Accueil Tamazight «Ilaq ad ilin aṭas n yisegzawalen tamaziɣt s tmaziɣt… »

Kamal Buɛmara : «Ilaq ad ilin aṭas n yisegzawalen tamaziɣt s tmaziɣt… »

3280
- PUBLICITÉ -

Aɣmis n Yimaziɣen : Ma yehwa-yak ad newt azrem s aqerru s usteqsi-ya amenzu a Mass Buɛmara. Amek tettili tutlayt-nneɣ?

- PUBLICITÉ -

Kamal Buɛmara : Tutlayt-nneɣ teḥsel tewḥel gar tutlayin nniḍen «timeqqranin» yettidiren deg wakal n tmurt-nneɣ, am teɛṛabt d tefṛansist. Snat n tutlayin-a , mebla ma bedreɣ-d taglizit, cubaɣ-tent ɣer sin n yiɣuraf n tasirt, gar-asen ad naf tamaziɣt (s unamek awsiw) i d-yeḍḥan am uɛeqqa n yirden. Aɣaref ur t-nelḥiq, ad t-iḥaz wayeḍ. Tugna-ya twulem i dudab n Lezzayer ur as-nefki ara azal i tuklal tmaziɣt deg wakal-is, di tmurt-is, maca twulem diɣen i tmetti anda tuget n yimssawalen n tutlayt-a urɛad i d-rrin lwelha-nsen akken iwata ɣer tutlayt-nsen n tyemmat…

Yella-d taggara-ya usenṣeb n tmaziɣt deg tmendawt n Lezzayer. S yisem-ik d amasdawan deg tesdawit n Bgayet, amek tettwaliḍ taluft-a?

Di tazwara, ma nger tamawt, ad naf belli Tamendawt n 2016 deg yimagraden-is wis 3 d wis 3’, tessken-d akken iwata belli snat n tutalyin tunṣibin n tmurt-a ur mgadant ara, imi ur lint ara yiwen n uẓayer sdat n usaḍuf, imi taɛṛabt tettusemma d «Tutlayt taɣelnawt tunṣibt n Uwanek», ma d tamaziɣt d «tutlayt taɣelnawt tunṣibt diɣen», maca …mačči n Uwanek ! Dɣa imi ur mgadant ara sdat n usaḍuf , d awezɣi ad ilint yiwen n uẓayeṛ di tilawt, di tmetti ! Tin ɣur-s, taseddaṛt tis 2 deg umagrad wis 3’ temmeslay-d ɣef usali n Tkadimit ara d-ijemɛen imazzagen n tutlayt, maca akken nuɣ tannumi mačči d imazzagen n tmaziɣt n tidet, wid yesɛan igerdasen isdawanen d tezrawin ɣef tutlayt-a umi d-yessawal udabu…

Atan urɛad i d-yella kra, teḍra-yas am turet mu zzin yimcac mi yal wa ansi i d-yessawal ɣef usekkil swayes ara tettwaru. Ur tettwaliḍ ara annect-a d aɛeṭṭel kan n lecɣal imi ɣur-wen taluft tefra seg tallit n Dda Lmulud yakan?

D win tura ! Tuɣal tmaziɣt d wayen i tt-yerzan, gar-asen asekkil d ugemmay swayes tettwaru, d tamsalt n tsertit, n yir tasertit. Ccɣel-a ur d-yettili ara, ur yettuɣal d tamsalt n tsertit, lemmer mačči d kra n trebbaɛ taɛrabin-tinselmin izedɣen deg udabu azzayri, i yesseqdacen kra n tɣamsa d tliẓriwin taɛrabin-tinselmin i d-isersen ugur –a n «useskel n tmaziɣt». Lemmer ttsetḥin cwiṭ, lemmer i ɣur-sen kra n tuzzma, tili ur ttlawin ara tamsalt i ten-yexḍan, acku tamsalt-a n «tira n tmaziɣt» d tamsalt n yimussnawen n tussniwin n tmaziɣt, mačči win iɛeddan yefk-d ṛṛay-is ! Mi tuɣal temsalt-a ɣer wid tt-yessawalen, wid i as-yessnen, wid i tt-yesselmaden d wid i igan tizrawin tisdawanin ɣef tmaziɣt, ama d tutlayt, ama d tasnilest neɣ d tussniwin nniḍen, ini ad tefru ! Ihi yessefk i yiderwicen ad susmen, ad ḥezzben cwiṭ i yiseɣ-nsen, ad d-ǧǧen imawlan n temsalt-a ad mmeslayen gar-asen, ad tt-frun s uskasi, s leɛqel d lmeɛqul. Yessefk i yiderwicen-a (At tsertit, imesjeṛanen, …) ad fehmen belli tamsalt-a n tmaziɣt d tira-ines, d usnerni-ines di tmetti, belli mačči d ccɣel-nsen !

