Asmekti n Sliman Azem deg «Moissak»

Partager

Taggara n waggur n cutember, tella-d tejmilt n usmekti n ucennay Sliman Ɛazem deg temnaḍt n Moissak sɣur yiwen n ugraw n Leqbayel i t-iḥemmlen, i irefden isem «Imeddukkal n Sliman Ɛazem», d tddukkla Numidya n Saint Etienne. Deg uzal i d-mlalen deg temnaḍt n Moissak, akken ad d-smektin tudert-is, ad mmeslayen ɣef umecwar-is n lfen d tudert-is berra i lfen, tin yessezri deg waṭas n temnaḍin timesdurar deg tmurt n Fransa. Abrid-nsen, yewwi-ten syin akkin ɣer tmeqbert ideg yemḍel, sersen ɣef uẓekka-s tamuqint n yijeǧǧigen, fkan-d tanagit-nsen kra seg wid i t-yessnen i d-yecfan i tudert-is. Ma ɣef wayɣer yefren ad yidir deg temnaḍt-a n Moissak, nnan-d i wakken ad iqerreb ɣer yiɛeggalen-nniḍen n twacult-is i izedɣen deg unẓul-amalu n tmurt-a n Fransa. Tirza n yimeddukkal-is d wat tddukkla, kemmlen-tt ɣer tebḥirt n “Sliman Azem”, d adeg yufraren di ccbaḥa, i d-yezgan di tlemmast n temdint-a tamecṭuḥt.

D agnit diɣen akken ad d-walin asebdad-ines (La stèle) u ad ṭṭfen kra n tugniwin ɣur-s. Syin umbeɛd d abrid ɣer lfirma-s taqdimt, d asmekti s wazal-is, deg umkan ideg yesɛedda Dda Sliman 20 n yiseggasen ineggura n tudert-is, dagi i yexdem akal, dagi i yura tizlatin-is ifazen ur nettmettat ara deg umecwar-is iḍulen. Ar tura mazal llan yisekla i yeẓẓa Dda Sliman s ufus-is, mazal ttarran-d lɣella d ugummu, ar tama n uxxam-is.

Rran-as tajmilt s tmeɣra

Ɣef yisallen i aɣ-d-yewwi umedyaz anaẓur aqbayli Brahim Saci yettidiren di tmurt n Fransa, i iḍefren abrid n Sliman Ɛazem di ccna, i yellan daɣen gar ugraw-a i as-yerran tajmilt, kkfan ass-nsen n tirza s temlilit i ten-id-yessemlalen ɣer yiwet n tzeqqa di temdint-a n Moiassak. Yella-d din ccna n tezlatin-is d usmekti n tudert-is deg yiwet n tegnit n lferḥ, i d-yessebganen temɣer n Sliman Ɛazem, i t-id-yessebganen belli d agerruj ur nfennu. Yettwaru yisem-is s yisekkilen n wureɣ deg ccna n teqbaylit. A win yufan, tizlatin n yinaẓuren meqqren am Sliman Ɛazem ad tettwaslemdent deg yiɣerbazen u ad d-ilint fell-asent tezrawin tiɛlayanin deg tesdawiyin, ɣef wazal alqayan i lant. Tijmilin d yismiktiyen am wigi, ttarran azal i yinaẓuren imeqqranen n teqbaylit, d asṭeɛref s wayen i d-ǧǧan di ccna, ur t-yewwi ara waḍu, acku ttenkarent-d tustwin i irefden ayen iɣef ɛetben s yiznan i asen-d-ssawḍen, akken ad ɣelten ayen akk i asen-d-ǧǧan yimenza, akken ara ikemmel ubrid n ccna icebḥen s teqbaylit.

Khaled Achoui

Partager