Accueil Tamazight ‘’Llant snat n trebbaɛ n yiselmaden di Tesdawit, ass-a’’

Pr Kamel Bouamara, d aselmad, d amnadi, d amaru u d amsuɣel : ‘’Llant snat n trebbaɛ n yiselmaden di Tesdawit, ass-a’’

1042
- PUBLICITÉ -

Deg tdiwennit-a, newwi-d awal akked yiwen i yefkan temẓi-s i tmaziɣt/taqbaylit deg unnar n unadi d uselmed. Nezzi-asen-d i yisental yerzan tutlayt s umata: aselmed, tira, anadi, uguren…atg. Ha-t-an wayen i d-yenna Uprufisur Kamel Bouamara.

- PUBLICITÉ -

Aɣmis n yimaziɣen: Ha-t-an ad d-yeffeɣ udlis-ik “Tislit n Wenẓar’’, deg ussan i d-iteddun. Awal ɣef udlis-agi…

D azwel n yiwet n tmacahut i d-yeddan deg wammud ara d-yeffɣen. “Tislit n Wenẓar” d tiririt ɣer laṣel n yiwet n tmacahut n Leqbayel i yerra M. Mammeri (1980) ɣer tefransist, isemma-yas “La fiancée du soleil”. Yessefk ad d-nerr tisuqqilin-nni meṛṛa ɣer laṣel-nsent acku ḍḥant-d tiɣribin. Maca, mačči ala timucuha i yellan deg wammud-a, llan yiḍrisen-nniḍen. Llant kra n yiḍrisen d iqdimen mliḥ ɣef Buɛemran, ɣef Ǧehha; tella tsuqqilt-nni n yiwet n tullist n A. Gide umi semmaɣ “Tuɣalin n Weqcic Ijaḥen” (1992); yella deg-s uḍris-nni i awen-d-nefka mi tfukkem tannant-nwen di 1995, deg ukayad n yiselmaden, umi semmaɣ “Tamɣart d teslist-is”.

Turiḍ ɣef waṭas n yiḥricen, ama d tasekla, d asuɣel, d tussna, d amawal d usegzawal, tamedyazt, atg. Yadra s lebɣi-k neɣ d tamara i ak-yerran imi yella lexsas deg unnar ?

Ur yi-tewwi ara yiwet n taɣult kan, tasekla, d amedya. Kecmeɣ timkeččmin, akken qqaren. “Kra i telwiḥt, kra i teṛwiḥt” akken yenna Ṭṭaleb. Yella wayen i xedmeɣ d lebɣi i wul-iw, yella wayen i yerzan allaɣ. Rnu, mi ara yesdukkel umdan aṭas n twuriwin (neɣ: mi ara d-mmɣent fell-as), aselmed, tagmi akked usnulfu (aseklan), yeẓra ulac tilisa gar taɣulin; yeẓra daɣen acu i yellan, acu ur nelli deg unnar, di ssuq. Awal tenniḍ-t-id “yella lexṣaṣ”. D amedya kan, rǧiɣ ad d-yeg walbeɛḍ asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, ulac wi t-id-ixedmen; tin ɣur-s, seg wasmi i d-yeffeɣ “Issin wis sin” di 2017, ur d-yennulfa ara usegzawal-nniḍen n teqbaylit, mili ɛemrent tnedlisin meqqar.

Kečč yellan d aselmad, d amnadi, acu kan d amaru diɣ, turiḍ ayendin d adlis, ama s tmaziɣt/teqbaylit, ama s tefransist. Amek tettwaliḍ liḥala n yimeɣriyen n teqbaylit/tamaziɣt, ass-a ?

Yewɛer ad d-yerr yiwen ɣef usteqsi am wa. Tutlayin-a i d-tbedreḍ, tafransist akked teqbaylit mačči yiwen n uẓayer ay sɛant di tmurt-nneɣ. Dɣa ula d imeɣiyen n tefransist d wid n teqbaylit, ur ɛdilen ara. Taqbaylit-tamaziɣt d tutlayt yuɣen amkan deg uɣerbaz n ddula di tlemmast n yiseggasen n 1990. Aselmed n tɣuri s tutlayt-a d useḥmel-ines yessefk ad d-yebdu iweksar, seg uɣerbaz amezwaru, deg uxxam… maca imawlan n warraw-nneɣ ur tt-ɣrin ara, ur uɣen ara tannumi qqaren/ttarun s teqbaylit. Tura, i d-qqaren, d arrac i yesselmaden, i yesseḥmalen cwiṭ cwiṭ imawlan-nsen di teqbaylit. Ahat yewwi-d ad as-neg akkud i wakud.

Tewwiḍ tasteɣt yakan ilindi. Aṭas i yesḥasfen imi tḥebseḍ aselmed deg tesdawit. Awal ɣef wanect-a…

Tɣileḍ s lfeṛḥ ay wwiɣ tasteɣt? Amenzu i yesḥasfen ahat d nekki s timmad-iw. Maca ṭṭuqtent tsebbiwin i yi-iǧǧan “ffɣeɣ lantrit”. Tamezwarut ahat d anagraw n tsertit i ḥekmen di tmurt-a. Yessaweḍ armi i yerra aselmad n tesdawit d lexyal n tebḥirt ; yekkes-as akk  izerfan-is, ur as-yeǧǧi, ur as-id-ixellef. D tadbelt i tt-igezzmen di ṛṛay ula di taɣult n tpidagujit. Yeqqel uselmad d anawur, am netta am uxeddam, am umaray n lbiru. Llant ssebbat-nniḍen. Maca mačči d tarewla i rewleɣ, qqimeɣ armi i tbedd ɣef yiḍarren-is Tesga (agezdu) n tmaziɣt di Tesdawit n Bgayet. Tura neǧǧa-tt i wiyiḍ ad as-kemmlen tikli…nessaram. Llant tsebbiwin-nniḍen, d timecṭaḥ.

