Accueil Tamazight “Gemmreɣ-d ayen iwumi zemreɣ deg tgemmi n yidles imawi”

Djamal Arezki, d amaru, d amsuqqel : “Gemmreɣ-d ayen iwumi zemreɣ deg tgemmi n yidles imawi”

407
- PUBLICITÉ -

Deg tdiwennit-a, newwi-d awal akked Djamel Arezki, i yellan yakan d amaswaḍ n tefrensist akked tmaziɣt, ɣef leqdic-is deg unnar n tira d wamek i d-igemmer deg wayen yettilin ɣef tizi n ṛwaḥ.

- PUBLICITÉ -

Aɣmis n yimaziɣen : Ma tebɣiḍ awal i yimeɣriyen. Anwa-t Djamal Arezki ?

Djamal Arezki: luleɣ deg Tezmalt- At Mlikec- deg useggas 1966. Seg wasmi i d-cfiɣ, lliɣ d ameɣnas n tmaziɣt. Qqareɣ-as tikwal adabu-agi amcum, yuker-aɣ temzi-nneɣ, tudert nneɣ. Nekker-d deg umennuɣ mgal tamuḥeqranit d nnker. Mi mmdeɣ, temmed yid-i tikti-agi n umennuɣ d tira, dɣa qqleɣ d aselmad n tefransist deg uɣerbaz alemmas; syin uliɣ takeddant, uɣaleɣ d amaswad n tefransist. Fkan-iyi amkan deg Tubiret, deg temnaḍt n Yimceddalen. Qqimeɣ dinna seg 1998 ɣer 2017, armi d-ffɣeɣ “lintrit” melba lawan. Deg useggas 2002, ussan-d ɣur-i iselmaden n Tmaziɣt n Tubiret akken ad ten-ɛiwneɣ. Rran-iyi d amaswaḍ n tmaziɣt armi d aseggas n 2007, yerna batel! Deg tallit-nni daɣen i d-tennulfa tikti-nni n uselmed s usenfar. Tadyant, zran-tt yakk medden, nura-tt-id deg udlis-nni: Pédagogie de projet et enseignement de tamaziɣt en Kabylie .

Teslemdeḍ, daɣen, deg tesdawit n Tubiret…

D tidet, slemdeɣ tarrayt deg tesdawit n Tubiret asmi teldi tiwwura-s i tmaziɣt i tikkelt tamezwarut. Nella deg tlata yid-neɣ kan asmi i nebda. Uqbel yakan, kemmleɣ taɣuri deg Fransa anda i d-wwiɣ sin n yikayaden: Maitrise deg tsekela tatrart akked Master 2 deg tussna n unegmu. Bdiɣ ula d Doctorat seg 2013-nni amri d 2018, ḥebseɣ acku dayen ulac lweqt dagi deg Fransa: ixeddim, tawacult, tazzla… Ahat ad tt-fakkeɣ kra n wass!

Am wakken i d-telhiḍ deg uḥric-agi n tira…

Akka, ih. Ur iɛedda ara fell-i uzaylal, furseɣ tagnit, gemmreɣ akk ayen iwumi zemreɣ deg tgemmi n yedles imawi. Iswi-inu, d tira-ines akken ur inegger ara. Aṭas i aɣ-iruḥen. Dɣa dinna i d-tusa tikti n tira n tullisin d yimagraden-nniḍen. Ḥawceɣ-d timucuha, isefra iqburen, awalen, tiqsidin… Uriɣ-t s teqbaylit n yal ass, smerseɣ awalen n zik i mazal ddren, maca bɣan ad ṭṭfen imukan-nsen awalen n taɛrabt. Ugadeɣ ad teǧǧel teqbyalit-agi-nneɣ! Nekni ad nerr lmecceḍ fell-aɣ, ad nzewi abernus n ddel d miḥyaf! Ma yella ur nesnerni ara taqbaylit-nneɣ nekni, anwa ara tt-yesnernin? Mi ara twaliɣ Leqbayel ittaken iman-nsen d asfel i taɛarbt, dɣa dinna i xerbent tirga, tettluɣu tmuɣli, maca tesnarnay lebɣi-nneɣ i tira s tmaziɣt! Dɣa ula d arraw-iw semmeɣ-asen akk s yismawen nneɣ mačči s wid n yiberraniyen. Ammenuɣ diɣen s wudem-agi. Ihi tewwi-d ad nxemmel i yiɣallen-nneɣ ma nebɣa ad d-neṭṭef miḥlal gar leǧnas! Anagar abrid n tira i yesuffuɣen.Ur nekkat ara tidist i tilawt: inurar akka i tterwaten!

