Urɣu i tkessawet d umergu

Partager

Win ara yaɣen abrid aɣelnaw uṭṭun wis 26, gar Wallaɣen d Tezmalt, deg wussan-a n lexrif, ad as-d-yettban wabu n tmes ɣef udrar n At Mlikec. D ifellaḥen i tt-yessaɣayen. D yiwen gar lecɣal n tsemhuyt n umwan (lexrif). Maca, aya mačči d amaynut ; d ansay aqbur ɣer yimesdurar. Yella seg zik-nni. Mi ak-nnan bdan jebbun-d ilemlumen n lexrif di taggara n ɣuct, ad bdun yimeksawen ad skarayen times deg udrar ansa yettef ugensiw. Ttqissin-t, tama s tama, alamma yerɣa wayen yellan d lmecmel, berra i lemluk d lɣella. s tefransist qqaren-as : l’écobuage.

Mi ara ad d-bdunt kan akken legrur n taggara n lexrif, ixellef-d wurɣu-nni ; yettak-d adles d aleqqaq. D winna i d-ttḥucun yifellaḥen di lawan n yiweǧǧiben d ccetwa i yezgaren n tyerza. D leεlef i d-yettasen melba adrim yerna bnin, iḥemmel-it lmal. Dinna i ikess lmal amectuḥ melmi fukken ssmadiḥ n usemmid alamma d taggara n lexrif.

Amkan-nni yerran qqaren-as, deg yilulen usammer : Urɣu.

Mačči ala imeksawen d yifellaḥen i itezzin ɣer wurɣu. Ula d iseggaden d warrac yettandin tixeftin ; ḥemmlen-t.

Sgar-ak ad tekcem ccetwa, yettuɣal wurɣu d agni n yefrax yecban aẓerẓur d umergu. “Deg wurɣu kan i ttandiɣ nekkini. Dinna i d-ttaṭafeɣ aṭas !”, i d-yenna Muḥ Ubelεid, yiwen n yilemẓi n taddart.

Ttextirin yifrax urɣu imi yettishil dinna uxeggeḍ d unadi ɣef twekkiwin.

Brahim Benhamouche

Partager