Accueil Tamazight Amek i d-yedda umecwar n tɣamsa yettwarun s tmaziɣt

Ass agraɣlan n tlelli n tɣamsa : Amek i d-yedda umecwar n tɣamsa yettwarun s tmaziɣt

442
- PUBLICITÉ -

Uqbel tamendawt n furar 1989, ala tameslayt n taɛrabt akked tefrensist i yettwaseqdacen deg tɣamsa deg tmurt n Lezzayer, s wudem unsib.

- PUBLICITÉ -

Xas ulamma tettwagdel tɣamsa s tmaziɣt (taqbaylit), acu kan llan kra n yiɣmisen neɣ n tesɣunin i d-itteffɣen s tuffra. Deg 1967, yessuffeɣ-d Ugraw n Yimaziɣen yiwet n tenfult (bulletin) s tfinaɣ. Syin, teffeɣ-d tesɣunt Taftilt deg useggas 1973 sɣur inelmaden n tmaziɣt n Mulud Mɛemmeri deg tesdawit n Lezzayer. Deg useggas-agi dɣa, i d-tlul tesɣunt Iṭij. Aseggas n 1974, yessuffeɣ-d Ugraw n tezrawin n tmaziɣt tanfult ɣef tsekla tamaziɣt akked tesɣunt Tisuraf. Mebɛed Tafsut n Yimaziɣen, yexleq-d Uzday n umussu amaziɣ tasɣunt Tilelli. Deg 1981, yeslal-d Uzday-agi tasɣunt Tafsut s snat n tmeslayin : taqbaylit/tafrensist. Deg tɣamsa tuffirt (1967-1980), zyada ɣef wayen i d-nebder, ad naf, tisɣunin Afud n Yixeddamen deg Fransa, Awal, Taneflit, Tamurt, Tiddukkla, Ildi, Tagrawla, Taɣerma, Tamaziɣt…atg. Akken ma llant tesɣunin-agi, ur dumment ara aṭas. Amur ameqqran deg-sent, ssuffɣent-d ma aṭas sin ar tlata wuṭṭunen. Seg useggas n 1989 d tasawent, xelqen-d yikubar RCD akked FFS sin yiɣmisen, Asalu d Amaynut. Yal yiwen s uɣmis-is. Syin akin, yessuffeɣ-d Ugraw adelsan amaziɣ aɣmis Izen Amaziɣ deg Tizi Uzzu. Yella-d, diɣ, uɣmis Idles n tddukkla tadelsant Tilelli n Goulmina. Am wakken i d-tessizreg tddukkla n Numidya n Wehran aɣmis Azul. Syin d Agraw ussnan n ugezdu n tutlayt d yidles n Tizi Uzzu, i d-yessuffɣen aɣmis Tira. Ula d tiddukkla Youcef Oukaci, tessuffeɣ-d Aɣmis amezwaru Tafuɣalt deg useggas n 1988. Ma d iɣmisen s snat n tutlayin, ad naf, Tamurt, Azul, Iles Amaziɣ, The Amaziɣ Voice, Tasɣunt uselmad, Tagmatt, Tigemmi, Imaziɣen ass-a, ABC Amazigh, Tidmi tamirant, Alger républicain (azgen n usebtar, kra n wagguren kan), El-Djazair El-Yum (ciṭ n teqbaylit s yisekkilen n taɛrabt, deg usebter aneggaru. 1991-1994), Asafu, Anadi, Timmuzɣa. Syin, yerna-d l’Hebdo n tmurt. Ma seg useggas n 2009 ar tura, ttilin 4 n yisebtar s tmaziɣt yal letnayen seg uɣmis La Dépêche de Kabylie s yisem Aɣmis n Yimaziɣen. D Aɣmis i idummen ugar n wiyaḍ imi amur ameqqran deg yiɣmisen ur ssawḍen ara ad ṭṭfen sin yiseggasen. Yella, diɣ, niqal Tiɣremt n uɣmis La Cité. Aya, s umata seg tama n tɣamsa yettwarun s tmaziɣt deg lkaɣeḍ.

Hocine Moula

- PUBLICITÉ -