Ass n teldayt n tddukkla Amzur

Partager

Akken i d-nberreḥ ussan yezrin, tennulfa-d deg At Smaεel tdukkla s wazal-is, tin ara d-yerren ccan d wazal i tmeṭṭut taqbaylit s umata.Tiddukkla n tlawin n At Smaεel d tawacult, tiεeggalin-is mcebbakent am tsetmatin. Gar yiswiyen-nsent, bɣan ad d-beggnent i ugdud d akken timetti tebna ɣef tmeṭṭut. Taneggarut-a, d tayemmat, d leḥnana, d asirem, d tazmert akked tebɣest. Tameṭṭut d tala, ayen akk yelhan, ad t-id-nagem seg-s. Ad εerḍent tuḥricin n At Smaεel i wakken ad ssiwdent idles d wansayen n taddart-nsent ɣer tmurt n timmuzɣa s umata. D tidet, abrid iḍul yerna yeččur d isennanen, meεna akken yeqqar wawal « Ma yella nebɣa nezmer ». Ihi lebɣi yeɣleb kulci, am tselwayt, am tmeltaɣin, neɣ lxalat n temnaḍt-agi, lebɣi-nsent yugar akk iεewwiqen. «Atas-aya segmi nettraǧu leqdic-agi. Tiddukkla « Amzur » d iṭij i d-icerqen fell-aɣ. Xeddmeɣ aṭas n lecɣal am ufexxar, taxxeyyaḍt akked urqam, maca ur ufiɣ ara ttawil i wakken ad ssisneɣ leqdic-iw. Ssarameɣ d tiddukkla-a ara yi-d-yeldin tiwwura », i d-tenna yiwet n tmeṭṭut seg Udrar n Fad. ‘’Akken yebɣa yeɣzif yiḍ d uleqrar ad yali wass’’. Zrin wussan εeddan, yewweḍ-d wass i ttraǧun yimezdaɣ n taddart merra, ass n tlallit n tddukkla «Amzur», tin i d-yessemɣin asirem deg wulawen-nsen, ladɣa ɣer teḥdayin. Ass n sed 7 di yulyu, ad yeqqim deg umzruy-nsen, s wahil d amerkanti i d-yellan. Yebda-d dɣa s kra n wawalen, abeεda win n uselway n tɣiwant Mass Sadeq Rebbaεi i d-yeddan yid-sent seg wass mi asent-d-tusa tikti ar ass-a. Ad d-nesmekti d akken aṭas n leqdic i d-yellan, ama d isaragen, ama d timziknin ɣef ufexxar, taxeyyaḍt, unuɣ d watas n lecɣal-nniḍen, Ɣef waya ara awen-d-nawi awal ddurt i d-iteddun. Nessaram-as teɣzi n leεmer d waṭas n usmurres i tddukkla «Amzur».

K.K.

Partager