Ahellil n Tgurarin mazal-it s wazal-is!

Partager

Seg tgemmi turtangawt (patrimoine immatériel) i inuḥen deg tama n Timimun, aɣir n Adrar, ulac win i ur nesla s Uhellil n Tgurarin (Gurara). Yuɣ lḥal, d Lmulud n at Mɛemmer i yellan d amezwaru seg Tezwawt i as-yefkan azal i tgemmi-ya ed yizlan akk i d-ttawin s yisefra yimezdaɣ n temnaḍt-nni, mi yerza ɣer dinna deg useggas n 1971 lwaḥi ed yiwen n umussnaw afransis deg uẓawan, anida i iga anadi alqayan ɣef wansay-a-nsen yerna yessekles-d izelwan-nni. Syinna, deffir-s llan wiyaḍ i yerran awellih-nsen ugar ɣer tgemmi-ya i yettwaɛeyynen, yuɣ lḥal, d tigemmi turtangawt tamaḍlant (patrimoine immatériel mondial) sɣur UNESCO seg useggas n 2005. Sem (lǧemɛa) iɛeddan ay tettwaseqqef ihi deg Timimun teẓrigt tis tẓa n useggas-a n Uhellil n Tgurarin, ideg ttekkant ma drus 28 n trebbuyaɛ tidiganin (locales). Deg yizlan akk i d-ttawin at Tigurarin s yisefra, ad naf wid icudden ɣer tesreḍt ed teflest (foi), maca daɣen ula d wid yeɛnan tudert-nsen n yal ass ed wayen i d-iḍerrun: am wayen i ten-yesferḥen, tadukkli-nsen, imennuɣen-nsen…atg. Am yisefra n ddeqs n yimedyazen iznatiyen i yettwaḥessasen, ɣas ini, ala deg tegnit-nni. Ma nemmeslay dɣa ɣef yimedyazen iznatiyen, ad naf seg-sen wid i mazal ṭṭfen deg teznatit, ḥerrzen-tt, sekfalen-tt-id, sissinen-tt. Imi ula i tfaska n tmedyezt n Udrar n Fad, ɣas yeggug ubrid, usan-d acḥal n tikkal.

Mhenni Xalifi

Partager