«Kra n yinaẓuren ur sseqdacen ara awal…»

Partager

Awras (s yisem n tẓuri) d yiwen n ucennay i ifernen ccna n cceɛbi seg temẓi-s. Yeqqim iḥemmel-it ɣas ma yeffeɣ Tamurt ideg yenǧer abrid-is, yuɣal d aɣrib fell-as. Deg tdiwennit-a, nesqerdec yid-s awal ɣef kra n temsal.

Aɣmis n Yimaziɣen: Di tazwara ini-aɣ-d d acu-t sser n leḥmala-k i ccna n cceɛbi?

Awaras: Azul fell-awen! Di tazwara, kkreɣ-d di Lezzayer tamanaɣt, tamnaḍt anda i d-yennulfa i d-yufrar uẓawan n cceɛbi. Dɣa anda ddiɣ, ɣer lqahwa, aseṭṭal neɣ ulamma ɣer yimdukkal-iw, selleɣ i ṣṣenf-agi n ccna sbeḥ meddi deg yiseggasen n 80-90. Mi wwḍeɣ ɣer tesnawit, bdiɣ ḥeffḍeɣ urar n umundul akked snitra s tuɣac n Meɛtub, Gerwabi, Mesɛudi, Ccix Lḥesnawi, Ezzahi akked Lɛenqa… Ttafeɣ tadfi deg ttewceyyat, astexbeṛ neɣ deg yicewwiqen i yi-iceɣben s waṭas. Wagi d ayen yeɛnan aẓawan. Seg tama-nniḍen, isefra n cceɛbi, bedden ɣef tmedyazt taquṛant, yesɛan azal meqqṛen deg tsekla s umata. Ayen i yura Sliman Ɛazem, Meɛtub, Xelwi Lwennas, Ccix Aḥesnaw d yinaẓuṛen-nniḍen d amedya n ttbut i yeqqlen d llsas n ccna aqbayli. Fiḥel ma nettu ayen i d-ǧǧan yimezwura am Muḥend u Mḥend d yimedyazen iqbuṛen i yefkan afud i tmedyazt d uẓawan aqbayli. Zemreɣ ad d-iniɣ ttṛebga d wazalen yellan deg yidles-agi n cceɛbi, ttafeɣ iman-iw deg-sen acku d agerruj n tigejdit.

Amek tettwaliḍ tizlit n cceɛbi gar yiḍelli d wass-a. D wamek yezmer ad yili yimal-is?

Zik cceɛbi deg tmurt n Yiqbayliyen s wazal-is. Imsefliden-is, gten acku deg wakud-nni, tella nniya, leḥya, lḥeṛma, leqdeṛ, d tayri n ṣṣfa. Imdanen ɣas d iẓawaliyen, maca teṛwa tmelɣiɣt-nsen s tjaddit. Ma d tura, d akud-nniḍen. Ihi imdanen-is, bedlen akken ibeddel zzman acku kullec d idrimen. Yekcem-aɣ-d Utaram s tiliẓṛiyat d Internet. Dɣa, ilemẓiyen n tura, ṭṭafaṛen ayen yellan deg beṛṛa n tmurt taqbaylit, smenyifen ad sellen i uẓawan amaynut i yebnan ɣef ccḍeḥ d umeslay afessas neɣ amessas i wumi qqaṛen « ccna akumiṛṣi », neɣ ccna n uɣṛum i ibeɛden s waṭas ɣef ccna n tẓuṛi taḥeqqanit. Ɣas akka qesḥen wussan ɣef cceɛbi di temnaḍin-nneɣ, maca yella uɣeṛbaz n ṣṣenf-agi di Bgayet, deg Uzeffun, deg Tizi… Ula deg Tubiret ! D ayen yessefṛaḥen s waṭas. I wakken ad yeǧhid uẓawan n cceɛbi d uẓawan aqbayli s umata, yessefk ad ilin yimsizwar s waṭas, ad d-fken tabɣest i yicennayen, ladɣa wid ur nettwassen ara neɣ ilemẓiyen. Aya ilaq ad yili seg uɣerbaz amenzu alamma d tasdawit, Neɣ ula beṛṛa uɣerbaz; di yal tamnaḍt. Yessefk awanek ad yefk allalen i wannect-a, ma ulac imal n uẓawan n cceɛbi ad yekres.

Imi aql-ik d aɣrib ɣef tmurt-ik, amek iga waddad n yicennayen deg tmura tiberraniyin. Neɣ d acu n lɛali d temḍerrit i d-ttmagaren deg ubrid n ccna?

