Ameslay d win “yettkeyyifen lattay”

Partager

«D lâib fell-i imi ur zmire$ ara ad ak-d-rre$ s teqbaylit.

Nekk d azzayri am keçç. Taqbaylit d yiwet seg tutlayin n Lezzayer, d llsas n yidles-ines, d tawwurt i usdukkel n yigduden-is,d abrid seg yiberdan i usnerni n tmurt.»

Ussan-a ineggura, Hakim Laalam yessufeɣ-d adlis aneggaru iwmi isemma Enseignes en folie. Akken ad ibudd adlis-is yerza ɣer Bgayet ad yimlil d wid akk yeqqaren arrat Pousse avec eux deg uɣmis n le Soir d’Algérie. Timlilit-a tella-d deg temzenzut n yidlisen Tira i yezgan deg lḥuma Adrar deg Bgayet.

Hakim Laalam d aneɣmas i win ur neẓri ara d asdawan daɣen ; yesɛa majistir deg tesnilsit (linguistique) deg tutlayt d tsekla tafransist. Yessuffeɣ-d yakan adlis le nez et la perte, ammud n warraten-is Pousse avec eux i d-yura deg uɣmis seg useggas 2001 almi 2006. Rnu ɣer-s d ameɣnas, d yiwen seg wid i d-irennu afud i tugdut akken ad taɣ azal-is deg lezzayer.

A$mis n yimazi$en yemlal-it. Nemeslay $ef temsal i aɣ-d-yezzin, tugart tidak yeɛnan taɣamsa akk d tsertit n tmurt-nneɣ. Dɣa, nessarem ad ilint tiriyin s teqbaylit: maççi dayen isehlan ad d-terrev imeslayen n win iheddren akken yettaru $er teqbaylit. Maca, akken qqaren wid n zik awal ma yeqqim deg wul-ik tmelke&#7693,; ma yeffeɣ-d yemlek-ik.

Yezmumeg Hakim ɣef usirem n we$mis n yimazi$en, dɣa yenna :

«D lâib fell-i imi ur zmire$ ara ad ak-d-rre$ s teqbaylit.

Nekk d azzayri am keçç. Taqbaylit d yiwet seg tutlayin n Lezzayer, d llsas n yidles-ines, d tawwurt i usdukkel n yigduden-is,d abrid seg yiberdan i usnerni n tmurt. Meɛna ur tt-ssineɣ ara am umur ameqqran n wugdud-nneɣ ! D lɛib annaɣ ? Mačči seg-neɣ i d-yekka waya, seg wid yebɣan ad bḍun agdud ɣef sin akken ad qqimen ɣef yikersiyen ur ttekkren. I tura ma yella rniɣ-ak-d, nekk seg Bordj Bou Arredj, tezga deg-s teqbaylit ! Yerna taqbaylit mačči n tmurt leqbayel kan, n Lezzayer akk.»

__________________________

“Astuti” d adlis n tmedyazt yura Sâid At Mâemmer. Yettidir umedyaz di Fransa. Deg wuîîunen d-iteddun, ad yili, umeslay d Sâid $ef “Astuti” de wayen akk d-yerna s annar n tsekla taqbaylit. Ass-a, ad d-neseddu deg we$mis ‘’A BABA’‘, d asefru $-d-ibanen am akken ‘’yerna-d deg wawal’‘ n “A mmi” n Lounis Ait Menguellet

__________________________________

Partager