Agelmim Aberkan

Partager

Agelmim Aberkan d tamda tameqqrant n waman i d-yezgan deg teẓgi n Ukfadu. Seg tama n Udekkar, gar tlisa n Bgayet akked Tizi Uzzu. D amekkan yellan d asgen n Colonel Amirouche deg lgirra-nni. D agerruj s wayes ara tzux tmurt n leqbayel, limer i d ak-terbiḥ ay ul !

Takerḍa n Ugelmim Aberkan.

Yezga-d Ugelmim Aberkan ɣer tama n unẓul n temdint n Udekkar deg lwilaya n Bgayet. Yebɛed fell-as s wazal n 12 n kilumitr. Ɛlay s 1200 lmitrat ɣef lebḥar. Agelmim Aberkan d tamda tameqqrant n waman daxel n teẓgi n Ukfadu. D amekkan qeṣsden yimdanen s waṭas deg yiseggasen-agi ineggura imi ttafaen dinna ciṭ n talwit d ubeḥri azedgan. Amekkan-a, mazal-t akken i t-id-tefka twennadt : ur ibeddel ara s waṭas imi yewɛer ubrid ɣur-s s ṭunubilat.

Isem ‘’Agelmim Aberkan’’

Awal ‘’Agelmim’’ yebɣa ad d-yini : tamda, ɣef wakken i t-ssexdamen kra. Ma d awal-agi arbib ‘’Aberkan’’, fkan-as-t imi ttuɣalen (neɣ ttbanen-d) waman-nni-ines d iberkanen. Llan kra qqaren-d d akken ttuɣalen waman-nni d iberkanen imi ɣillin wafriwen n tjur i as-d-yezzin ɣef waman n Ugelmim-a, syin rekkun u ttuɣalen waman d iberkanen. Aya, nufa-t-id deg ubrid n tirza-nneɣ: nufa-d kra n yimekwan anda llan ḥebsen waman, uɣalen d iberkanen imi ɣlin fell-asen wafriwen n tjur. Wiyaḍ qqaren-d d tili netjur-nni i d-yesbanayen am wakken aman-nni d iberkanen.

Tirza ɣer Ugelmim Aberkan.

