8 deg meɣres: D tameɣra neɣ d asmekti d ukemmel n umennuɣ ?

Partager

Am yal aseggas, yesfugul umaḍal Ass agraɣlan n tmeṭṭut neɣ n tlawin i d-yettuɣalen 8 deg meɣres. Seg wasmi i d-bdant tlawin amennuɣ ɣef yizerfan-nsent, seg useggas n 1908, ar ass-a, aṭas n yiswiyen uɣur ssawḍent. Xas ulamma yettili-d lexsas ula deg tmura yeṭṭfen taqacuct deg umtawa gar urgaz akked tmeṭṭut, acu kan yettdub cwiṭ cwiṭ seg useggas ɣer wayeḍ. Ass-a, amur ameqqran n tmura n umaḍal, ur ttgen ara amgarad gar urgaz d tmeṭṭut deg yiṣudaf-nsent neɣ deg tmendawt-nsent. Acu kan, aya ur yerri ara tilisa i meḥyaf i d-yettilin deg unnar, ladɣa deg yiḥricen istratijiyen neɣ deg umḍebber n kra n tuddsiwin akked yikubar.

Aya, seg tama tiberraniyin. Wammag deg tmura n Tefriq Ugafa, mazal amennuɣ ad iḍul ɣef yizerfan n tlawin, ‘’imi mazal ur tesɛi ara azref ad tḍebber ɣef yiman-is xas ulamma meqqret u txeddem’’, i twala F.H. Ɣef leḥsab-is, d timetti i d ssebba n waya. ‘’Xas nesɛa azref deg uxeddim, deg leqraya, acu kan mazal ttwalin-aɣ-d s yir tamuɣli : d timeẓyanin ; ur nezmir ara i yiman-nteɣ’’. Amur ameqqran n tlawin, walant d akken axsim ameqqran n tmeṭṭut d tameṭṭut. ‘’Wali tura mi ara ak-d-tini tyemmat : ‘argaz akken yexdem yecbeḥ’. Neɣ argaz, yezmer ad yecceḍ, ma d tameṭṭut ala’’, i tesḥassef G. Lila. I usmekti, yella ula d ass n urgaz i d-yettilin deg yal 19 deg unbir. Meɛna sfugulen-t kan deg 60 n tmura seg useggas n 1990, yerna mačči d unṣib deg Ugraw n tmura yeddukklen ONU.

…Yella-d daɣen deg Iɣil Ɛli

I wakken ad as-fken azal-is i tmeṭṭut, i wakken ad gzun wid ur neẓṛi s wazal-is, d nnuba-s deg usegmu n tmetti, ddeqs n tuddar deg tdayṛa n Yiɣil Ɛli, ara yesfugglen ass agraɣlan n tmeṭṭut. Amedya, deg tɣiwant n Yiɣil Ɛli, msefhament tullas n tuddar, belli ad nnejmaεent akken ma llant deg yiwen n umkan. Ayagi i waken yal yiwet ad terfed tarmit sɣur tayeḍ, imi ddeqs n yiqeddicen ara yilin di ttiεad. Γef leḥsab n teɣbalut-nneɣ, llant lxalat ara d-yerzun ula seg twilayin-nniḍen, am Lezzayer tamanaɣt, Wehṛan, akked Tizi Uzzu. Iswi-nsent dɣa, d asissen n wayen i xeddment i tiyaḍ. I yisalli, ddeqs n temsikniyin ara yilin di ttiεad, ama d tid n yiselsa, n tneččit tuzzigt n yal tamnaḍt neɣ tid n tẓiḍanin. Am wakken ara d-yili ttiεad-a, d tagnit i tukksa n lxiq, d zzhu.

Ma yella nemmeslay-d ɣef tukksa n lxiq, yewwi-d ad d-nebder urar n lxalat i yesεan lbenna d texlaft. Ladɣa ma yella dduklent tuɣac n tlawin deg yiwet n tezlit, neɣ mi ara ttcewwiqent. Ihi i tin yebɣan ad tfaṛeṣ tagnit-a, d Massa Suεad, akked Gemṛa, seg taddart n Tqeṛṛabt, ara yewwten abendir. Ma yella d tameɣṛa-a, ad d-tili ass n sem, 13 meɣres i d-iteddun deg uɣerbaz amenzu Sasi Muḥend Ttaher, deg taddart n At Sasi. Tulawin n temnaḍt-a, umrent ayendin s ttiεad-a, ladɣa imi amur ameqqran deg-sent, ur teffɣent ara. Γef usentel-a dɣa, tenna-aɣ-d yiwet n tlemẓit: «Ssarameɣ ad ṭṭuqtent temliliyin-a, acku tameṭṭut di taddart-nneɣ, mazal ur tesεi ara tilleli-s. Ahat imi lejdud-nneɣ d imṛabḍen, llan sḥeṛṛṣen nezzeh ɣef tmeṭṭut. Lameɛna, ass-a d lawan ad tbeddel teswiɛt”.

H.M/K.K.

Partager