‘’Icenga n talsa, ur nessin udmawen-nsen, ur nezṛi anida llan d wamek gan’’

Partager

 Deg tdiwennit-a, newwi-d awal akked Rachida Ben Sidhoum Ould Hocine ɣef tira s umata akked wungal-is wis sin ‘’Icenga n talsa” i d-yeffɣen ass n, 21 deg tuber-agi iɛeddan, ɣer Tezrigin Achab.

  Aɣmis n yimaziɣen: D anta i Rachida Ben Sidhoum ?

Rachida Ben Sidhoum, Massa Ould Hocine, d yiwet n  tmarut i wumi tezdeɣ deg ul tayri n tutlayt akked d yidles amaziɣ, teḍfeṛ almad n tutlayt akked d tsekla taqbaylit. Deg useggas n 2016 tuwi-d turagt, syin tekfa almad n Master ; Taẓuri akked d tsekla tamaziɣt(asugnan) akka tura tettkemmil almad n duktura deg tesdawit n Mulud At Mɛammer.

Acu i akem-yuwin ɣer tira ?

Tira, ufiɣ-tt tlul-d yid-i, tikwal qqareɣ-as : d nekk i d-ilulen yid-s. Ḥemmleɣ tira seg temẓi. Tella yiwet n tallit, ulac d acu i yi-feṛqen ɣef tira, izmamen llan, ttalseɣ-asen i yisebtar, ussan-iw amek i ten-sɛeddayeɣ. Yal iḍ, ad d-alseɣ ass-iw amek iga, mbla ma ttuɣ tignatin n leḥzen. Tira, d tameddakelt, leɛmer ur ad i yi-teǧǧi, nekk ḥekkuɣ-as, nettat s yisekkilen-is tjerred akk ayen i d-yeffɣen seg ul-iw. Tennerna tayri-w i tira akken i d-yuẓ leɛmeṛ-iw. Uɣaleɣ, seg yiḍrisen imeẓyanen, ssefruruxeɣ ayen meqqṛen. Diɣen, ula d widen yettarun, gan-iyi tabɣest akken ad iliɣ am nutni, imi tcerk-aɣ tayri n tẓuri.

Anda i tettafeḍ iman-im, deg tesrit neɣ deg usefru ?

Ḥemmleɣ-ten di sin, maca tasrit kteṛ. Am win iteddun deg ubrid war akukru, iserreḥ uglam deg-s, ttafeɣ iman-iw d tilellit kteṛ n usefru. Acku deg usefru, am win ibennun axxam, yettḥebbir i yidɣaɣen anida ara rsen akken ur yetthuddu ara wayen yebna. Ula d tasrit yella deg-s uḥezzeb, acu kan ur yewwiḍ ara am usefru.

Yeffeɣ-d wungal-im wis sin  iwum i tsemmaḍ “Icenga n talsa” awal fell-as ?

Dayen yeffeɣ leɛtab ɣer tafat, ungal i ṛǧiɣ acḥal-aya. D ungal i d-igemren deg ul-is mačči yiwet neɣ d snat n temsal ideg tettidir tmetti taqbaylit. Mačči yiwet n tedyant i nebɣa ad tt-nettu neɣ ad tt-nemḥu, maca cfawat tebna-tent deg wallaɣ i lebda. Icenga n talsa, ur nessin udem-nsen, ur nezṛi anida llan d wamek gan. Ayen i d-nemger seg-sen anagar akukru d wayen ur nelhi. Seg tama d takeṛḍa n yigerdan, seg tayeḍ d timenɣiwt n yiselmaden, inelmaden. Aya, yettawi-aɣ deg yinig ɣer tallit-nni taberkant i tedder tmurt deg yiseggasen yezrin. D anbac n tmettant n katia Ben Gana,n d 11 n tselmadin deg Sidi belɛebbas. Tilelli n wawal, ur tt-neksib d tin i yuwin Tahar djaout akked Smail Yefsaḥ. Mačči d yiwet n temsalt s tɣuri n wungal imeɣri ad d-yessekfel iman-is aṭas n tɣawsiwin.

Amek tettwaliḍ tira s teqbaylit, ladɣa tin n tlawin?

