D timlilit n taggara deg CAN ass-a ?

Partager

I wakken ad tkemmel amecwar-is terbaɛt n Lezzayer deg teqbuct n tefriqt, ilaq-as ad terbeḥ tarbaɛt n Sinigal u ad tessirem ad ad texser terbeɛt n Tunes, tameddit-a. Xas akken, ad yili deg-s leḥsab, meḥsub ur ilaq ara i tarbaɛt n Zimbabwi, ad terbeḥ s ugemmuḍ ameqqran. Ma ulac, d taneggarut-agi ara iɛeddin ɣer uswir 1/4. Acu kan, aya d leḥsabat mačči d annar. Tidet n unnar, dayen-nniḍen. Ɣef wakken i d-tban terbaɛt taɣelnawt n lezzayer deg temliliyin-is, ama d tin akked Zimbabwi neɣ tinna akked Tunes, u ma tkemmel deg lɛeb am winna, asirem ɣer uswir 1/4, yettban-d d awezɣi. Ladɣa,imi tebɣa terbaɛt n Sinigal, ad d-ternu rbeḥ-is wis tlata akked terbaɛt n Lezzayer. ‘’Ad nqabel tarbaɛt n Lezzayer, akken i nqubel timezwura-nni. Nhegga-d timlilit i wakken ad tt-nerbeḥ’’, akka i d-yenna usleɣmay n Sinigal, Aliou Cissé. Am wakken yessaram, diɣ, ad tili temlilit tgerrez imi ‘’aṭas i tt-yettraǧun. Deg unnar, ad ilin aṭas n yimyuraren ifazen. Ɣef waya i nessaram ad tili timlilit igerrzen. Xas ulamma, mačči kan ɣer yimyurar ifazzen i teqqim imi aql-aɣ la nettwali deg terbaɛt n Lezzayer i ikesben imyurar igerrzen acu kan mebla igemmaḍ ifazen’’, ikemmel yenna usleɣmay Cissé. Tarbaɛt n Lezzayer i ḥesben d taqacuct n Tefriq uqbel ad tebdu teqbuct. Acu kan, akken telɛeb timlilit-is tamezwarut akked Zimbabwi, tessban-d aswir-is d ttbut, aswir adday d wuguren i tesɛa yakan deg tmliliyin-nni n teqbuct n ddunit. D tarbaɛt s yimyurar yetturaren mebla lebɣi, mebla lemqadra, wammag tirrugza, fiḥel ma nenna-d. Ma nekkes, ahat, Mahrez akked M’Bolhi, wiyaḍ d nutni i yesxesren tarbaɛt-nsen : llan d sebbat n yiswiyen i ikecmen deg ucebbak-nsen. Ula d Raouraoua, yekcem sbiter n Fransa akken tekfa temlilit-nni n wass-nni n lexmis akked Tunes. Ɛlaḥsab n kra n yiɣmisen, akken texser terbaɛt n Lezzayer, yehlek Raouraoua. Iruḥ srid ɣer Fransa i wakken ad idawi dinna. Tameddit-a, ayen yellan deg tasilt, ad t-id-yessali uɣenja.

Hocine Moula

Partager