Nebda tikli d agraw ɣef tmanya n ṣbeḥ. Nefka ttiɛad i ugraw-nniḍen ɣer tama n usensu ‘’Tamgudt’’. Abrid, newwi-t s tezlatin n Ali Amran. Ladɣa, tizlit-nni ‘’A bu lehmum’’ imi tsekker ahraḥu daxel n ufurgu imi yella yiwen gar-aneɣ iwumi qqaren ‘’Mqidec a bu lehmum’’. Ihi, amecwar, yebda s unecraḥ d leɣna. Awi-d kan ad tkemmel akka. Acu kan ula d isental n tezlatin n Ali Amran, mgaraden. Dɣa, akken kan nekcem deg teẓgi n Yiɛekkuren, tebda-d tezlit-nni ‘’Kabylie, qui t’a privé de printemps…’’ Xas ulamma d tafsut, meɛna nufa-d iman-nneɣ deg cetwa, ur tezmireḍ ara ad twaliḍ snat n lmitrat sdat-k, yeẓẓa-tt usigna. Ad as-tiniḍ nbeddel tamurt :nruḥ-d d tafsut s yiṭij, nuɣal ɣer cetwa s ugeffur. Acu kan mačči daya i d-teqqsed tezlit-nni n Ali Amran. Tamurt n leqbayel tuɣal d agudu : iberdan akken ma llan ččuren s yiḍuman, ḥedd ur yeqqar hemma !!! Tella teẓgi n tmurt n leqbayel, ɣelqen-tt irebraben, tettuḥarrem ɣef warraw-is, zeddɣen-tt yibarraniyen. Tura, tuɣal d agudu ameqqran i d-xelqen warraw-is. n Ssaɛa tewweḍ d tesɛa d uzgen mi nemlal d ugraw-nni-nniḍen ɣer tama n usensu ‘’Tamgudt’’ deg teẓgi n Yiɛekkuren. Ula d tignawt, teṣfa-d ciṭ akka meɛna, nekni nkemmel abrid s ciṭ n wurrif imi nesḥassef ɣef lbaṭel-agi i as-gan i ugama. Ula d ibkan-nni ur sliken ara seg twaɣiyin n yimdanen i d-irezzun ɣur-sen : ttaken-asen lmakla ur asen-t-tlaq ara. Ayen i ten-yettaǧǧan ttibɛiden-d ɣef liḥala i deg i asen-d-tewwi ara ilin. Ɣer tama n taddart Tizi Tɣidet, yiwen uqabuc ameqqran n yiḍuman yettqabal-d kra n umsebrid iɛeddan i wakken ad awin tteswira-s d tarzeft. Deg udrar, tbanaɣ-d yiwet n taddart yebnan s uẓru, terna-as-d deg cbaḥa i teẓgi, meqqar d nettat ! Ssaɛa d leḥdac ɣir ɛecrin mi akken nekcem tamdint n Udekkar. Neḥbes i wakken ad d-naɣ ciṭ n wučči d waman xas ulamma tella tgella i newwi yid-neɣ. Akka, llan wid yeḥwaǧen iman-nsen. Ladɣa imi llant tullas gar-aneɣ. Seg temdint n Udekkar alamma d Agelmim Aberkan, llan 12 n kilumitr ɣef wakken i aɣ-d-nnan, acu kan abrid yexṣer. Nekni nesɛa lxetyar : ad nkemmel s leɛqel s ufurgu, neɣ ad nelɛu ɣef uḍar. Amur ameqqran, yefren ad nebḍu amecwar ɣef sin : amur ɣef ufurgu, wayeḍ ɣef uḍar. Abrid yettawin ɣer Ugelmim Aberkan, yekker akk, yerna zaɛma d abrid aɣelnaw zik-nni. Meɛna axir imi ur yelhi ara i wakken ur ttɛeddayent ara s waṭas tkeryas. Akka, ad yeqqim umekkan-nni d azedgan, acku lukan ttɛeddayent ṭunubilat ad yuɣal d aqabuc am netta am yimekwan-nniḍen n uḥewwes. Akka i ttxemmimen kra. Ihi, mi yezgen ubrid, nṣubb-d seg yifurguyen i wakken ad nkemmel ɣef uḍar. a rbeḥ, a tafat. At uxxam,bɣan aksum, Rebbi, yefka-d lewziɛa. lḥal dayen igerrzen nezzeh. Abrid d lewḍa, abeḥri tili. Sya ɣer da, ad nsel i leṣwat n yifrax, dduklen amzun d tasenfunit n Mozart neɣ Beethoven. Sya ɣer da, ad d-nemmager d aqeḍɛid n lmal ikessen weḥd-sen, d ilelliyen xas ulamma ameksa ur yebɛid ara anda yella, yezga-d mebɛid am wuccen. Deg umekkan yecban wa, ur tezmireḍ ara ad teqqimeḍ ur tettḥassaḍ ara s uḥulfu-nni n tlelli ara d-icergen tafakka-k. Amek ur d-tettmektiḍ ara Arezki Lbachir, Ahmed Oumerri, Amirouche…d wiyaḍ deg tegnit yecban ta. Teẓgi n Ukfadu, tessemɣay-d afriwen, tettarra amdan d ilelli xas ulamma i kra n lweqt kan, xersum lweqt-nni ara yesɛeddi deg-s. Deg useggas n 1926, tella teẓgi n Ukfadu, d urti aɣelnaw. (Parc national), yettwaɛus, sseḥbibiren fell-as. Yal ṣsenf n yiɣersiwen akked yimɣan, ad t-tafeḍ din. Ass-a, amekkan yuɣal mehmel : ayen i d-tessegray tmes n unebdu, kemmlen-t imawlan-is s unegzum n tjur. Mi qrib ad naweḍ ɣer Temda Taberkant, nqesser akked yiwen umɣar i aɣ-d-yefkan yiwen usali ara yilin d awelleh i terbaɛt-nneɣ, yenna-d : ‘’ɣurwat ad tkecmem ɣer daxel n waman n Ugelmim Aberkan. Daxel-is, yeččur d ntil, ijebbed ɣur-s. Tamda-a, tečča yiwen n uqcic ussan-agi iɛeddan imi iruḥ ad iɛum deg-s.’’ ihi, newwi lewṣaya d aɛwin, nkemmel abrid-nneɣ ɣer Ugelmim. Kra n ddqayeq kan, iban-aɣ umekkan d azegzaw, tamda tameqqrant, tujumma-s ad tili azal n unnar n ddabex uḍar. zzin-as-d tjur seg yal tama. Tjur tiɛlayanin mačči d izli. ‘’llant tid yesɛan ugar n 50 lmitrat, sɛan kter n 3 leqrun deg leɛmer-nsent’’ i aɣ-d-yenna yiwen umnir i nufa dinna.

yettkemmil deg usebter wis 13

Partager