Aṭas n yiɣerbazen i d-yellan deg ttiɛad

Partager

I lmned n wass agraɣlan n tutulayt n tyemmat i d-yettilin yal aseggas deg 21 furar, thegga-d Tenmehla n yidles n Tizi Uzzu akked umaswaḍ n tmaziɣt Mass A. Arkoub, yiwet n temlilit i usfugel-is.

D asihar i d-yessemlalen 4 n yiɣerbazen-a: Aɣerbaz alemmas Aɛmer bubker n Tala Ɛetman, aɣerbaz alemmas Amennuɣ Uzemmur n Tala Xlili, Aɣerbaz alemmas Atmaten Louhi n At Umalu akked uɣerbaz Xiyyar Aḥmed n Buhinun. I lmend n waya, ihi, yegla-d yal aɣerbaz s leqdicat n yinelmaden-is i d-yettwasneɛten deg temsikent i gan deg tzeqqa tameqqrant n ccna n Uxxam n yidles Mulud Mɛemmeri n Tizi Uzzu.

Gar wayen yeṭṭfen lwelha-nneɣ, d azal ameqqran i fkan yinelmaden i yisenfaren. Imahilen i d-wwin ɣef yal taɣult i iceɣben inelmaden neɣ i yesɛan assaɣ akked tmetti-nsen. Syin, yella-d leqdic adelsan akked ccna deg tzeqqa tameqqrant sɣur yinelmaden n yiɣerbazen i yekkan deg usfugel n wass agraɣlan n tutlayt tayemmat.

Yebda uɣerbaz alemmas Amennuɣ Uzemmur s yiwen ucewwiq n usuzen s dduḥ i d-tewwi yiwet n tnelmadt. Syin akin, ttɛeddayen-d yinelmaden n yiɣerbazen-agi s nnuba i waken ad d-ccnun, ad uraren timezguniyin, ad ceḍḥen, ad d-awin isefra neɣ ad d-sneɛtent teḥdayin iselsa n tmeṭṭut taqbaylit. Ɣer taggara, tella-d tukci n yigerdasen n wid akk yettekkin deg temlilit-agi. I usmekti. Asfugel-agi, yella-d d tajmilt i yiwet n tmeɣnast tameqqran n tmaziɣt, tagi d Massa Djouhar Ait Mohamed.

Nnan-d ɣef waya:

Abedellah Arkoub, amaswaḍ n tmaziɣt: ‘’Aql-aɣ deg tezrigt tis 3. Amaynut n tikkelt-a, yella-d d tajmilt I yiwet n tmeṭṭut n tẓuri, i tmedyazt d tmeɣnast Lǧuher At Muḥend. Nfures asfugel n wass agraɣlan n tutlayt n tyemmat, i wakken ad nefk tagnit i yinelmaden-nneɣ ad d-seknen yiqdicat-nsen idelsanen i ttgen deg yiɣerbazen. Yal aseggas, ttilin-d 4 neɣ 5 n yiɣerbazen i d-yettasen ɣer usfugel-agi. D iɣerbazen i ifernen iman-nsen ad kkin seg tazwara n useggas”.

Ǧuher At Muḥend: “Ferḥeɣ aṭas s tejmilt-agi, imi xemmen fell-i deg tudert-iw. Nekk nwiɣ, ad i yi-d-smektin kan asmi ara mmteɣ. Ferḥeɣ mliḥ imi i yi-teɛna temsalt ɣef sin n yiberdan: Imi lliɣ d tayemmat, yerna aql-i d tameɣnast n tutlayt. Amennuɣ i refden, ass-a, yinelmaden-nneɣ deg uɣerbaz”.

Beslam Anayis, d tanelmadt deg uɣerbaz alemmas Aɛmer Bubker n Tala Ɛetman: “Ferḥeɣ aṭas imi ttekkiɣ, nekk akked yinelmaden-nneɣ, deg leqdicat-agi idelsanen. Necna-d kra n tezlatin, nhegga-d timsikent, yerna nexdem asenɛet n yiselsa n leqbayel s umata. Ḥemmleɣ tamaziɣt deg uɣerbaz imi i d-yettili deg-s yidles mačči kan d tutlayt taḥerfit weḥd-s”.

…Ula d taddart n Thanut, tella deg ttiɛad

Tikkelt-a, d tiddukkla tadelsant Imnar n tdukli n taddart Tahanut i d-yeswejden yiwen leqdic s wazal-is i lmend n wass agraɣlan n tutlayt n tyemmat. Gar leqdicat-agi, ad naf timsikent, ccna, timsizzelt, tamezgunt akked usarag ɣef tutlayt n tyemmat i gan Hamid Bilek, Halouane Hacène d Adaoun Yacine. Mbeɛd awal n uselway n tddukkla, Mass Adaoun Ghani, yebda usarag. “Aseḥbiber ɣef tutlayt n tyemmat, ur yeqqin ara kan ɣer umawal, neɣ ɣer tɣawsa d wamek ara tt-id-nini umdan s tutlayt.

