“Mi tumneḍ a bnadem s wayen i txeddmeḍ, eǧǧ i win yestufan ad yeḥdeṛ”

Partager

Deg tdiwennit-a, newwi-d awal akked Mass Kebir Boussad ɣef wahil n tddukka Agama d wamek i d-yella uheggi n uttekki deg Temsizzelt Aissat Rabah n taddart zeddigen n lwilaya

n Tizi Uzzu deg tezrigt-is tis 7.

Aɣmis n Yimaziɣen: Mmeslay-d ciṭ ɣef taddart n Yizerruden. Anda i d-tezga ? Acḥal n yimezdaɣ ? S wacu i tettwassen ? Acu n yimeḍqan i imechuren deg-s ?

Boussad Kebir : Taddart Iẓerruden, d yiwet gar tuddar n tɣiwant n Tirmitin deg wasun n Draɛ Ben Xedda. Tezga-d deg temnaḍt tis tlata n tɣiwant n Tirmitin i yessawaḍen ɣer taddart n Lbir deg tɣiwant n Suq Lexmis deg wasun n Mɛatqa. Seg tama n umalu n taddart-nneɣ, d taddart Iɛellalen, taddart n umeɣras Krim Belkacem, d asif i aɣ-icerken. Seg tama n usammer, d At Ɛrif, d asif diɣen i aɣ-yesdukklen. Seg ugafa, d taddart n umegdul i yuwin aseggas yezrin araz wis rebɛa n temsizzelt Rabeḥ Ɛisat.

Ma seg tama n unẓul, d tuddar n Lbir d At Ɛisa Uzyan deg tɣiwant n Mɛatqa i d-yezgan i taddart-nneɣ am wakken d afrag i usemmiḍ n Ǧerǧer. Amezwaru i izedɣen taddart, yeṭṭef tiɣilt am wakken i ɛemrent akk tuddar n tmurt n Leqbayel; tiɣilt iwumi neqqar ass-a “ Iɣil Ufella” i yesɛan diɣen isem n “Tiɣilt Buras” am wakken i aɣ-d-qqaren yimɣaren n taddart. Deg tegrawla n 54, taddart Iẓerruden tefka-d 42 n yimeɣrasen i yellan d ufrinen ger warraw-is; maca mi tzureg tmurt, ur as-yuɣal ara lxir am tuddar akk n tmurt n Leqbayel.

Ha-t-a-n wayen yeǧǧan imezdaɣ-is ttunagen ama dagi deg tmurt ama ɣer tmura n lberrani. Deg wayen yeɛnan amḍan n yimezdaɣ, taddart Iẓerruden, d tis snat deg tɣiwant n Tirmitin umbaɛd taddart tameqqrant deg Tirmitin Ufella, s wazal n 3 000 n yimezdaɣ. Taddart Iẓerruden ass-a, d lmeyyat n yisdawanen, d lmeyyat n yilmeẓyen d telmeẓyin yal wa mucaɛ di lḥirfa-s: talaɣt, azeṭṭa, taxeyyaḍt, iqecwalen, ttrebga n tzizwa, ttrebga n lmal d waṭas n lḥirfat nniḍen. Taddart Iẓerruden, tettwassen diɣen s uɣerbal; akka kan i d-necfa, aṭas n twaculin i yettidiren yi-s.

Amek i d-tella tekti-agi n uttekki deg Temsizzelt Aissat Rabah n taddart zeddigen n lwilaya n Tizi Uzzu ?

Uqbel 2016, taddart-nneɣ am waṭas n tuddar n tmurt n Leqbayel, ɣas ini-d ur tt-yezgil wara. Tezdeg, ttwalin-tt kan yimdanen seg tewwurt n uxxam ɣer daxel; wamma berra, ɣer daxel ay ul : iberdan, ḍeyqen neɣ ɣas ini-d ɣelqen; iḍumman, ɛummen: ikaniḍen, iqerɛunen, iculliḍen… lḥaṣun d tawaɣit ! Ass n, 09 deg cutember 2016, kkren kra n yilmeẓyen iwumi zeddig wallaɣ akken ad kksen ilefḍan ɣef yiman-nsen, ad sizedgen taddart-nsen, ad beddlen udem i tudert-nsen… Akken dɣa ay tella: lǧemɛa tettawi-d tayeḍ armi imezdaɣ akk n taddart kecmen-d s annar. Ha-t-an wamek i tebda armi d-tlul tddukkla iwumi nsemma “AGAMA” i lmend n useḥbiber ɣer twennaḍt. Asenfar-agi, yebded ɣef 4 yiḥricen: 1. Aseḥbiber ɣef wayen akk icerken imezdaɣ n taddart: iberdan, timqebrin, lǧameɛ… 2. Acebbeḥ n taddart; 3. Aseḥbiber ɣef tgemmi n taddart; 4. Ibeddi tama n yimezdaɣ n taddart i wakken ad asen-nefk afus n tallelt deg wayen yeɛnan asileɣ neɣ asuffeɣ n wayen i d-xeddmen ɣer berra am usuddes n temsikniyin…

Amek i d-yella umahil n leqdic-a ? Acu i txedmem ? Melmi i t-txedmem?

Deg tazwara, axeddim, yettili-d yal lǧemɛa. Deg useggas-agi n 2019, ladɣa deg unebdu, axeddim yettili-d yal ass seg lxemsa n tmeddit akken alamma yezgen yiḍ neɣ tikwal alamma yuli wass. Nebda s usizdeg d ufrag n temqebrin n taddart, anǧar d usewseɛ n yiberdan, tukksa n yiḍumman, tuẓut n yisekla…; ma d acebbeḥ n taddart, d ayen i d-yellan deg useggas-agi n 2019. Aṭas n yisenfaren i yettwaxedmen: lemqam n yimeɣrasen, tajmaɛt n taddart, tala, tifwarin n waman, acebbeḥ n yizenqan n taddart, imeḍqan izegzawen, axxam n tddukkla ara yili diɣen d tamkerḍit n taddart, imukan deg ara srusun yimdanen iḍumman-nsen…

Amek i yezmer leqdic am wa ad yesnerni tadamsa, tadawsa akked yidles deg tmetti ?

Seg tama n tdamsa, leqdic am wagi, yezmer ad yesnerni tuddar-nneɣ. Seg tama, ad yefk lebɣi i yimezdaɣ i wakken ur ttunagen ara ɣer temdinin; ihi, tuddar ad ɛemrent. Tin yernan ɣer-s, leqdic am wagi, ad yerr tuddar-nneɣ d imukan n tmerrit; ayen ara yellin tiwwura i yimawlan n lḥirfat n ufus akken ad d-ḥellin aɣrum-nsen s wayen ara iseḥbibren ɣef yidles-nsen, meḥsub tasekkurt timellalin. Seg tama n tdawsa, d ayen ibanen, tezdeg n tuddar-nneɣ d useḥbiber ɣef twennaḍt s umata, d ayen ara yesneɣsen seg waṭṭanen i d-itekken seg waṭas n wanawen n ubluleɣ. Seg tama tadelsant, leqdic am wagi, ad d-yerr azal i wansayen-nneɣ am tejmaɛt, tala, timecreḍt, tadukli gar yimdanen; war ma nettu aseqdec n tutlayt-nneɣ deg wayen akk ara yettwaxedmen deg taddart.

Yesteqsa-t H. M.

Partager