Iḥiṭussen : Tafaska n tmeẓla (la forge)

Partager

Taseqqamut n taddart n Yiḥiṭussen akked Tddukkla tadelsant “Sebɛa Zbari” n taddart-agi n Yiḥiṭussen, heggan-d tazrigt tis semmuset (5) n tfaska n tmeẓla (la forge), ara d-yilin ussan n 6 d 7 ɣuct-agi ideg nella. Ad tebdu azekka ssbeḥ 06 ɣuct 2019, ad tessali seldazekka n larebɛa 07 ɣuct 2019. Tazrigt-agi tis 5 fkan-as asentel n “Times deg lkir, tazmert n ddkir”.

Yettwahegga-d wahil d anesbaɣur i lmend n tezrigt-agi tamaynut. Mbeɛd tullya tunṣibt, ara d-yilin ɣef 09h30 n ssbeḥ, ad yili ibeddi sdat n usebdad n yimeɣrasen n taddart-a. Syin akkin, ad ilint tirza ɣer waṭas n yimḍiqen di taddart-a, yiwet n tirzi ad tili ɣer usalay n Uḥiṭus, tayeḍ ɣer ddekkan n tmeẓla taqdimt, tayeḍ ɣer yimeḍqan n temsikniyin. Am wakken diɣ ara d-tili tegnit n usenɛet n wamek i d-yettili uxeddim n uḥeddad, ideg ara d-mmlen amek xeddmen kra n wallal n tmeẓla.

Tin ɣur-s, ad tettunefk tegnit i ccnawi, ideg ara d setreḥben s yinebgawen s ccna. Ad ikemmel wahil tameddit n wass, s usarag d uskasi ɣef tmeẓla sɣur uselmad n tesdawit n Tubiret Mass Zineddine Kacimi. Tin ɣur-s, d lawan n temkaḍuft akked unecreḥ, s ccna, amezgun…atg. Ma d seldazekka n larebɛa, ad tili turart d usenɛet n waddal n yiẓuriwin n yimenɣi (arts martiaux) akked waddal n tazla.

Ma ɣef 16h00 n tmeddit, ad yili uskan n usaru “Fragments de rêves” n temsuffeɣt Benchikh Bahia, am wakken diɣ ara d-yili uskasi yid-s, deffir kan n usenɛet n usaru-a. Ad tili diɣ terbaɛat n temɣarin ara d-yawin kra n yicewwiqen n umeddeḥ i yiḥiṭusen n taddart-agi ɣer tama n tmeɣra n “Carnaval”. Yetturaǧu diɣ ad ilint ddeqs n temsikniyin, yecban: Timsikent n wallalen n uḥeddad neɣ n umzil d usegzi n twuri n yal yiwen seg-sen, sɣur yiḥeddaden n taddart-agi i mazal ṭṭfen deg tefḍisin-nni i d asen-ǧǧan imawlan-nsen. Am wakken yella deg yinzi: “Yessers uḥeddad afḍis, yerfed-itt mmi-s”.

Am wakken daɣen i d-yella umeslay s tewzel ɣef umahil n uḥiṭus, imi qqaren isem n taddart-agi anamek-ines d iḥeddaden. Mebla ma nettu timsikniyin n lfeṭṭa, talaɣt, idlisen, tamemt, zzit…atg. Ad d-nesmekti kan belli, tazrigt-agi tis 5 n tmeẓla aṭas n yidisan-nniḍen i yettekkan ɣer tama n widak i d-nebder yakan, gar-asen tiddukkla n tlawin “Taḥiṭust”, Taɣiwant n Buzgan, Tanmehla n waddal d yilmeẓyen (DJS) n Tizi Uzzu…atg.

Ḥura : Tazrigt tis 6 n tfaska n ubernus, ad tili taggara n ddurt-a

Di taggara n ddurt-agi ideg nella ara d-tili tezrigt tis setta n tfaska n ubernus, i d-yettilin yal aseggas deg taddart n Ḥura di tɣiwant n Buzgan. Asiher-a, ara yeddun ɣef teɣzi n sin kan wussan, ad yebdu lexmis-agi sdat-nneɣ 8 ɣuct 2019, ad yessali azekka-in n lǧemɛa 09 ɣuct-agi. Tazrigt-agi tamaynut n useggas-a, gan-tt yimsuddsen-is d tajmilt i sin warraw n tama-agi, wigi d Yakoubi Said d Allouche Derradji.

Ad tili tedwit-agi tis setta, s usentel-agi amaynut “Ul iḥemmlen ur i tettu”. Aṭas n yidisan i tt-id-isuddsen gar-asen, Tiddukkla tadelsant n Chahid Yakoubi Ferhat s lemɛawna n Teseqqamut n taddart-agi n Ḥura, tiddukkliwin n tlawin “Asirem n tmeṭṭut” d “Tiɣri n tmeṭṭut”, ɣer tama n waṭas n tamiwin-nniḍen. Yetturaǧu si tedwilt-agi tamaynut, ad yili wahil d amerkanti ama s temsikniyin ama s leqdicat idelsanen d wayen-nniḍen. Mbaɛd tullya tunṣibt ara d-yelin taṣebḥit n wass n lexmis, ad tettunefk tegnit i ccna, amezgun, ccnawi, tikli s yibernas akked tqendeyar n Leqbayel.

