TAOURIRT MOUSSA OUAMAR

Partager

Taourirt Moussa Ouamar yenṭeḍ yisem-s ɣer yisem n Lounes Matoub imi deg-s i d-yekker u deg-s i yezdeɣ armi d asmi i t-nɣan. Tettwassen taddart-a ugar seg wasmi yuɣal uẓekka n Matoub d ’’lemqam’’ : ttẓurun-t yal ass u ttasen-d seg yal tamnaṭ. Acu kan Matoub ur d-yekkir ara akka kan. Yufa-d annar yerwet, taddart teččur d izemniyen, netta ikemmel deg ubrid-nsen. ‘’Dagi ula d tjur ɣrant’’, akken i as-yenna Lounis Ait Menguellet. Taourirt Moussa Ouamar d taddart n Aïni Aït Larbi Ou Said yemma-s n Fadma Ath Mansour. Deg uɣerbaz n Taddart-a i yesɣer acḥal d aseggas Mouloud Feraoun, aɣerbaz uɣur i d-yusa Albert Camus akked Emmanuel Roblès. Deg lgirra-nni, tettusemma taddart-a, ‘’Zone rouge’’.

Takerḍa n taddart

Taourirt Moussa Ouamar, tetabaɛ taɣiwant n Aït Mahmoud lɛerc n At Ɛisi uqbel ad yuɣal At Dwala. Zzint-as-d tudrin-a : ɣef usamar Tizi Hibel ; ɣef ugafa, Tizi n Talakht ; ɣef umalu, Aït Bouyahia ; ma ɣef unẓul, Taguemmount Azouz. Tuli ɣef lebḥar s wazal n 600 n lmitrat, zedɣen deg-s ugar n 3000 n yimdanen. Mačči d yiwen neɣ sin i iɛeddan s taddart-a, deg-sen : Fadma n Soumer deg useggas n 1863 ; Messali 1936 ; Ahmed Oumeri 1943 ; Mouloud Feraoun 1944-1952 ; Imache Amar 1951 ; Krim Belkacem 1955 ; Amirouche 1957…atg. Ɣur-s 46 n yimeɣras. Tesɛa taddart-a, aɣerbaz amenzu d uxxam n yilmeẓyen i tebna nettat. Sɛan, diɣ, tarbaɛt n ddabex uḍar OTM (Olympique Taourirt Moussa)

Llant aṭas n tjemmuyaɛ anda ttɣimin yimezdaɣ. Izenqan akken ma llan zeddigit u yal azniq yesɛa isem. Ismawen n yimeɣras i asen-fkan Wat taddart. Mazal ar ass-a teẓẓaḍ tissirt taqdimt n uzemmur deg taddart.

Isem n taddart

“Tawrirt n Musa Waɛmer, Seg zik ay teɛmer, d tamezwarut deg leɛrac.’’ A.Ourrad Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Achour Ourrad, isem-agi yekka-d seg yimezwura i d-ikecmen ɣer taddart. Amezwaru isem-is Ouamar, syin yesɛa-d mmi-s Moussa. Dɣa, qqaren-as Taourirt Moussa Ouamar. Yella wayeḍ-nniḍen gar yimezwura, qqaren-as Moh Ath Moh. Yiwen yeṭṭef tama n wadda, wayeḍ yeṭṭef tama n ufella. Taddart-a, tebda tettɛemmir gar lqern wis 10 d wis 13.

Amezruy d tmetti.

‘’Taddart-a, deg tazwara, xeddmen akal : zerɛen irden, timẓin, yella uzemmur, lḥeb lemluk, ttrebbin lmal, ayen yeɛnan tafellaḥt s umata. S yis-s i ddren. Lawan n lɣella, ttembeddalen rreẓq : yal wa ad d-yawi ɣer wayeḍ ayen ur yesɛi ara (Le troc). Mi ara megren, xeddmen tiwizi, d ccerṭ ɣur-sen. Sserwaten deg yinurar, annar aneggaru n userwet yeḥbes deg useggas n 1967 n Amar Ou Yidir. Ma d tura, ala ciṭ n uzemmur i d-yeggran’’. Akka i aɣ-d-yesmekti taswaɛt Mass Ourrad. ‘’Zik, ttemlilin yimdanen deg tejmaɛt i yellan d aɣerbaz n tudert. Yella deg-s wawal n ṣswab d lmeɛqul, llan yimɣaren izemniyen s leɛqel-nsen, yella yidles s umata’’. Ikemmel yenna-d urgaz-a.

