Aseḥbiber s tira

Partager

I lmend n usmekti n wass agraɣlan n tutlayin tiyemmatin i d-yettasen yal ass n 21 deg furar, Tidukkla tadelsant Tafrara n taddart n Teslent deg tɣiwant n Yiɣram, tama n Uqbu, thegga-d ass-nni n ttlata yezrin yiwet temlilit s wazal-is.

Mlalen-d deg-s yimezdaɣ n taddart akked kra n yinebgawen i d-yerzan i wakken ad mmeslayen ɣef wazal n tutlayt tayemmat deg tneflit n tmetti. Gar wid I d-yemmeslayen, yella umyaru asdawan Mass Djamal AREZKI i d-yefkan yiwen usarag ɣef umezruy n tutlayin deg umaḍal d liḥala deg tettidir teqbaylit ass-a akked tantaliwin n temnaḍin-nniḍen illan deg Tmazɣa s umata. Deg awal-is, yenna-d belli, ass-a nnig 6000 n tutlayin tiyemmatin i yellan deg umaḍal. Yal aggur neggrent azal n snat deg-sent imi ur ttuseqdacent ara akken iwata, ur asent-ittunefkan ara wawal d wallalen iwulmen. Deg uskasi, imezdaɣ fkan-d aṭas n yisteqsiyen s wazal-nsen ɣef liḥala deg ttedirent tantaliwin ass-a deg tmurt n Lezzayer, amek i tezmer tutlayt ad tidir ur tneggar ara…atg Kra n yimawlan n yigerdan, steqsan ɣef wazal nbeddu n yigerdan n ulmud deg uɣerbaz s tutlayt tayemmat. Asteqsi-agi, yewwi amur meqqren deg uskasi, imi inelmaden n tmurt n Leqbayel ass-a, ur beddun ara almud s tutlayt tayemmat ɣas akken tamaziɣt d tutlayt tunsibt deg tmendawt. Deg tririt-is, Mass Djamal Arezki yenna-d: ”imusnawen akked yimejjayen n tnefsit nnan-d belli beddu n ulmud deg uɣerbaz s tutlayt tayemmat, yessishil i ugrud akken ad yissin tutlayin-nniḍen s shala, mebla ma iḥqer iman-is, neɣ imawlan-is neɣ idles-is’’. ɣef lewhi n tmeddit tekfa temlilit s yiwet n temsikent n yedlisen yettwarun ɣef/ s tutlayin tiyemmatin akked yedlisen n tmaziɣt s umata, am wakken i d-yella usnuzu s ubuddu sɣur kra n yimyura i d-yerzan :” Nessaram ad d-nettemlili yal aseggas deg tegnatin icban tigi, imi tutlayt nneɣ ass-a tuḥwaǧ ad nseḥbiber fell-as”, i d-yenna Mass Djafar Iskounen s yisem-is d aselway n Tidukkla Tafrara n Teslent. Afud igerzen i yilemziyen n Teslent ɣef leqdic-nsen.

Brahim Benhamouche

Partager