Ar melmi tiẓgi n umerreḥ di Takkuct?

Partager

Tlul-d akuden-a ineggura tekti n usnulfu n yiwet n teẓgi n umerreḥ deg udrar n Takkuct, deg tɣiwant n Ayt Smaɛel, ideg tella tqacuct akk taɛlayant deg waɣir n Bgayet, s wazal n 1896 n lmitrat nnig yilel. Ɣef tmuɣli n umazan Nasir Ɛebdun, i yellan d mmi-s n temnaḍt-a n Ayt Smaɛel, aṭas n yibaɣuren ara d-yawi ɣer sdat usnulfu-a n teẓgi n umerreḥ. Imi gar yiswan, d aqeyyem n talluyin yettwaǧǧen d useḥbes n tiwin i yeffɣen i usaḍuf. Am wakken daɣen ara d-yili usnulfu n tɣentert (tabaɣurt) d yixeddimen, d ufares n tɣentrin ibanen deg teẓgi am tinna. Akken i d-yenna daɣen, yezmer s wudem asehlan, ad yuɣal waya d tidet ma yella lebɣi ɣur wid i terza taluft, acku seg 2006 yakan i tnuḥ (tanaḍt) décret i yeldin taɣult n teẓgi i usefti, ama n uwanek neɣ n uslig. Si tama-nniḍen, yewwi-d ad d-nesmekti belli yura yakan tabrat ɣef taluft-a, uselway n tɣiwant n Ayt Smaɛel, Mass Sadeq Rebaɛɛi, i unemhal n Uḥraz n tẓegwa n Bgayet. Deg-s yenced-it ad d-yefk afus, ad d-yerr tiṭ-is i umḍiq-a n Takkuct i yuklalen ibeddi sɣur yimḍebbren. Dɣa, yenna-as tugart uselway n tɣiwant, ilaq ad d-yili s teɣseb useqleɛ n tezrawt i usenfar n teẓgi n umerreḥ di Takkuct, akken deg-s ad yettwaḥrez wayen tesɛa d tibaɣurin tigamanin, n yiɣersiwen neɣ n yimɣan, deg-s ad d-yennulfu din warmud adamsan s wudem-nniḍen.

M. K.

Partager