Taourirt Moussa Ouamar d Larebaâ Nath Yiraten.

Zik, Tizi Rached akked Mekla tteḥqaren Larebaâ Nath Yiraten, bɣan ad ten-stɛemren. Ihi, kkren Wat taddart Taourirt Moussa Ouamar, ruḥen ɛawnen Larebaâ Nath Yiraten, rran ‘’icenga-nsen’’ syin. D acu kan, yella ccerṭ. Nnan-asen i Wat Larebaâ :’’kunwi ad txedmen ssuq snat n smanat, nukni ad t-nexdem smana tis tlata’’. Ihi, akka i d-yella umtawa gar-asen.

Aɛdawen uɣalen d iḍewlan.

Yeqqar lemtel-nni n zik : ‘’tkennu tẓeṭṭa ɣef wayen turew’’. Zik, deg taddart-a, tella taɛdawit d tameqqrant. Tella gar sin yimdanen, Slimane Oulamara d Ali Ath Mbarek. Acu kan, taddart kamel tettucebbel imi sɛan deg sin awal-nsen deg tejmaɛt. Ihi, i wakken ad tefru temsalt, yekker Slimane Oulamara yeḍleb yelli-s n Ali Ath Mbarek i mmi-s. Seg wass-nni, uɣalen d iḍewlan, yekfa cwal.

Tettwaṭṭef Fadma n Soumer deg taddart-a.

Ɛemti-s n Fadma n Soumer tezweǧ-d ɣer taddart-a, yuɣi-itt yiwen seg twacult Laskri. Ihi, asmi ttnadin yiṛumyen ɣef Fadma n Soumer, tekker truḥ-d ɣer ɛemti-s i yellan deg taddart Taouririt Moussa Ouamar. Ḍefren-tt-id yiṛumyen ɣer taddart-agi. Syin tekker terwel ɣer yiwen umekkan i ibeɛden s wazal n 50 n lmitrat ɣef uɣerbaz n taddart, terwel ɣer Tala n Sidi Ali Moussa anda i tt-ṭṭfen.

Aɣerbaz n taddart

Aɣerbaz-a, yeldi tiwwura-as deg useggas n 1893. Mazal-it ar tura. Yettwaqɛed, ala netta i d aɣerbaz i tesɛa taddart akka tura. Yesselmed deg-s Mouloud Feraoun seg 1944 armi 1952. Usan-d ɣer uqerbaz-a, Albert Camus akked Emmanuel Roblès.

Imṛabḍen n yiṛumyen.

‘’Dagi ula d tjur ɣrant’’ : akken llan yimɣaren d temɣarin, heddren akk tarumit. Sseɣren-ten akk yimṛabḍen n yiṛumyen (Pères blancs et sœurs blanches). Yella uɣerbaz i warrac, yella wayeḍ i teḥdayin. At n Tewrirt, ttcekkiren aṭas imṛabḍen-agi imi i as-nxedmen lxir. Mačči ala leqraya i ten-sseɣren, meɛna ɛawnen-ten ula deg tudert-nsen. ‘’ttawinaɣ-d lmakla, ayefki d lebsa’’ i aɣ-d-yenna Mass Lardjane Nafaa. ‘’yiwen yettas-d ula deg yideflawen, ileḥḥu-d ugar n 2 n kilumitr deg teẓgi i wakken ad d-yaweḍ ɣer umuḍin.Lukan mačči d timṛabḍin n yiṛumyen, tili ass-a, aṭas ur nettili ara, imi d nutenti i yellan d tirḍaytin, d nutenti i yettɛawanen tilawin mi ara d-rbunt’’. Ikemmel yenna.

Jida Lalla Ouzna.

Lalla ouzna, d tameṭṭut mechuren aṭas deg taddart. Nnan-d ad as-tefkeḍ taɣawsa, mi d-tefɣeḍ, ad tt-tefk i wayeḍ. Tlul deg useggas n 1873, temmut deg useggas n 1974. Tella d tarḍayt (Sage-femme). Seg wakken txeddem aṭas n lxir, tekcem deg umezruy, neɛ ɛad deg tmucuha. Kra ara tesɛu, ad t-tseddeq. Nnan-d argaz-is yesnuzu zzit. Yiwet n tikkelt, tekker teseddeq akk zzit-nni n urgaz-is, teseddeq ula d litra taneggarut. Ihi, mi tfaq tekfa zzit-nni, tugad argaz-is, dɣa, truḥ s axxam-nsen, tugad ad as-yebru. Ass-nni, usan-d wid iwumi ara yessiǧew zzit urgaz-is. Akken yemmeɣ ɣer yicbula, yufa-ten ččuren, akken i ten-yeǧǧa. Tameddit mi d-tuɣal, ttmeslayen, yenna-as ass-a saǧwaɣ zzit-nni. Dɣa, nettat, teqqim tewhem. Kra n tedyatin ɣef Matoub.