Anda tewweḍ liḥala n uselmed n tmaziɣt/taqbaylit, ass-a ?

Ileḥḥu cwiṭ cwiṭ kan. Tamsalt-a n uselmed d walmud n tutlayt-nneɣ d tamsalt n tsutwin : yal tasuta ad t-tessiweḍ i tin ɣur-s. Wid d tid i tt-yeɣran deg uɣerbaz neɣ di tesdawit ass-a, ad uɣalen azekka d imawlan n twaculin.

Llan kra n yimdanen, mazal tezzin tenḍen deg temsal n yilugan n tira i yellan fran yakan. D acu n wawal-ik ɣef waya ?

D tidet, yuget uskasi, ugten yinawen ɣef  temsalt-a n tira. Cukkeɣ ula d Tasdawit ur tessaweḍ ara ad tt-tegzem di ṛṛay. D acu i d lmeɛna-s? Yessefk ad d-gren iman-nsen ugar yiselmaden n tmaziɣt n tesdwit akked yiswiren-nniḍen s usuffeɣ n yidlisen n tesnilest d wayen akk yerzan aselmed d walmud n tutlayt.

Aṭas n tamiwin i yettagin aselmed-agi, ladɣa imi d iselmaden iqbayliyen i yettilin din (ma nekkes Icawiyen). Amek i tettwaliḍ kečč tifrat ?

Ilaq ad nẓer wid t-yugin : d inelmaden, d imawlan-nsen, d tadbelt n yiɣerbazen? Yessefk ad yeg yiwen tasastent di tamiwin-a, ad d-yaf ɣef wanti ssebbat ay tt-ugin. Sakkin ad d-yaf tifrat i yal tagnit. Yezmer lḥal mačči d tamsalt n tsertit kan. Yezmer lḥal sɛan lḥeqq imi tt-ugin, acku (ahat) ur tetwaselmad ara akken iwata, ahat iselmaden-nni ur twilen ara i uselmed; ahat ur tettwaselmd ara am wakken ttuselmadent tutlayin taberraniyin, imi tamaziɣt ɣur-sen d tutlayt taberranit; ahat ur sɛin ara lfayda deg tutlayt ur nettwaselmad ara s tmara, ur nesɛi ara amkan deg yikayaden (5e, BEM, Bac). Yessefk ihi ad yeg bnadem tasastent.

Ula deg tesdawit, mazal amur ameqqran n yikatayen n yinelmaden n tmaziɣt ttwarun s tefransist. Acu n ssebba n waya ?

Winna d ugur ameqqran, d tidet. Llant snat n trebbaɛ n yiselmaden di Tesdawit ass-a. Tamezwarut d tarbaɛt i yekkaten ad teqqim tmaziɣt anda akken i tt-id-ǧǧan Yiṛumiyen, d “taɣawsa” kan, ama deg uselmed d walmud n tutlayt d wayen-nniḍen (tasekla, tasnalest, amezruy), ama di tagmi (anadi); tis snat d tin i yekkaten ad tuɣal tmaziɣt d “tutlayt”, d “ttawil” (mačči kan d “taɣawsa”), ama di taɣult n uselmed d walmud, ama di taɣult n umeyyez akked unadi.  D snat n tmuɣliwin-a tigejdanin  i yeṭṭfen annar di Tesdawit ass-a. Yiwen n wass deg wussan ad tefru, yiwet seg-sent ad ternu tayeḍ. Taswiɛt-a, yettili-d “uskasi” fell-asent, tikwal tikwal iḍerru-d “umennuɣ” gar trebbaɛ-a. Yessefk ahat ad d-gren iman-nsen yinelmaden n Tesdawit i yeqqaren tamaziɣt, yewwi-d ad nnaɣen ula d nutni ɣef nnfeɛ-nsen, ad walin anwa abrid i yeffɣen fell-asen.

Yal agezdu n tmaziɣt, isedduy timsal i yiman-is. I wacuɣer ulac assaɣ gar-asen ?

D tidet, seg wasmi i d-yennulfa unagraw LMD ikemmel-as cwiṭ i teswiɛt. Ass-a, yal tasdawit, yal agezdu, tal tarbaɛt tleḥḥu weḥd-s weḥd-s. Yella cwiṭ n zeddi iwsawen, deg Teɣlift n Uselmed, maca drus maḍi. Aya ahat yenfeɛ mliḥ taɣulin-nniḍen, maca deg wayen yerzan tamaziɣt, annect-a ur tt-yenfiɛ ara. Yessefk ad ṭṭuqten wassaɣen gar tesdawiyin anda tettwaselmad tmaziɣt ; yessefk ad ilint daɣ tegnatin aṭas anda zemren yimdanen ad skasin, ad myibdalen timuɣliwin-nsen ɣef usentel X neɣ Y.

Yesteqsa-t Hocine Moula

- PUBLICITÉ -