezdaɣ, zedɣen anda-nniḍen, ama deg temdinin n Lezzayer, ama akkin i lebḥar.

Amezruy d tmetti.

Amezruy akk n taddart yeqqen ɣer Ccix Muḥend U lḥusin imi akken llan din, d tawacult : Ait Ahmed, Ait Belkacem d Ben amara. Jeddi-s n Ait Ahmed n twacult-agi n Ben Amara. Amur ameqqran n wakal n taddart n Ccix Muḥend imi d netta i d-yusan d amezwaru ɣer din. Yesɛa amekkan n tissirt andan gganen lexwan d yixeddamen-is (zik), lexlawi d yigran. Lbir n Ccix anda ttagmen aman i ddwa ar tura imi i d-qqaren ireqqa-ten (yexdem-asen ṛruqya). Axxam n lebḥar d axxam ddaw uxxam, yeččur d iberdan ddaw n tmurt, yettwabna deg lweqt-nni n Ccix Muḥend (Une casemate). Deg unebdu, isemmeḍ, deg cetwa, yeḥma. Lxelwa, lemqam (taqubbet) anda yemḍel Ccix Muḥend d twacult-is akked Hocine Ait Ahmed d yemma-s. Axxam n Ccix anda yettqabal Ccix Muḥend zeyyar-is…atg.

Ccix Muḥend, yettuqader mliḥ, ladɣa, imi yesdukkel tamussni d leɛwayed : d ddin i d-yewwi ɣer teqbaylit, mačči d netta s timmad-is i iruḥen ɣer ddin. Yesdukkel tamussni d wawal n Rebbi. ‘’Iɛemmed ad negrent tudrin, wala ad yenger laṣel. » Ula deg temsalt-nni n Ccix Aḥeddad, xas akken kkan-d deg sin seg Tariqa Ṛaḥmaniya, Ccix Muḥend ur yessekcim ara iman-is. Yenna-as : « ɛuhdeɣ rebbi, yid-wen ur ddiɣ. Ansi-nniḍen ur awen-d-kkiɣ ».

Timlilit n Ccix Muḥend d Si Muḥend U Mḥend.

Tagi d taqṣiṭ mechuren nezzeh. Tettwaru deg waṭas n yidlisen. Ad d-nawi kan akka awal fell-as d awezzlan. Mmlalen yiwet kan n tikklet, kra n wagguren kan uqbel ad yemmet Ccix Muḥend deg useggas n 1901. Yesla Si Muḥend U Mḥend s lehlak n Ccix, dɣa, iruḥ ad yerzu ɣur-s. Yuɣ lḥal yekka-d seg Tunes. Mi qrib ad yaweḍ, yeffer asebsi-nni-ines ɣer tama n tejra. Yettqadar lemqam d Ccix. Yiwen gar lexwan, iwala-t-id, iɛqel-it. Axewni-agi, qqaren-as Mhend Ouabane n Wat Jennad. Yenɣa tamgarḍt, yella deg leɛnaya n Ccix (Akka i aɣ-d-nnan, d tikkelt tamezwarut i d-tettwabder temgarḍt-a). Yekker yenna-as i Ccix : « aɛam a Ccix, yusa-d umeddaḥ-nni ». Yerra-as Ccix : ‘’winna d ṣellaḥ, mačči d ameddaḥ ».

Mi yewweḍ Si Muhend U Mḥend. Nnan-d yewwi-d asefru-a deg tazwara. Ass-nni d lǧemɛa.

S leǧmaɛ a lǧemɛa iɛeddan,

A lǧemɛa n ttkal,

A Ccix Muḥend U lḥusin.

Tessawleḍ-d, aql-aɣ nusa-d,

Dɛiɣ s ttiɛad,

Kečč d aḥeddad n ttelqim.

Deg umekkan-ik, wellah ur nugad,

Tezgiḍ-d d lmendad,

Amekkan-ik ḥedd ur t-yewwiḍ.

Abrid-a, ad heggiɣ aɛwin,

Seg Tizi Akkin,

Tamaurt ad tbeddel wiyiḍ.

Asefru-a, yenna-aɣ-t-id yiwen deg Wat Ahmed, acu kan taggara-s qqaren-tt, diɣ, deg usefru-nniḍen.

Syin yeḍleb-as Ccix akken ad d-yawi asefru-nniḍen meɛna Si Muḥend yeggugem yimi-s. Yekna yiwen n uxewni ɣer Ccix yenna-as : « anɛam a Ccix, ixus-it usebsi-nni ». Yekker Ccix yeḍleb deg yiwen uxewni akken ad as-d-yawi asebsi-nni yettwafren. Mi t-id-yewwi, yenna-as Ccix i Si Muḥ : ‘’tzemreḍ tura ad tkeyfeḍ. » Acu kan yessgra-as-d u yenna-as :

Ay asebsi n uxlenǧ,

Abbu-k yettnawal awal.