Ad d-nuɣal ɣer tjeṛṛumt ed usteqsi i yi-yettaǧǧan dima sḥassfeɣ. Acimi ulac ad temsifhamem ɣef yiwet n tira, yiwet n tjeṛṛumt, kunwi s yisdawanen?

Tamsalt-a n tjeṛṛumt d tira n tmaziɣt ass-a ur terzi ara kan At tesdawit. Tin ɣur-s mačči deg beqqu i d-teqqim, meḥsub ur nebɣi ara ad nemsefham ! Cukkeɣ d tignatin iwulmen ur d-neddukkel ara akken ad nemmeslay lwaḥid, sakkin ad nemsefham ɣef kra ! Tisegwin n tmaziɣt (DLCA) i yellan ass-a ur ssawḍent ara, ur zmirent ara ad gent ayen iɣef d-temmeslayeḍ ! Cukkeɣ mačči d tawuri-nsent tagejdant ! Ttilin-d temliliyin tiɣelnawin, tigraɣlanin, maca s umata ur ttusemmant ara d tussnanin ! Iswi n temliliyin-a ur d-lhin ara d tussna d wuguren-a i d-tbedreḍ ! Yewwi-d ahat ad nefk akud i wakud akken ad d-rsen wuguren imezwura yerzan aslugen n tmaziɣt iɣef yessefk ad nemsefham. Tin ɣur-s yewwi-d ad tennerni tagmi tussnant, ad gen medden tizrawin di tesdawiyin, ad d-ssufɣen idlisen n tussniwin… D amedya kan : ussan-a (11, 12 d 13 deg meɣres 2016) teḍra temlilit tagraɣlant ɣef «Usali n yisegzawalen iyentlayanen s tmaziɣt» di tesdawit n Bgayet-Abudaw. Maca drus maḍi i yellan d isegzawalen n tmaziɣt s tamaziɣt, ma ur skaddbeɣ yella yiwen neɣ sin ! Ilaq ad ilin aṭas n yisegzawalen tamaziɣt s tmaziɣt, akken ad afen At tesdawit ɣef ara skasin…

Aṭas-aya nekni nettmeslay ɣef tkadimit ara yeslugnen tutlayt-nneɣ. Tura yebɣa uwanek ad d-yeg yiwet. Amek ilaq ad d-tili ɣef tmuɣli-k

Tikti-ya n tkadimit, tamezwarut d tikti kan. Acku llant tutlayin timeqqranin deg umaḍal n wass-a ur nesɛi werǧin takadimit, d amedya taglizit ! Acu i tt-yuɣen teglizit, ur meqqret ccan-is, ur tuɣ ara iẓuran deg umaḍal, ur teẓẓuɣuṛ ara tussniwin d tetuknulujiyin ? Nekni di tmurt-a, ama d adabu, ama d timetti, nessen ala liḥala n tefransist d tin n teɛṛabt ; tutlayin-a sɛant tikadimiyin di snat. Maca iberdan-nsent n uslugen d usṭender (standardisation) mgaraden deg umezruy ! «Talugent n teɛrabt» i yuɣalen ass-a d «tutlayt tunṣibt-takadimit» tusa-d si Leqran, d Adlis i d-«yeɣlin» seg yigenni acḥal n leqrun aya. «Talugent n tefransist» i yuɣalen ass-a d «tafransist takadimit» ur d-telli ara war adabu n Ugellid n Fransa i as-d-yefkan tayet, adrim d usaḍuf seg wacḥal n leqrun aya ! Ur cukkeɣ ara nezmir, yewwi-d ad d-nagem kra n temsirin yelhan seg snat n termin-a i d-bedreɣ, akken ad nessiweḍ ad nesluggen ad nesṭender tamaziɣt ass-a s lɛejlan. Ihi ilaq ad nmeyyez i ubrid nniḍen swayes ara nesluggen tutlayt-nneɣ ass-a, tugart imi ggtent tantiliwin d tmeslayin yenceyyaren deg wakal n Lezzayer.