Gar wayen turiḍ, ad naf Akal d wawal, Fière Kabylie d wayen-nniḍen… Amur ameqqran n yiḍrisen, yeqqen ɣer yidles d tutlayt s umata. Amek i d-yella waya?

Akken i d-ak-nniɣ, Akal d wawal d ammud n tullisin amezwaru i d-suffɣeɣ. D tiqsidin n zik-nni i yuriɣ s wudem atrar: tullisin tiwezzlanin akken ad ifsusent i tɣuri. Medden ur qqaren ara aṭas, ladɣa s teqbaylit…Adlis-a, deg-s 11 n tullisin. Deg tazwara, riɣ ad tent-smerseɣ deg uɣerbaz acku deg tallit-nni ulac iḍrisen s waṭas, ulac tullisin. Dɣa greɣ-d deg-sent tiwsatin n yiḍrisen: aglam s wudmawen-is, anallas s tmuɣliwin-is, allas usrid, arusrid, atg.

Deg teswiɛt-nni, lliɣ d amaswaḍ n tmaziɣt, degmi ma tebɣid d tira i wakken ad nergel amruj n lexsas…

Deg udlis Fière Kabylie, tesqedceḍ awal-agi “Yemma-s n ddunit”. Acu i d-tqedseḍ yis-s?

D tidet ! Akken i d ak-d-nniɣ, bdiɣ yakan duktura deg tussna n umdan d yidles (anthropologie) deg EHESS n Paris. Ayen riɣ, ama deg tira ama deg tɣuri, d asebgen n yidles amaziɣ aqbur mačči d kra! Ayen i d-yeqqimen, yeggra-d deg wawal, deg yinsayen acku tira ulac. Ayen-nniḍen, yečča-t wasif n yinekcamen iberraniyen. Kra n win i d-yusan, iḥettem fell-aɣ Rebbi-s ! Yerna akken ma ur tumineḍ ara, ad temteḍ! Syin, xedmen-aɣ-d tilisa deg umezruy: wa yeqqar lejdud-nwen d les Gaulois, wayeḍ d Abu Ǧehl d terbaɛt-is, wayeḍ yeqqar nelqem-iken-id deg txerrubt, atg.

Mi ara twalad timucuha d tneffusin akked waṭas n wawalen, ad naf belli ula d nekni nesɛa irebbiten-nneɣ, nesɛa amezruy, nesɛa amur-nneɣ deg ddunit. Imezwura-nneɣ ula d nutni sfehmen-d tamuɣli-nsen amek i d-tebda ddunit. Dayen iwumi qqaren la Cosmogonie. S teqbaylit neqqar-as yemma-s n ddunit. D teqsidin i d-yemmalen amek i d-tebda ddunit deg tmuɣli n Yimaziɣen. Ayagi ad t-naf ɣer yigduden d yidlisen-nniḍen icban Legrig neɣ Iferɛunen ula d timura n les Balkans. Asmi i d-yeffeɣ udlis-nni Contes et Légendes de Kabylie deg Paris deg useggas 2010, tura-iyi-d yiwet n tesdawant Tarusit, mi t-teɣra, tenna-yi-d: « sefhem-iyi-d amek akka ula d kunwi s Yimaziɣen tesɛam tiqsiḍin am nekni yerna ttemcabint aṭas am tedyant-nni n temɣart (areṭṭal neɣ amerḍil), acku ula deg tmura n Les Balkans ggtent teqsidin ɣef temɣart ».Iswi-inu, d asebgen d umezruy amaziɣ i yellan d nned d win n Legrig neɣ Iferɛunen.

