Muḥend Gaya aselmad, amaru n timeɣnest

Partager

Gar yimeɣnasen n tigawt, i irefden amennuɣ s tira d uselmed n tutlayt tayemmat, yella uselmad d umaru Muḥend Gaya. Tayri-is i tmaziɣt d tmagit demmrent-t i wakken ad ikemmel amennuɣ n tikta, i d-yebda seg wasmi yella d ilemẓi, maca tura d amennuɣ s wudem-nniḍen; s tira s tmaziɣt d usizreg yis-s akked uselmed-ines, mbeɛd amecwar-is aɣezzfan deg ubrid n umennuɣ ɣef tutlayt d tmagit tamaziɣt, ama deg yikabaren n tsertit, ama d tddukkliwin tidelsanin neɣ deg yimussuyen-nniḍen. Muḥen Gaya, d yiwen n yilemẓi yeččuren d tabɣest akked timeɣnest n tmaziɣt. Yebda amennuɣ deg unnar deg umussu addukklan, imi yella d aɛeggal deg waṭas n tddukkliwin tidelsanin, gar-asent tiddukkla “Idles” akked “Tiɣzert”.

Ikemmel deg yikabaren n tsertit, gar-asen akabar n Yiɣallen inemlayen (F.F.S) , Amussu adelsan amaziɣ (M.C.B), syin ikemmel-it deg tesbeddit Matub Lwennas akked Ugraw n umaḍal amazig (C.M.A), Tuddsa tazzayrit n yizerfan n umdan. Yebda tamaziɣt seg 1989 ar 1993, syin yuɣal d aselmad n tmaziɣt seg useggas n 1994 ar ass-a. Yella yesselmad taqbaylit deg Tegzirt n Fransa “AFKIF”. Yella diɣ d aneɣmas, imi yura deg uɣmis Iẓuran akked kra n tesɣunin-nniḍen s tmaziɣt acḥal d aseggas, yuɣal yeḥbes. Am wakken diɣ i ikemmel ulmud-is deg Useddu aɣelnaw n tutlayin d tɣermiwin n utram “INALCO”, i wakken ad yernu ad yerfed tamussni.

Ma deg uḥric n tira, ar tura ɣur-s kraḍ n yidlisen s tmaziɣt. Yura adlis-is amezwaru ɣef tedyanin n Tefsut taberkant n useggas n 2001, dɣa isemma-as “Amennuɣ n tidet”, ideg yules tidet n tedyant n tefsut 2001, imi yella imir d ameɣnas n tugdut. Syin akin, deg yennayer 2008, yerna yessuffeɣ-d adlis-is wis sin s tmaziɣt ɣef tudert d umennuɣ akked tmenɣiwt n ucennay Matub Lwennas, iwumi yefka azwel “Anazbay”. Adlis-agi, yusa-d d agummu n waṭas n yiseggasen n timeɣnest deg tsebeddit Matub Lwennas, i irefden isem n ucennay-agi amḥadi, am wakken, i yenwa bab-is ad as-yerr tajmilt s yiman-is, akken i d as-yessaweḍ i ucennay-agi yefkan tudert-is i tmaziɣt.

Mi yewweḍ Muḥend Gaya ɣer Fransa, yules-asen asizreg i sin-agi n yidlisen i d-yessuffeɣ yakan di 2006 d 2008. Di yennayer 2019, yerna-d adlis-s wis kraḍ, i yellan d timsirin n tjerrumt n tmaziɣt, iga-as azwel “Timsirin n Tjeṛṛumt n Tmaziɣt (Taqbaylit)” Aḥric amezwaru. D adlis i d-ijemlen ddeqs n temsirin n tjerrumt, gar-asen-t agemmay, ilugan n tira, imqimen ilelliyen…atg, ara yilin d allal ussnan i yinelmaden d yiselmaden n tmziɣt. Sya ɣer sdat, yettheggi aḥric wis sin n udlis-agi n theṛrumt, ara d-yeffɣen deg wussan i d-iteddun ɣer tama n udlis-nniḍen n ulmad i yiḥaffaḍen n tmaziɣt. Afud igerrzen i umeskar.

Adaoun Abdelghani

Partager