Matoub d yidlisen.

Ɣef wakken i d-nnan, seg zik, iḥemmel Matoub ad iɣer. Ihi, yiwen wass, yemlal deg lǧanaza akked Achour Ourrad (d netta i aɣ-tt-id-yennan). Yuɣ lḥal, argaz-a yesnaɣ-as tannumi yettawi-d idlisen mi ara d-yali ɣer taddart. Mi d-yewweḍ winna ɣer lǧanaza, yuɣ lḥal teqqes-it tɣirdemt. Medden akk lhan-d deg umekkan-nni n tuqsa, Matoub yettḥewwis lǧiban-is ma yella kra n udlis.

Matoub d waman n lbir.

Yesɛa Matoub lbir deg uxxam-is. Seg wakken ttxassan waman deg taddart, yebna tala i Wat taddart u yessalay-as-d aman seg lbir-nni. Ttasen-d ttagmen. Yiwet n tikkelt mi d-ileḥḥu s axxam, yemmuger-d tilawin uɣalent-d mebla ma wwint-d aman. Yesteqsa-tent ɣef sebba. Nnant-as-d : ‘’la d-teqqar yemma-k, yeqqur lbir-nni’’. Mi yewweḍ s axxam, yufa yemma-s la tettess tamazirt s waman n lbir-nni. Seg zɛef-nni, yekker yerkeḍ-as akk tibḥirt-is.

Matoub deg wass lɛid.

Iruḥ Matoub ɣer tejmaɛt deg wass n lɛid, yufa-n din yiwen urgaz yeqqim weḥd-s. dɣa-, yenna-as Matoub :’’nekk aql-i da axater weḥd-i i lliɣ, i kečč, acuɣer mačči deg uxxam-ik i telliḍ, ɣer warraw-ik ass-agi n lɛid ?’’ yerra-as-d winna :’’ad ak-iiniɣ kan ṣṣaḥ, setḥaɣ ad qableɣ tawacult-iw imi ur zmireɣ ara ad d-aɣeɣ ikerri n lɛid’’. Yuɣ lḥal, Matoub, yesɛa ikerri deg uxxam. Din, din, iruḥ yewwi-as-t-id.

Matoub d iselman.

Yiwen wass, iruḥ ad d-yaɣ iselman deg taddart. Mi yewweḍ, yenna-as i winna yesnuzun iselmaden ad as-d-yefk arḍel (azgen n kilu). Mi i as-t-id-yefka, yessegra-as-d awal winna, yenna-as :’’Matoub s timmad-is, yewwi kan arḍel’’. Yuɣ lḥal, yefka-as Matoub 1000 idinaren. Mi iruḥ ad as-d-yerr ṣserf, yenna-as Matoub : ‘’aɣ-d yis-sen lefhama’’. Kra n tedyatin ɣef Matoub.

Matoub d yidlisen.

Ɣef wakken i d-nnan, seg zik, iḥemmel Matoub ad iɣer. Ihi, yiwen wass, yemlal deg lǧanaza akked Achour Ourrad (d netta i aɣ-tt-id-yennan). Yuɣ lḥal, argaz-a yesnaɣ-as tannumi yettawi-d idlisen mi ara d-yali ɣer taddart. Mi d-yewweḍ winna ɣer lǧanaza, yuɣ lḥal teqqes-it tɣirdemt. Medden akk lhan-d deg umekkan-nni n tuqsa, Matoub yettḥewwis lǧiban-is ma yella kra n udlis.

Matoub d waman n lbir.

Yesɛa Matoub lbir deg uxxam-is. Seg wakken ttxassan waman deg taddart, yebna tala i Wat taddart u yessalay-as-d aman seg lbir-nni. Ttasen-d ttagmen. Yiwet n tikkelt mi d-ileḥḥu s axxam, yemmuger-d tilawin uɣalent-d mebla ma wwint-d aman. Yesteqsa-tent ɣef sebba. Nnant-as-d : ‘’la d-teqqar yemma-k, yeqqur lbir-nni’’. Mi yewweḍ s axxam, yufa yemma-s la tettess tamazirt s waman n lbir-nni. Seg zɛef-nni, yekker yerkeḍ-as akk tibḥirt-is.

