Tekker-d tcennayt Ferroudja Saidani deg rebbi n radyu n teqbaylit, amaṭṭaf wis sin. Din i tettekki deg waṭas n tedwilin i yerzan ccna akked tmedyazt. Deg tdiwennit-a, temmslay-aɣ-d ɣef umecwar-is s umata deg unnar n uẓawan. Am wakken i aɣ-d-tebder isenfaren i d-tettheggi sya ɣer sdat.
Aɣmis n ymaziɣen : S kra kan n wawalen, anta-tt Ferrodja Sadani ?
Ferroudja Saidani, d wagi i d isem-iw n tidet. Luleɣ di taddart Imezɣaren, taɣiwant n Frikat deg Draa El Mizan. Ddreɣ din 13 n yiseggasen, syn ruḥeɣ ɣer Lezzayer tamanaɣ anda i bdigh tudert-nniḍen.
Amek i d-tufiḍ iman-im deg ccna xas ulamma mačči dayen isehlen ladɣa i tlawin ?
Mi akken lliɣ meẓẓiyeɣ, ḥemmleɣ aṭas aẓawan, timucuha akked yisefra, u smaḥsiseɣ aṭas i radyu, amaṭṭaf wis 2. Yebda umecwar-inu s uttekki di kra n tedwilin yecban tadwilt n warrac imecṭaḥ n Rachid Alliche, tadwilt n tmedyazt akked Garouj Rabah, icennayen uzekka n Medjahed Hamid…Kra kra, skelseɣ tasfift tamezwarut i d-yeffɣen deg useggas n 1996. Llant deg-s 6 n tezlatin, gar-asent Ameɣnas, Tajmilt i Matoub Lounes akkedd Amulli n tefsut d asmekti n Tafsut n 80. Am wakken llant tezlatin-nniḍen ɣef tallit-ni taberkant akkedd rrebrab. Tudert merra tewɛr ɣef yimdanen, ladɣa tilawin u di yal aḥric. Nekk, ferneɣ ad d-rnuɣ taɣect-iw d wawal-iw ɣer tid d wid iteddun ɣef talwit, izerfan, tilelli tugdut…atg.
Acḥal n walbumat i d-tessuffɣeḍ ar tura ?
Ar tura, ffɣen-d 6 n walbumat, acku gar udebsi d wayeḍ, ttaṭṭafeɣ aṭas n wakud.
Mačči s teqbaylit kan i tcennuḍ, meɛna s tutlayin n tmaziɣt. Acu-t yiswi i tgiḍ i leqdic am wa ?
Ayagi, xedmeɣ-t s leḥmala meqqren, awi-d kan ad yaweḍ yizen. Ɣur-i, Tamaziɣt, d tayemat, tantalayin d yessi-s. Umneɣ d akken ad d-yas wass ad tuɣal ɣer laṣel-is : yal yiwen deg-neɣ yezmer ad d-yernu taḥjurt i wakken ad tennerni, acku agdud ma truḥ-as tutlayt-ines, ad yuɣal ɣer usalay. Ihi, yewwi-d fell-aɣ ad nḥader, ad nesnerni idles-nneɣ, tutlayt-nneɣ. Leǧnas, s wayla-nneɣ ara aɣ-d-addren.
Awal ɣef walbum-im aneggaru…
CD-inu i d-yeffɣen ussana, fkiɣ-as azwel Tarwiḥt ireqqen, deg-s 8 n tezlatin s teqbaylit, deg-s tarifit n Merruk. Wwiɣ-d ɣef yisental yemgaraden, gar-asen tizlit Tawriqt i umezruy, d tamuɣli-inu ɣef watṭas n tlufa i d-nedder deg ɛcrin n yisegasen-agi ineggura, tizlit imsedramen, d tiɣri d asuɣu ɣef wid i yebɣan ad beddlen udem i ddin n lejdud-nneɣ i aɣ-d-yettawin tikta tiberkanin, Tizlit Numidia, s tantala tarifit ɣef cbaḥa d umezruy n Tmazɣa, tizlit-a, d tajmilt i rriɣ dɣa i kra n win neɣ tin i iqedcen i lmend n yidles-nneɣ. Am wakken llant daɣen ɣef tayri, gar-asent Ahwawi i ccniɣ akked unazur Hcene Ait zaim s yiɣaliden yemgaraden deg uẓawan.
Ma tzemreḍ ad aɣ-d-taddreḍ kra n yisenfaren i d-tettheggiḍ sya d afella ?
Gar yisenfaren i ttheggiɣ, ad bedreɣ sin n yiklipen ara d-yeffɣen sya afella…
Awal n taggara…
Ssarameɣ aṭas n tdukli gar yimdanen, tagmat akked lemqadra, acku xas ad nemgarad deg tektiwin, lamaɛna, ad nettemqadar ad nettemyarfad gar-neɣ i wakken ad neddu deg ubrid yessuffuɣen ɣer tafat. Afus deg ufus, tanemmirt-nwen.
Yesteqsa-tt Hocine Moula