Akken ad yettwakemmel kan lebni n wayen yettwabnan? ɛni nezmer ad d-nesnulfu « tamaziɣt » akken i d-yenna mass Uyeḥya?

D win i d-ugur ameqqran ! Asali n tkadimit yezmer ad yenfeɛ asnerni n tutlayt, maca yezmer diɣen ad tt-yessedrem mliḥ, abeɛda mi d-iger iman-is udabu d At tsrtit deg wayen i ten-yexḍan ! Acimi ? Acku, akken nwiɣ, mačči d adabu/At tsertit ara d-yefken tifrat i uslugen d usṭender n tmaziɣt. Tura kan i t-id-nniɣ, yal tutlayt tesɛa amezruy-is n uslugen. Tamaziɣt ass-a mačči d abrid n uslugen n teɛrabt neɣ d win n tefransit i as-d-ilaqen, i as-d-iwulmen ! Ur cukkeɣ ara ad izmiren imazzagen, imussnawen n tmaziɣt ad d-bnun ad d-ssalin «yiwet n tmaziɣt» deg 5 neɣ 10 n yiseggasen ; «yiwet n tmaziɣt» ara yuɣalen d tunṣibt, d takadimit di yal aḥric n tudert-nneɣ. Yessefk ahat ad nẓer, ad nissin tirmitin n uslugen i yellan anda nniḍen. Ɣer tama-nneɣ, tella termit n uslugen n «tmaziɣt» di tmurt n Lmeṛṛuk. Dinna llan 3 n tantaliwin kan : tarifit deg ugada, tamaziɣt n Waṭlas di tlemmast d tcelḥit deg unẓul. L’IRCAM i d-ssulin akken ad yesṭendeṛ 3 n tsenfal-a n tmaziɣt ur yessaweḍ ara ad d-yessali «yiwet n tmaziɣt» taɣelnawt-tunṣibt ara iqennɛen imsawalen n tutlayt-a : Irifiyen ugin ad qeblen «l’amazigh» i d-yebna IRCAM. Deg wakal n Lezzayer liḥala n tmaziɣt teddes temxubbal mliḥ, acku ggtent ugar tantaliwin d tmeslayin n tmaziɣt i yellan, i yettidiren deg wakal n Lezzayer. Amahil amezwaru i ilaq ad gen yimussnawen d aglam n «tmaziɣin» i mazal ddrent, i mazal ttwasseqdacent deg wakal n Lezzayer ; sakkin ad tent-sdakklen akken mqarabent, taneggarut ad yebdu aslugen d usṭender n tsenfal-agi. Ihi ameyyez n leqdic yella aṭas !

Ɣef wayen yerzan asnulfu. Atan waqila ur yettɛeṭṭil aṭas « Issin wis sin», akken i d-tenniḍ. Mmeslay-d cwiṭ fell-as i wid i t-yettraǧun…

D tidet, ttheyyiɣ-d ISSIN wis2 ara d-yeffɣen, ma yella ulac uguren, deg unebdu (yunyu/yulyu) 2016. Taẓrigt tamezwarut teffeɣ-d di 2010 ; d tirmit tamezwarut deg wayen yerzan ameyyez s teqbaylit, acku kra yellan deg-s yettwanna-d s teqbaylit. Aṭas n lecɣal ideg yella nnun d lexṣas. Deg teẓrigt-a kkseɣ tuget n tuccḍiwin d nnun i yellan deg tmezwarut. Tin ɣur-s aṭas n wawalen d tewwura i d-rniɣ, aṭas n yisallen i d-rniɣ i yal tawwurt. Ad yili deg-s urusfus n tseftit n yimyagen iḥerfiyen d kra n tewlafin. Maca asegzawal, akken yebɣu yihriw, ur ifukk ara, ur yettfakka ara werǧin. Nessaram ad ilin wiyaḍ akka d tasawent, ama d iynutlayanen, ama d isnutlayanen.

Tanemmirt a Mass Kamal Buɛmara ɣef tririyin-a. Amek tebɣiḍ ad nseqqef?

Ad ak-iniɣ tanemmirt i kečči i yi-d yefkan awal ad d-mmeslayeɣ. Tanemmirt i uɣmis-nwen, ssarameɣ-as tiẓin ɣer sdat d teɣzi n leɛmeṛ.

Yesteqsa-t: Mhenni Xalifi.

- PUBLICITÉ -