Matoub deg wass lɛid.

Iruḥ Matoub ɣer tejmaɛt deg wass n lɛid, yufa-n din yiwen urgaz yeqqim weḥd-s. dɣa-, yenna-as Matoub :’’nekk aql-i da axater weḥd-i i lliɣ, i kečč, acuɣer mačči deg uxxam-ik i telliḍ, ɣer warraw-ik ass-agi n lɛid ?’’ yerra-as-d winna :’’ad ak-iiniɣ kan ṣṣaḥ, setḥaɣ ad qableɣ tawacult-iw imi ur zmireɣ ara ad d-aɣeɣ ikerri n lɛid’’. Yuɣ lḥal, Matoub, yesɛa ikerri deg uxxam. Din, din, iruḥ yewwi-as-t-id.

Matoub d iselman.

Yiwen wass, iruḥ ad d-yaɣ iselman deg taddart. Mi yewweḍ, yenna-as i winna yesnuzun iselmaden ad as-d-yefk arḍel (azgen n kilu). Mi i as-t-id-yefka, yessegra-as-d awal winna, yenna-as :’’Matoub s timmad-is, yewwi kan arḍel’’. Yuɣ lḥal, yefka-as Matoub 1000 idinaren. Mi iruḥ ad as-d-yerr ṣserf, yenna-as Matoub : ‘’aɣ-d yis-sen lefhama’’.

Awal akked Malika Matoub.

Nemlal-itt ass-nni mi nerza ɣer uẓekka n Matoub, terra-aɣ-d ɣef kra n yisteqsiyen.

Anda tedda temsalt n tmenɣiwt n Matoub deg creɛ?

Malika Matoub : ar ass-a, ur d-iban kra. Aql-aɣ la nettraǧu. Tamsalt n Lwennas, werǧin tɛedda deg creɛ. Deg useggas n 2011, sɛeddan Medjnoun akked Chenoui mačči d tamsalt n Matoub i aɣ-d-nnan. Dɣa, nejbed-d iman-nneɣ. Tamsalt n Matoub, d tamsalt tasertit mačči n creɛ.

Syin, tettnadim kunwi ɣef wayen yeḍran, teṭṭfem imusnawen iberraniyen ara inadin. Nezmer ad nẓer s anda ssawḍen ?

Teẓram, nebɣa ad d-tban ciṭ n tafat deg temsalt-a. neṭṭef wid ara inadin. Xedmen tazrawt n ṭerṣasin, ɛawden-d amek teḍra teqṣiṭ. Aql-aɣ la nettraǧu melmi ara d-yaweḍ wass, ad nuɣal ɣer creɛ.

Yiwet n turda (hypothèse)

Mačči d tamsalt n turdiwin. Timenɣiwt-is, tettuhegga-d akken ilaq. Anda i t-nɣan, d amekkan iwulmen i txezzabit-nni.

Anwa yesɛan lfayda s tmenɣiwt-a ?

D wagi i d asteqsi i ilaqen. 18 n yiseggasen-agi, tebda tettifrir-d tagut. Acu kan ayen i aɣ-iceɣben, d akken nebɣa ad nẓer amek d wacuɣer. Aɣref aqbayli mačči d ungif, ilaq kan bnadem ad yesteqsi ɣef winna yesɛan lfayda seg tmenɣiwt. Lwennas yettnaɣ ɣef tugdut, ɣef teqbaylit, ɣef tmaziɣt. D argaz ilelli. Irgazen ilelliyen ssagaden.

Amek i tɛacem iseggasen-a ? Tella-d tmeḥqranit ? Ma yella win yettgalan deg-wen ?

18 n yiseggasen-a, tedder twacult-iw leɛǧeb deg tɣamsa. Nerwa rregmat d tuksa n sser. Ɛeddan tilas. Amek akabar i ilaqen ad yili ɣer tama-nneɣ, yuɣal d axsim-nneɣ. Dayen ur iqebbel leɛqel. Mkul 25 deg yunyu, mi ara d-yeḥder umulli n tmenɣiwt n Lwennas, taɣiwant n Aït Mahmoud ad d-teɣleɣ ass-nni aman i taddart kamel. Asmi i tt-yeṭṭef ukabar RCD. Ula d llambat n trisiti ur tent-ttɛawaden ara deg les poteaux iqerben ɣer uxxam-nneɣ.

Deg taggara, ad snemreɣ, Mokrane. Nessah, Ourrad Achour, Lardjane Nafaa d Sellal Moh Oussalem.

Hocine.M

Partager