Ulamma inijjel s usennan,

Meɛna ittaǧǧa-d tizwal.

A lbaz izedɣen tignaw,

Kul wa anida i as-tmal.

Yekker Si Muḥend U Mḥend ɣer deffir n uxxam, ikeyyef, syin yuɣal-d, yewwi-d asefru-a.

A Ccix Muḥend U Lḥusin,

Nusa-d a ak-nissin,

Neḍmaɛ di lǧiha-k cwiṭ.

A lbaz izedɣen leḥsin,

Iḥubb-ik uḥnin,

Daraǧa-k ḥedd ur tt-yewwiḍ.

Ɣer ṣsfer heggit aɛwin,

Ul-iw d amuḍin

Tamurt ad tbeddel wiyiḍ.

Kemmlen amǧadal s waṭas n yisefra. Deg taggara, yal wa yedɛa i wayeḍ. Ccix Muḥend U Lḥusin yenna-as :

-Ad ak-ineɣ Rebbi d aɣrib.

Anɛam a Ccix, deg Usqif n Ṭtmana. I as-yerra Si Muḥend U Mḥend.

U d Si Muḥ U Mḥend, yedɛa-as akka : ‘’ad ak-ineɣ Rebbi d amengur. »

Tizlit n Matoub ɣef Ccix Muḥend.

A ccix Muḥend U Lḥusin,

Ay izem iεussen idurar.

Leqbayel d kečč i ddurin,

Isem-ik gar-asen yufrar.

Dεu-asen akken ad ɣlin,

Widak ur aɣ-ngi leqṛaṛ

Dεu-asen akken ad ɣlin,

Widak ur aɣ-ngi leqṛaṛ.

Uh … abeḥri tili,

Xxuc ay Aqbayli…

Ccix Muḥend U Lḥusin akked creɛ n Fransa.

Seg wakken i iferru Ccix Muḥend timsal, yuɣal wehmen deg-s wid-nni yellan ɣef uqerru n uxxam n creɛ deg Michelet. Wehmen amek nutni ur ferrun ara tilufa i ten-id-yettawḍen. Ihi, iruḥ yiwen deg-sen ɣer Ccix Muḥend ad t-yesteqsi ɣef sser n waya. Mi yewweḍ, yenna-as : »amek i txeddmeḍ i wakken ad tefruḍ timsal ? Nekni nezga neḥṣel deg-sent ! » Yerra-as-d Ccix : » dayen isehlen maḍi. Ihi, mi ara d-asen sin ɣur-neɣ, nnuɣen, ma yella fehmen deg sin, ad asen-nessefhem, syin ad fehmen, dɣa, tefra. Mi ara d-asen sin, yiwen yefhem, wayeḍ ur yefhim ara, ad-nekkes ciṭ seg winna ifehmen ad tt-nefk i winna ur nefhim ara, dɣa ad mmsefhamen. Yenṭeq winna ɣer Ccix Muḥend, yenna-as : ‘’i ma yella usan-d sin ur fhimen ara, amek ara asen-txedmeḍ ? » Yerra-as Ccix : « wid-nni, d wid i n-yettasen ɣur-wen. »

Ccix Muḥend akked

lberhan-is.

Yeqqar Ccix Muḥend : « win ara yeččen ayla-w mebla tidi, ad as-tuɣal d tifidi. »

Akka, dɣa, yiwet n tikklet, ɣef wakken i aɣ-d-ḥkan, nnan-d iɛedda-d yiwen s tferka n Ccix, yekkes-d tabexsist. Din din kan teffeɣ-as-d ddaw n umeẓẓuɣ-is. Armi iruḥ ɣer Ccix, yeslef-as, syin truḥ.

Sin n yiẓekwan

Qqaren-d, diɣ, Ccix Muḥend yemḍel deg sin n yiẓekwan. Yemḍel deg umekkan isem-is Lḥemmam. Syin ruḥen, skeflen-t-id wiyaḍ, wwin-t-id ɣer udrar meḍlen-t dinna. Acu kan, mi ruḥen ad rren akal wid-nni yeggran deg Lḥemmam ɣef uẓekka-nni, walan tafekka n Ccix Muḥend daxel. Ha-t-an usefru n teḥkayt-a i d-tenna yemma.

A Ccix Muḥend U Lḥusin,

Lwali yebḍan ɣef sin.

Tamḍelt-ik, di Lḥemmam,

Wwin-k-id ɣer udrar uḥṣin.

Walik lḥemd a Rebbi,

Imi i ak-sɛiɣ d baba wis-sin. »

Deg taggara, ad snemreɣ Bouali Ali, Ait Ahmed Med Ouziane, Bentaleb Med Taher Said, Ben Amara Med Taher mebla ma ttuɣ Merzouk Boumala d Massi Talah.

Hocine.M

Partager