Yal wa amek tt-iwala

Partager

L’académie neɣ takadimit neɣ kra-nniḍen, waqila ad nraju kan l’académie-agi n tmaziɣt i d-sbuḥruyen widak-a i d-iebbden ɣer tefranin n tselweyt, ad aɣ-d-inin amek ara s-nsemmi. Yuzzel wawal fell-as ladɣa taggara-ya deg ddiɛayat n lbuṭ. Am Mass Bouteflika, am Mass Touati, am Massa Hanoun, ula d wiya&#7693,; nnan-d akk tlaq takadimit i tmaziɣt. Meɛna rray amezwaru, amer deg tmura i yettqadaren tussna, seg yimussnawen ara d-yeffe&#611,; ad tebɛen imir imsertiyen. Γef waya, nessuter seg kra n yimusnawen terza tedyant n tmaziɣt d uselmed n tutlayin s umata d acu i d rray-nsen. Mass Nacer Ait Ouali, aselmad deg tesdawit n Paris 8, ɣef wamek i tt-yettwali, yenna : “tamaziɣt ur tuḥwaj ara lḥebs-nniḍen. Tamaziɣt ad tegmu kan deg tlelli, s wid-is, s usdukel n yiɣil n yimaziɣen akk, mačči s wid yettnadin isem, am wakken i tḍerru deg les académies n lejnas-nniḍen. Tamaziɣt ur tezmir ara ad tnerni s wayen ara d-gen wid i aɣ-tt-yekksen zik-nni.” Ma d acu i as-ilaqen, yenna: “Ur yessefk ara ad tuɣal d agraw n wid i tjeggeḥ tussna, ad nwun ad ḥekmen yes-s. Neɣ d allal gar yifassen n udabu i yuggaden ḥellu n tmaziɣt. Asbiḥrew i sbiḥriwen kra n medden i udabu iban ur d-igellu ara s wayen yessefraḥen. Wissen ma d tidet dɣa ad tettunefk tegnit i yimdanen zeddigen kan ad seddun axxam yecban wa. Ma d aɣebbar s allen, ulayɣer. Wis sin i nesteqsa, d amaswaḍ n tmaziɣt deg twilayt n Tizi wezzu, Mass Ali Bekhti, amek i iẓer takadimit d wacu i as-ilaqen, yenna-yaɣ-d : “L’académie ur ilaq ara ad tili d awal kan neɣ d tasraft ideg ara nger tamaziɣt ad nerr fell-as taduli. Yessefk ad tili d annar n unadi d uxeddim zeddigen. L’académie tezmer ad d-teglu s wayen ara inefɛen tamaziɣt ma seddan-tt wid yuklalen. Ayen i ilaqen i tmazight d wid ara tt-ixedmen s ssfa mačči s txiddas. Wid neɣ tid ara yilin, ilaq ad ilin d imnuda ara yesnernin tutlayt mačči d wid yettnadin kan ɣef yiseɣ. Aneggaru i nesteqsa d Mass Allaoua Rabehi, aselmad n tmaziɣt deg tesdawit n Bgayet, yenna “Aṭas aya tura i la nsell i kra n yisallen ɣef yiwen n usenfar yerza asnerni n tmaziɣt. Asenfar-a d win i wimi qqaren “l’académie” s tefransist. Yerna nesla ttnaɣen anwa ara yeqqlen d ccaf ! Ma d tidet, awanek n Lezzayer ira ad d-yefk allalen iwatan i usnerni n tutlayt-nne&#611,; asenfar-a d ayen yelhan. Mayella dɣa d allal i usuget d usnerni n wadanen, ulayɣer ! Llant kradet tsuddwin tisdawanin (n tutlayt d yidles n tmaziɣt), yella useqqamu unnig n timmuzɣa, yella CNPLET, barakat! Fiḥel ma ssugten ixxamen iwakken kan ad fken i medden imukan! Ma d axxam ara tezdeɣ tmusni (s unamek-ines azeddgan) akked tussna, win ara d-yeglun s “uslugen” n tutlayt-nne&#611,; ad t-nemmager s tumert, ad as-nefk afus n talelt.” Ma ɣef wacu i as-laqen i uxxam am wa akken ad yerr azal s tidet i tutlayt tamaziɣt, yenna: “Axxam yecban wa, laqen-as yirgazen d wallalen. Irgazen-a, yewwi-d ad ilin seg wid yesduklen tussna akked tayri n tmaziɣt: wid yessnen tutlayt tamaziɣt, tasekla yuran s tmaziɣt, taɣerma (ales d umezruy-ines) n Yimaziɣen; wid iran s tidet tutlayt-nsen ad tennerni, ad tettwaslugen, ad d-teqqar ayen akk yellan d tilewt (tameddurt n yal ass, taɣamsa, tadamsa, tussniwin, atg.); mačči wid kan ara yeṭṭfen imukan, ad gnen, ad tgen taluft, neɣ wid ara yerren tutlayt-nneɣ d allal i walluy s ani n kra. Allalen-a, ara d-tefk ddewla, d tadrimt akked ttawilat itraren i tagmi deg waṭas n taɣlin n tmaziɣt (tasnilest, tasekla, taɣerma), akken ad tuɣal tmaziɣt d tutlayt n tmetti akked uɣerbaz. Akka, yal wa amek i yettwali taluft-a n l’académie. Meɛna wid teɛna temsalt kukran akk-nsen deg wayen i d-yettheyyi udabu i tmaziɣt imi iḍelli d netta i yettawin wid tt-yettarun ɣer lḥebs, ass-a yufa-tt-id: axir ad tt-yerr ɣer lḥebs.

Dj. Ikhloufi

Partager