Addad n yicennayen deg tmura tiberraniyin, seg yiwet n tama, igerrez imi llan wallalen i usekles ɣas ɣlayit ssuma-s. Llant daɣen tegnatin i wakken ad ttwassnen yicennayen deg umaḍal meṛṛa. Imi dinna, ttemlilin yinaẓuṛen seg yal tamurt, annect-a d ayen yettakken nnefs amaynut i uẓawan aqbayli. Si tama nniḍen, icennayen deg tmura tijenṭaḍin yewɛeṛ-asen lḥal ad d-banen acku yeǧhed umsizwer gar yiẓawanen imeɣṛadanen (universels). Tella ula d taluft n tutlayt, acku yessefk ccna ad yili s tutlayt tafṛansist neɣ s teglizit i wakken ad iɛeddi neɣ ad d-yufrar deg wakud.

Nsell i tezlit taqbaylit ttwasseqdacent deg-s tutlayin-nniḍen am teɛrabt d tefransist. Tikwal ula d aẓawan n leǧnas yettwacnay s tutlayt tazwawt. Amek tettwaliḍ taluft-a?

Yella waya! Inaẓuṛen n tura ur sseqdacen ara awal. Wid n zik d imedyazen i yernan aẓawan i wakken ad t-sselsen i tmedyazt ad as-ḥessen madden. Ma d ayen yeɛnan aẓawan n leǧnas, yettwacnan s tutlayt tazwawt, mačči d aɣbel ameqqṛan ma yella inaẓuṛen ad as-nnḍen initen d leɛqaqeṛ n teqbaylit. Maca d acu d abrid? Akken i t-ttwaliɣ d aseqdec n uẓawan-nneɣ aḥeqqani. Amedya: icewwiqen n zik, cceɛbi, afulklur… Ad as-d-nger cwiṭ n uẓawan atrar amek yexdem Meɛtub Lwennas deg tesfift « A tarwa n lḥif », yefka-as ṛṛuḥ aklasiki i teqbaylit. Neɣ akken yexdem Kamel Mesɛudi d Xelwi Lwennas i cceɛbi, mi as-fkan ini n Flamenco… Tedduḍ akkin!

Ad d-nuɣal ɣer usufeɣ n yidlisen i d-tettheggiḍ, d uḍebsi wis sin i d-iteddun. Mmeslay-aɣ-d cwiṭ ɣef yisenfaren-a imaynuten…

Idlisen i d-ttheggiɣ d idlisen n yisefra. 5 i yellan tasaɛet-agi. Yal adlis yettawi 100 n yisefra. Deg yiwen seg yidlisen-nni ad d-sedduɣ kra n yisefra n Dadda neɣ ɛemmi yemmuten deg ṭṭṛad wis sin. Dadda yellan d amedyaz n Wat Yanni, d amjahed, d amḥaddi n teqbaylit. S tikli-a ad as-rreɣ tajmilt iwulmen. Llant diɣen tullisin akked tsuqilin n kra n yiḍṛisen d yisefra ibeṛṛaniyen. Am Alain, Nietzsche, Maupassant, Rimbaud… Aya deg uḥric n tsekla s umata. Ma deg uḥric n ccna, aḍebsi wis sin i d-ttheggiɣ d taseddaṛt-nniḍen. Llant deg-s tɣawsiwin timaynutin. Amedya: Byt u syaḥ, neɣ tizlit ɣezzifen umi qqaṛen « Leqṣid » i uriɣ acḥal-aya ɣef tayri d yiɣeblan-is deg tmurt. Deg-s llan 4 n yicewwiqen, aẓawan yettbeddil yal tikkelt. Amedya n ccɣel-agi ad t-id naf deg: Lmeknassiya deg cceɛbi s teɛṛabt. Azwel-ines: « Tayri n temẓi ». Tella daɣen ttewceyya d unesraf-nniḍen akken i ten-yesseqdec Lɛenqa. Nekk rriɣ-ten-id ɣer teqbaylit. Azwel-ines: Di twenza-w. Akked snat n tezlatin-nniḍen.

Seg ccna d yisefra tegreḍ asurif ɣer usnulfu n yinzan. Acimi d widak gedged i tferneḍ?

Ferneɣ ayen iɣef iwumi ttḥulfuɣ mliḥ. Yezmer ad icudd ɣer usentel n tmetti, tasertit, neɣ ɣer wayen-nniḍen ulamma s yinzan. Acku inzan nettaf-iten deg yisefra, deg ccna, neɣ ula deg umezgun… Acuɣeṛ d inzan swaswa? Acku d cwiṭ i d-yeqqaṛen aṭas! Am wuṛeɣ; cwiṭ kan seg-s yesɛa azal meqqṛen. Diɣen inzan ttawḍen s lemɣawla ɣer yimsefliden, zemren ad ten-lemden di ddqiqa.

Tanemmirt a Mass Awras. Awal-ik n taggara…

S tumert a Kaisa. Tanemmirt imi i yi-d-tefkiḍ tagnit i wakken ad mmeslayeɣ ɣef yisenfaṛen-iw. Ssarameɣ ccna-nneɣ ad yezdi lqedd-is, ad yefṛeḥ bab-is s lɣella n yidles ajaddiw i iteddun ɣer tatrara.

Testeqsa-t Kaisa Khalifi

Partager