Tira s teqbaylit, tebda tettaṭṭaf abrid yelhan, tebda tettaded ɣef tissas ijehden, s tlalit n yimyura imaynuten, tettṣeggim lqedd-is tira. Ula d imeɣriyen, bdan la d-ttilin. Ayen yessefṛaḥen akteṛ, d tira n tulawin i d-yeǧǧuǧugen yal tikkelt ama s wungal neɣ s yisefra. Tameṭṭut akken i tcebbeḥ timetti, tcebbeḥ idles aqbayli. Ulac win yesseḥbibiren ɣef teqbaylit am tmeṭṭut, imi d nettat i d-yettṛebbin tisuta, mebla ma nettu ula d argaz s wazal-is, yiwen ufus ur yettṣṣefiq.

D acu i d rray-im ɣef usizreg s teqbaylit?

Asiẓreg s tmaziɣt (teqbaylit), aṭas i t-yetthabin, yili ilaq ad tesɛu azal-is ugar n tutlayin-nniḍen. Mačči win i wumi tenniḍ adlis-iw s tmaziɣt, ad t-twaliḍ yeffqeɛ, ala ! Ilaq ad yeffreḥ imi d tutlayt-is, d anerni ara tennerni. Yuwi-d lḥal, ad yili umɛawan gar umaru akked d bab n teẓrigt. ɣƔs akka llan wuguren, ttwaliɣ asiẓreg yettnerni, abaɛda iseggasen-a ineggura.

D acu i d uguren i d-yettmagar umaru n teqbaylit (tirmit-inem)?

Tuget n wuguren i yellan, mačči dayen ara d-nini, maca ugur agejdan d tadrimt s wayes ara nqabel asuffeɣ n udlis-nni, imi ɣlay yuɛeṛ ɣef win neɣ tin ur nxeddem ara, yiwet d nekk. Maca, nettɛraḍ akken i njebbed imru ad nejbed tabɣest akken ad nsɛeddi taluft.

Aql-ikem deg unnar n unadi, awal-im ɣef tira s teqbaylit ɣer taggara-a?

Awal-iw ɣef tira, d annar meqqṛen hrawen, yeḥwaǧǧ mliḥ widen irefden timusniwin akken ad ten-id-yesuzer i wiyyaḍ. D annar i d-yessuturen tagmin seg tliwa n timawit acku idles aqbayli yeččuṛ mačči d kra. Limmer d lebɣi, win yessnen taɣawsa, ad tt-id-yawi ɣer unnar-agi akken ad yeɛmeṛ u ad yennerni akteṛ n waya. Annar n tira, nufa-t-id yettwahegga, ilaq ad nissin d acu ara d-nawi ɣer-s, akken xedmen imenza. Akken nwala, taggara-a, ugten widen d tiden yettarun, nessaram ad sɛun tabɣest ad kemlen deg tira-nsen/nsent, ur d-yettili wayen ara ten/tent-yesḥebsen.

Ma nuɣal-d ɣef wungal-a “Icenga n Talsa “. Awal-im ɣef tugna i as-terriḍ s ufella…

Tugna yellan ɣef udlis, d tili n umdan, ur t-nessin, ur t-neẓri d anwa ? Maca, bab-is yexdem deg tmurt ayen ur iqebbel wallaɣ, yesgujel arrac, ǧǧlent tlawin, sebblen yirgazen taṛwiḥt-nsen…atg.

Ayen tebɣiḍ ad d-ternuḍ…

Di tazwara, tanemmirt i kemm a Massa ɣef temlilit-agi. Tanemmirt ɣef leqdic-im d wazal i as-tettmudduḍ i tsekla abaɛda ungal yettwarun s teqbaylit. Ssarameɣ ungal « Icenga n talsa » ad yili i lmend n lebɣi n yimeɣriyen meṛṛa. Ssarameɣ, ad d-yawi ayen yelhan i tsekla taqbaylit. Ad d-iniɣ afud igerrzen i yal win neɣ tin iqeddcen ɣef tmaziɣt. Di lehna ar tufat.

Teseqsa-tt D. Said Lhadj

Partager