Ayen tettaruḍ kečč s teqbaylit, tettaraḍ-t-id, s umata, ɣer trumit. D acu i d iswi n waya?

Ttaruɣ s snant n tutlayin (Tutlayin n medden akk yiwet, nekk snat i yi-d-iṣaḥen) : taqbaylit d tefransist. Iswi-inu d akken ad suffɣeɣ idles-nneɣ ɣer tmura-nniḍen. Nniɣ-ak-id yakan sawḍeɣ izen armi d tamurt n Rus ! Dayen igerrzen maḍi. Wid yettarun am nekk, ad asen-nerr tajmilt tameqqrant imi sawḍen ar yigduden-nniḍen idles d tsekla tamaziɣt. Ass-a, nettwassen deg yal tamnaḍt deg ddunit, ur izmir yiwen ad yenker aya. Tamaziɣt, tḥerr-d amkan-is gar yidlisen, ama s tira ama s ccna.

Tgiḍ tasuqqilt ɣer tmaziɣt i yiwen udlis n Rachid Oulebsir “Ussan n uzemmur deg yidurar n Leqbayel”…

Deg useggas 2015, yeffeɣ-d udlis-a, rriɣ-t-id ɣer teqbaylit. Qqimeɣ fell-as azal n tlata wagguren. Mačči d ayen isehlen, acku ur bɣiɣ ara ad smerseɣ awalen-agi imaynuten. Dɣa ma tebɣid mačči kan d asuɣel seg tefransist ɣer teqbaylit, d asnulfu! Bab-is yura-t yakan d imagraden i d-yeffɣen deg yiɣmisen (des reportages). Degmi, ad naf deg udlis aṭas n temsalt i d-yettuɣalen s wudem-nniḍen. D tamawt i d-gren yimeɣriyen.Suɣleɣ-d daɣen tamedyazt n Hamid Larbi aseggas-agi: semmeɣ-as: Tallit izrebḥen am waḍu (Furtifs instants ), yeffeɣ-d ɣer tezrigin Imru, deg 2019. Gar yisenfaren-nniḍen, riɣ ad d-suqqleɣ ungal-nni n Karim Akouche, La religion de ma mère , ɣer teqbaylit. Nemmeslay yakan nekk yid-s ɣef usenfar-agi. D tamsalt n wakud kan.

Gar wayen yura

• Akal d wawal, tullisin,Tira, Bgayet, 2009.

• Contes et Légendes de Kabylie, Editions Flies France, Paris, 2010.

• Mohand Saïd Amlikech (1812-1877), poète et résistant, Tira éditions, Algérie, 2012 (cosigné avec Bellil Yahia), Essai.

• La pédagogie de projet et l’enseignement du Berbère en Kabylie, Editions l’Odyssée, Tizi Ouzou, Algérie, 2013 Coord. Par Nasserdine Ait Ouali, ouvrage collectif).

• Ussan n uzemmur, essai, Editions Afriwen, 2015 (traduction de L’olivier kabyle entre mythe et réalité, de Rachid Oulebsir, Edition L’Harmattan, Paris, 2008).

• Fière Kabylie, recueil de contes, légendes et cosmogonie, version bilingue français-Berbère, Tafat Edition, Algérie, 2017.

• Tallit izrebḥen am waḍu, tamedyazt, irmu, 2019, tasuqqlit n Furtifs instants, n Hamid Larbi, Éditions LEVANT, Paris, 2017.

Yesteqsa-t Hocine Moula

- PUBLICITÉ -