Yettuɛeggen diɣ deg tezrigt-agi n useggas, tilin n yisaragen d uskasi ara d-yawin awal ɣef wazal n ubernus di tmetti. Annect-agi akk, ɣer tama n ddeqs n temsikniyin ara d-yellin ɣef teɣzi n sin wussan ara tekk tfaska-a. Ma d iswi n tfaska-agi, iban kan, d aseḥbiber ɣef tgemmi tamaziɣt s umata d ubernus n leqbayel s wuzzig. Ssaramen diɣ yimsuddsen-is, ad t-id-siwḍen i tsutwin-agi i d-iteddun i wakken ad ṭṭfen deg lebsa-agi n ubernus, i d-ǧǧan lejdud.

Aḥriq : Tafaska n tamemt d tzizwa, tazrigt tis 7 gar 15 alamma d 18 ɣuct

Taseqqamut n taddart n Uḥriq akked Useqqamu aɣerfan aɣiwan n Buzgan ad suddsen ddurt-agi i d-iteddun tazrigt tis 7 n tfaska n tamemt d tzizwa, ara d-yilin gar 15 alamma d 18 deg waggur-a, deg taddart n Uḥriq di tɣiwant n Buzgan. Deg tezrigt n useggas-a, ad yili wahil d anesbaɣur i lmend n tedwit-agi tis 7. Gar usenɛet n waṭas n tewsatin (leṣnaf) n tamemt n tmurt n Leqbayel, imi imsikniyen ara yilin, ad rzun seg waṭas n tamiwin.

Am wakken daɣen, yetturaǧu, ad d-ilint waṭas n temsikniyin-nniḍen, yecban timsikent n ufexxar, tin n teɣrasin, tin tqendyar n Leqbayel, tin n lfeṭṭa…atg. Ad tettunefk tegnit i medden i wakken ad walin s wallen-nsen amek xeddmen tamemt. Yettraǧu diɣ, ad d-ilin yisaragen ɣer tama n yisenza s yibuddan n yidlisen n tmaziɣt, am wakken ara d-yili umeslay sɣur yifellaḥen ixeddmen tizizwa deg temnaḍt-agi n Buzgan. Ula d aḥric n yidles, yuɣ amkan-is deg wahil amatu n tezrigt-agi tamaynut, imi ad d-yili wahil adelsan d amerkanti ladɣa i warrac imecṭaḥ. Ad tili diɣ temsizzelt n “Tombola”, i wid ara yettekkin deg-s ɣer tama n yirmad-nniḍen.

Agusim : Ddurt tadelsant, ad tili seg 15 ar 20 ɣuct 2019

Ula deg Taddart n Ugusim i d-yesdurin tazrigt tis 11 n tfaska “Siwel-d Tiẓuriwin” di 2014, ad d-theggi ddurt i d-iteddun leqdic adelsan ara yeddun ɣef teɣzi n yimalas. D amussu asdduklan n taddart-agi ɣer tama n teseqqamut diɣ n taddart-a, i d-yellan deffir n usuddes n ddurt tadelsant iwumi fkan isem “Annar n yidles”.

Ad tili tezrigt tamenzut n yimalas-agi adelsan deg taddart n Ugusim, seg wass n lexmis 15 ɣuct ar wass n ttlata 20 ɣuct 2019. Yetturaǧu, ad yili deg-s wahil d anesbaɣur, gar yisaragen ɣef yisental yemgaraden, ccna , turart n tmezgunin, timeɣriwin, isikwan yemxallafen, tamkaḍuft i warrac. Am wakken diɣ i yettuɛeggen ad ilin leqdicat-nniḍen, gar-asen timsikniyin, isenza s yibuddan, timliliyin tiseklanin…atg. Ad tedder taddart n Ugusim ddurt deg yirebbi n yidles, imezdaɣ-is walin merra tiẓuriwin yellan, imi di yal azniq d acu ara yilin.

Ɣer taggara maḍi, ad d-nesmekti s tuddar-nniḍen n dayra n Buzgan, i d-yettheggin yal aseggas kra n tmeɣra neɣ n tfaska. Di taddart n Mzeggen, tettili-d tfaska n yimɣan n usejji, ma deg Yiḥemziyen iban d tafaska n tqendurt n leqbayel i d-yettilin. Ma deg taddart n Saḥel, i d-isuddusen tameɣra n tkermusin, thegga-d ussan iɛeddan tafaska tagraɣlant Siwel-d tiẓuriwin (Raconte-Arts), i d-yellan gar 19 alamma d 26 yulyu 2019.

Adaoun Ghani

Partager