Accueil Tamazight “Bdiɣ heddreɣ taqbaylit mi sɛiɣ 38 n yiseggasen di leɛmer-iw, tura selmadeɣ-tt...

Issad Kacem, d amedyaz, d aɛeggal n tddukkla Numidya : “Bdiɣ heddreɣ taqbaylit mi sɛiɣ 38 n yiseggasen di leɛmer-iw, tura selmadeɣ-tt i yimeqqranen”

102
- PUBLICITÉ -

Kacem Issad, d yiwen n umedyaz aqbayli yettidir deg Wehran, yettaru tamedyazt s tefransist ɣef tumast d tutlayt-ines. Yettaru daɣen iḍrisen-nniḍen. Uqbel ad yekcem ɣer tddukkla Numidya, yella ur yettmeslay ara taqbaylit, maca ass-a yuɣal yesselmad tamaziɣt i yimeqqranen. Newwi-d yid-s awal deg tdiwennit-a ɣef leqdicat-is.

- PUBLICITÉ -

Aɣmis n yimaziɣen: Di tazwara ahat tebɣiḍ ad ak-issinen yimeɣriyen ?

Issad Kacem: Luleɣ deg Wehran. Tadra-inu seg tmurt n Leqbayel, seg Tizi Uzzu, taddart n At Ɛebbas, taɣiwant n At Wasif. Ḥemmleɣ taɣuri n yidlisen n umezruy, n yidles amaziɣ, akked tfelseft, d yidlisen yettwarun s tmaziɣt s umata. Dacu i ak-d-yeldin iberdan ɣer tira ?

Ayen yerzan tamedyazt, zemreɣ ad d-iniɣ d aḥettem, mačči d beqqu i bɣiɣ ad aruɣ isefra. Seld tamettant n baba, yuɛer fell-i nezzeh ad qebleɣ tawaɣit-a, yettuḥettem fell-i ad d-afeɣ tifrat, abrid swayes ara d-ssuffɣeɣ leḥzen d lɣiḍ yeččuren ul-iw, ufiɣ-d imru ɣer tama-w, yuɣal d arfiq-iw. Deg teswiɛt-nni, uriɣ ula ɣef baba aṭas n yisefra.

Acu-ten yisental iɣef tessefruyeḍ ?

Di tazwara, ur ttaruɣ ara kan tamedyazt, imi ttaruɣ ula d iḍrisen imecṭaḥ d yimeqqranen, deg internet neɣ i yiman-iw. Ayen iwumi neqqar “Les pamphlet, essais” s tefransist. Ttarruɣ ɣef yisental yerzan timetti, afrayen, tayri n yal taɣawsa. Ma d taɣult i d i yi-yehwan s waṭas, d tumast.

Mmeslay-aɣ-d cwiṭ, ma tebɣiḍ, ɣef warrazen i d-tḥellaḍ…

Kkiɣ deg temsizliyin deg tmura n Fransa d Lubnan, ḥellaɣ-d ddeqs n warrazen. Gar useggas n 2015 d 2017, ḥellaɣ-d 7 n warrazen. Yiwen deg Lubnan, ma d wiyaḍ deg tmurt n Fransa (timsizzelt littéraire NAJI NAAMAN 2015, gar 2041 n yimttekkiyen seg 60 n tmura, wwiɣ arraz n wuklal (prix du mérite). Timsizzelt EUROPOESIE 2015, wwiɣ agerdas n yiseɣ n la Francophonie. Timsizzelt Poesiades, ḥellaɣ-d arraz n wuklal n tmedyazt deg 2014 d 2016. Wwiɣ daɣen arraz n teblalt (excellence) deg 2015 d 2017).

Seg umdan ur nessin ara ad yemmeslay taqbaylit srid ɣer uselmed n tmaziɣt i yimeqqranen. Amek almi ?

D tidet, win iwumi ara teḥkuḍ tadyant-iw, ur yettamen ara, kkreɣ-d gar yimseɛraben ur ssineɣ ara ula d awal s teqbaylit. Maca mi meqqreɣ, ssekfaleɣ-d iẓuran-iw, dɣa giɣ ayen yakk zemreɣ akken ad lemdeɣ tutlayt-iw. Bdiɣ heddreɣ taqbaylit ɣef leɛmer n 38 n yiseggasen. Deg 2015, txebber-iyi-d yemma s tullya n tesmilt n uselmed n tmaziɣt i yimeqqranen (asegmek), dɣa kecmeɣ ad lemdeɣ. S temsirin i d-ḥefḍeɣ yal imalas d tallelt i d-ufiɣ sɣur Buridan Meqqran d Ɛecwi Xaled i yi-iɛawnen aṭas i swayes bdiɣ ttadfeɣ ɣer lesrar n tutlayt-iw (tajerrumt, tirawalt d tseftit). Syin kecmeɣ ɣer tddukkla Numidya, aɣbalu n umennuɣ ɣef tmagit deg umalu n tmurt, ufiɣ ɣer tama-w Mass S. Zeɛmuc, aselway n tddukkla. Syin mi lemdeɣ aṭas n tɣawsiwin, ṭṭfeɣ tasmilt deg useggas 2016 akken ad slemdeɣ imseɛraben (wid ur nettmeslay ara taqbaylit). Tamentilt n wayagi, d ṣṣber-inu s wayen akk lemdeɣ u nudaɣ. Daɣen ttmektayeɣ-d lewṣaya n jeddi Belqasem i yi-d-yettmeslayen mi meẓẓiyeɣ ɣef lejdud, ɣef leqbayel, ɣef taddart d tmetti-nneɣ. Annect-a yakk isaɣ leḥmala d tafat n timmuzɣa deg-i.

Bla ccek, tesɛiḍ isenfaren s tmaziɣt ?

Lliɣ ttaruɣ s tefransist, maca taggara-a, bdiɣ ttaruɣ s tmaziɣt s tallelt n umeddakel-iw A. Khaled, aselmad n tmaziɣt i yi-yettɛawanen aṭas. Aql-i deg ubrid n uheggi n tmucuha i yimeẓyanen (yiwet kfiɣ-tt, ad d-teffeɣ deg wussan-a). Ttxemmimeɣ diɣen, ad geɣ asuɣel i wammud-iw n tmedyazt “Quand la liberté s’éveille” i d-yeffɣen deg 2017 seg tefransist ɣer tmaziɣt. Ɣur-i daɣen tikti, ad geɣ adlisfus amecṭuḥ i wid ur nettmeslay ara taqbaylit.

Awal-ik n taggara…

Tanemmirt i Uɣmis n yimaziɣen d La Dépêche de Kabylie. Ad sbeɣseɣ yakk imezdaɣ n tmazɣa, ad refden u ad lemden tutlayt n yimezwura-nsen, ad d-skeflen amezruy-nsen n tidet war akukru. Ad sɛeddiɣ syagi azul i yemma, tameṭṭut-iw i ixeddmen lmerɣub akken ad ssiwḍent leḥmala n tmaziɣt i warrac-nneɣ imecṭaḥ Massilva d Amayas. War ma ttuɣ imeddukkal-iw n tddukkla Numidya, ladɣa S. Zeɛmuc d Ǧ. Benɛuf ɣef leqdic meqqren i xedmen u mazal xeddmen i usnerni n yidles d uselmed n tutlayt.

Yesteqsa-t Khaled Achoui

- PUBLICITÉ -