Zzuhra : Tenɛettab jnan wiyad

Partager

Zzuhra, tebḍa gar ccna d tudert. Ma deg uqerruy-is tadyant tegzem ; teddez tebrez. Kulci yefra. Textar abrid ara teḍfer, ɣas akka twala aṭas usawen ara d-tmager. Meɛna tegzem d rray-is. Textar ccna. Ccna i d-yebnan s tmedyazt yelhan d taɣect ḥninen. Zzuhra, am waṭas n teḥdayin n ljil-is, ur sawḍent ad kecment ɣer lakul. Teqqim am nettat am tterb-is, tetteqqal amendad i lecɣal n uxxam. Tudert-a tugi-tt. Terfed ccna d sslaḥ mgal ayen i d-yettarran ɣer deffir tullas iran ad lḥunt ɣer zdat. Zzuhra tecna s taɣect tgem s lḥenna, terna-yas tamedyazt i d-yeffin seg wul, iɣeblan n tullas. Asentel iɣef tessefti ameslay tmedyazt n Zzuhra, d win i d-yekkan seg tudert n tmeṭṭut i d-ḥuzan yiɣallen n lɛadat tiqdimin. Tecna ayen tesɛedda d wayen yeḍran d tlawin. Tefka-d unnuɣen, i d-tugem s telqay deg yiman, i wayen tettxemmim d wamek i teẓẓar lecɣal akka d afella. Tesɛedda ussan berriken s teɣzi n tudert-is. Maca urğin tefcel. Akken i teḥmel ddunit i teḥmel ad tedder, i teḥmel ad tecnu. Zzuhra, d tin ikesben, d tin isulin d tin i d-yernan deg lqima d nnif d lḥerma n yidurar n Leqbayel. D yelli-s n taddart Agemmun, di Larebɛa Nat Iraten. Tlul ass 17 deg waggur n dujenber deg tlemmast n tegrest n useggas 1962.

Γas tekka yir ussan deg tudert n tmeṭṭut n uxxam, maca kra ur tt-yessefcel ɣef leqdic deg unnar n tẓuri. Γer useggas 1982, Zzuhra tessekles tasfift tamezwarut. Zrin 4 yiseggasen ɣef usekles n tesfift, tezger ɣer Fransa, anda i tugem tiktiwin timaynutin deg tẓuri, rnant ldint-d tiwwura fell-as. Γas deg ddunit-is yegget usawen d uksar, annar n tẓuri ur tt-teğği. Tesber i lehmum n ddunit akken sebrent tid i tt-yezwaren, neğrent-d abrid n tẓuri i tid i d-iḍefren, gar-asent tella Ccrifa, Bahiya Fara&#7717,; Ḥnifa, …

S teɣzi n 15 d aseggas d axeddim ɣef ccna. Tɣenna azal n 36 ccnawi (Fell-aɣ i ḥezne&#611,; lahl-iw, Sebba lefraq, Ayen ayen, A lwerd yefsan, …) Gar yisental iɣef tura, iɣef tecna, yella leḥzen, tella tayri am tin ḥlawen tella-d s temyagert yelhan am tin n temlilit ur nessawaḍ.

Deg ṭumubil, d ubrid n tuɣalin seg Lpari ɣer Marsilya – twella-d seg yiwet n tmeɣra i tefka –, tdukel-d d yifennanen-is gar-asen Allaoua Rruji akked Mesṭafa Awcic (d netta i iskelsen tisfifin-is di Fransa) ; ziɣen din i d-isawel lmektub ur nesɛi tuɣalin. Tensa mi tekfa axeddim. Ayen iraden ur ireggel fell-as yiwen. Zzuhra isawel-as-d lmektub, nettat ur yelli ar texdem. Maca tid d wid yeddren, tigad-a d wigad-a akk iɣef tecna, i tessefreḥ neɣ i tesseqreḥ s wayen i d-tenna d asefru yewzen s tmuzigt, la s-qqaren ur kem-ntettu.

Ait Ighil Mohand

Partager