Ameẓyan Lewnnas

Partager

Ameẓyan Lewnnas d yiwen umedyaz, umaru ameqqran deg tmurt Leqbayel, yesfra s tutlayt n tmaziɣt d tefransist. D imsuqel seg tutlayt n tmaziɣt ɣer tefransist, neɣ mgal s tefransist ɣer tutlayt n tmaziɣt. Yesuqel aṭas n yidlisen; ama d wid n yimyura n tmurt-nneɣ, neɣ d wid n yimyura iberranyen. Ilul ass n 10 deg agur n Furar 1968, deg Makuda, deg tmurt n Leqbayel, lwilaya n Tizi wezzu, deg tmurt n Lezzayer. Axeddim-is yella yakan d aselmad n tutlayt tmaziɣt, i wazal n 10 n yiseggasen, seg tallit-nni n usekcem n tutlayt n tmaziɣt ɣer uɣerbaz Azzayeri, si 1995 armi 2005. yesɣer deg uɣerbaz alemmas (C E M) Caεllal di lεarc n At Aṭṭuc, ma d tura d amεiwen n ttrebyya (Adjoin d’education) deg tesnawit Muḥmed Saԑid Ddiwani deg Makuda. D amedyaz d amaru atrar n tmedyazt d tmucuha, ama s tmaziɣt neɣ s tefransist. Deg uḥric n tẓuri, qedceɣ deg waṭas yeḥricen yemgarden n lfen. Yettaru daɣen timucuha s snat n tutlayin-a yezrin (tamaziɣt d tefransist), yettkki deg waṭas n tidukliwin tidelsanin n tmurt Leqbayel, gar-asent: Tidukkla Tadelsant « Idles » lwilaya n Tizi Wezzu, Tidukkla Tadelsant « Tala n Tusnna » n ugezdur n Tizi Wezzu, amaken daɣen yettekki deg waṭas n tfaskiwin i d-yettilin deg-s. Yebda tira n tmedyazt deg useggas n 1986, asmi yella yesԑa 16 n yiseggasen deg leԑmer-is, ussan-nni yella d anelmad deg tesnawit n Buxalfa. Ma si tama n usizreg n yidlisen-is, deg useggas n 2012 yesuffeɣ-d ammud n tmucuha-ines i tikelt tamezwarut, ɣer tizrigin « Richa Elsam », yeffka-as azwel « TIMUCUHA « . Seg 2012 ɣer ass-a yesazreg-d 5 n yidlisen n tmedyazt s 2 n tutlayin ; 4 seg-sen d ammuden n yisefra s tutlayt n tmaziɣt, amenzu yella-d usuffeɣ-is deg useggas n 2012, iwumi isma  » Timucuha » aḥric amenzu, yella-d d tasuqilt i tmucuha n « Jean de la Fontaine » . Ma d wis sin « Timucuha » aḥric wis sin, dima d tasuqilt seg trumit ɣer tmaziɣt n tmucuha n « Jean de la Fontaine ». Yesazreg-it-id mbaԑd mi yezri useggas ɣef uḥric-nni amezwaru. Ma deg uḥric n tmedyazt-is, yura kraḍ (03) n yidlisen n yisefra, sin seg-sen s tutlayt n tmaziɣt. Amezwaru d ammud n yisefra iwumi isma « Uḍan n temẓi » i d-yeffɣen deg useggas 2014. Ma d wis sin dima d ammud n yisefra iwumi yeffka azwel  » Tirga d Ccfawat, i d-yesazreg deg useggas-a 2015. Ma s tutlayt n tefransist yesuffeɣ-d kan yiwen n wammud n yisefra, iwumi yesma « Nuits de Jeunesse » , yella-d d tasuqilt i udlis-is « Uḍan n temẓi ». Adlis-is wis ukuẓ (04) d tacguft n umezgun n unallas ameqqran « Anton Tchekhov », i yura deg useggas n 1903, i d-yesuqel seg tutlayt n tefransist « Une demade au mariage » ɣer tutlayt n tmaziɣt « Lexḍubegga, i d-yellan deg useggas n 2013. Yesuqel daɣen i waṭas imyura idlisen-nsen seg tutlayt n tmaziɣt ɣer tutlayt n tefransist, gar-asen: « Kamal Sabi », d « Ḥsen Maric « ; seg tmaziɣt « Tibernint D Ssellum », ɣer trumit « La Toupie et L’échelle ». Ma d isental iɣef yettaru tmedyazt-is, tamuɣli-is tcud aṭas ɣer kraḍ (03) n yisental igejdanen : amenzu d Lḥif d lmeḥna, wis sin d Tayri-is, wis tlata d idles amaziɣ, tutlayt n tyemmat d umezruy-is. Ma d isental isnawiyen ( scoundrels) Tijmlin, Tidyanin n Tayri, Temẓi, Abujal neɣ Abujad, Lefraq…atg .

ADAOUN Abdelghani.

Partager