Aseḥbiber ɣef tutlayt d ayen akken tettawi s daxel-is: D idles, d timucuha, d ttrebga, d ansayen d wayen i d-tettaǧǧa tsuta i tayeḍ. Ma nebɣa ad tidir tmeslayt-nneɣ, ilaq ad tt-nessimɣur, ad tt-nezger akin i tlisa. Ad as-neg assaɣ gar-as akked twennadt. Ad tili d allal n tdamsa, i wakken ad taɣ amekkan deg umaḍal, am nettat am tmeslayin-nniḍen i d-yufraren”, i d-yenna Mass Hacène Halouane, deg tazwara n usarag.

Ikemmel deg wawal-is “Ma nebɣa ad nimɣur, ilaq ad yimɣur wayla-nneɣ. Ilaq ad nzux s yiman-nneɣ, mačči d asetḥi ara nettsetḥi s teqbaylit-nneɣ. Taqbaylit, mačči kan d tameslayt, meɛna d tirrugza, d leɛwayed-nneɣ akked tɣerma-nneɣ s umata”. Seg tama-s, Mass Bilek iwehha asarag-is ɣer umezruy n tutlayin n umaḍal anda i d-yenna: “Gar n 6 000 n tytlayin i yellan akka deg ddunit, qrib 3 000 deg-sent ad negrent ɣer taggara n lqern-agi. Akka tura, llant 2 000 deg Tefriqt.

Mbeɛd mi d-yefka kra n ssebat n unger akked d wamek i ilaq ad d-yili useḥbiber fell-asen, yenna-d d akken 96% n tutlayin-agi ala 4% i tent-yettmeslayen”. Ma ɣef ttawilat n useḥbiber, iwala d akken “ilaq ɣef yal tasuta ad tsɛeddi tameslayt i tayeḍ, aseqdec n tmeslayt deg yal taɣult, assaɣ yelhan gar umdan akked tutlayt-is, aselmed-is d useqdec-is deg wallalen atraren akked umekkan aserti i tesɛa deg tmurt anda i tt-ttmeslayen…atg”.

Aneggaru i d-yemmeslayen ɣef usentel-agi n tutlayt tayemmat, d Mass Adaoun Yacine i d-yewwin awal ɣef wazal tesɛa tmeslayt n tyemmat deg ttrebga akked unegmu n uqcic. “Tuttlayt n tyemmat, d iḥulfan, d ttrebga. S tutlayt n tyemmat i nezmer ad nessiǧhid tanefsit n umdan, daymi ihi i ilaq ɣef yimawlan ad heddren i warran-nsen s tutlayt-nsen, ladɣa deg yiseggasen imezwura n tlalit-nsen”.

Hocine Moula

…deg ukeffadu daɣen

Yettidir yidles, s umata, s wansayen. Ma yella d agdud, i wakken ad yidir ur yettmettat ara, ilaq ad yeḥrez tutlayt-is, ad yexdem fell-as, ad inadi deg yiẓuṛan-is, ad yexdem amek ara tt-yesselḥu deg tmetti. Ayagi dɣa ad yili, ma yella ameqqran deg-neɣ, ad tt-id-yeǧǧ i umecṭuḥ, ad yeẓẓu deg yidammen-is tayri d leḥmala i ɣur-s.

Dɣa, i lmend n wass agraɣlan n tutlayt n tyemmat i sfuggulent tmura n umaḍal deg 21 furar n yal aseggas, ihegga-d Useqqamu aɣiwan n yilemẓiyen n Ukeffadu, s tallelt n Useqqamu aɣerfan n tɣiwant-a, ass n sem 22 furar, asarag-a-skasi akked umaru Yunes Ɛedli, i yettwassen s tira-s i icudden ladɣa ɣer umezruy. Imi tutlayt taqbaylit, teqqen ɣer tutlayt tamaziɣt. Yefka umsarag i usarag-is azwel  » Tutlayt d taɣerma n tmaziɣin « .

Dɣa deg uberreḥ n Useqqamu aɣiwan n yilemẓiyen, llan gren-d tiɣri i yimezdaɣ n tɣiwant-nsen ad rzun s waṭas, acku tamsalt n tutlayt, teεna akkit imdanen. Aṭas n wawal I yellan ɣef usentel-a deg usarag-a. Ɣer taggara, ad d-nesmekti d akken, amezruy n usfuggel n wass-a, yennulfa-d deg tmurt n Bangladesh, imi iɣallen n laman n tmurt n Pakistan, i yesteεmren imir-n tamurt n Bangladesh, imi wwten yiserdasen kra n yimezdaɣ n tmurt-a (azal n 400) s ṛsas, acku ssutren izerfan-nsen n tutlayt n tyemmat, deg useggas n 1952. Syin, terra l’UNESCO ass n 21 deg furar n yal aseggas, d ass agraɣlan n tutlayt n tyemmat.

K.K.

Partager