Accueil Tamazight “S tezlit i d-senfalayeɣ iḥulfan, yis-s i ssutureɣ tumast”

Amar Sersour, d acennay

“S tezlit i d-senfalayeɣ iḥulfan, yis-s i ssutureɣ tumast”

1270
- PUBLICITÉ -

Gar yinaẓuren iqdimen, ar ass-a ur yesris ara agambar-is, ɣur-s amecwar meqqren n lfen zeddigen. Wagi d anaẓur Amar Sersour. Newwi-d yid-s awal deg tdiwennit-a ɣef uḍebsi-s amaynut d umecwar-is deg ccna.

- PUBLICITÉ -

Aɣmis n Yimaziɣen : Efk-aɣ-d agzul ɣef uḍebsi-a-inek amaynut Gar-ak d yiman-ik…

Amar Sersour : Asentel n uḍebsi «Gar-ak d yiman-ik», yewwi-d ɣef yiwet n tmiḍrant tafiluzufit. Win ara as-yeslen, d iman-is ara inadi deg-s (d afud neɣ d facal). Deg-s ad tegzuḍ, ad tqebleḍ wiyaḍ. Ad d-yebnu iman-is s tudert n tiẓedt. Mi d-yessekfel tamuɣli, ad iqelleb ɣef tidet-is gar-as d yiman-is. D anadi-a i yesselḥuyen tamhazt n lumur. Yenna Xalil Ǧibran “Tidet am yitran, nettwali-ten kan deg yiḍ. Tidet am tenkerra (merveille) n tudert. Ur d-tettban ara anagar ɣer wid yessawaḍen ssekfalen-d lekdubat”. Tamussni-a n yiman, tella yakk deg uḍebsi, deg 8 n tezlatin-is. S umata, d ajabi ɣef yiman s yiwet n tmuɣli tafelsafit.

D acu-ten wuguren i d-temlaleḍ segmi tettheggiḍ tasfift-a armi d ass n tuffɣa-ines ?

Mmugreɣ-d uguren am yakk inaẓuren-nniḍen icennun deg tmurt n Lezzayer. tamezwarut, d ayen yerzan tadrimt, acku d anaẓur ara iṣerfen ɣef usekles, yerna ccɣel-a ɣlay, ulac ḥedd-nniḍen ara ak-yallen s tedrimt, d ayen i d-mmlaleɣ nekk s timmad-iw. Tis snat, qlilit wid itewlen i uxeddim-a deg tzeqqa n usekles (studio), dagi dɣa mmugreɣ-d aɛewwiq n tifin n umdan ara d-yesdaklen tizemmar i ufares n tezlit takemmalit seg tazwara alamma d taggara-s. Daɣen, ugur n yimsiẓreg d waydeg ara temsefhameḍ ɣef wakud n tuffɣa n uḍebsi.

Kečč yebdan ccna deg tallit taqburt, amek tettwalaḍ tizlit taqbaylit ass-a ?

Tizlit n teqbaylit imir-a, a-tt-a-n deg waddad ukris. Leqbayel ( s wid iḥemmlen ccna, s wid icennun) mwezzaɛen ɣef rebɛa n tɣemmar n ddunit. Annect-a akken i nezmer ad d-nini yelha imi tteffɣen ɣef yidelsan n lberrani, akken i nezmer ad d-nini yenqes imi tettuyen ccna-nsen. Azal n tezlit simmal ineqqes s usemres n upirati deg yiẓeḍwan inmettiyen, ɣef waya, aḍebsi ur yettnuzu ara. Tayeḍ, tuddsa n tmeɣriwin n ccna d temliliyin akked tudfa ɣer wallalen n taywalt, llan wid yettagin deg-sen ad xelṣen izerfan n umeskar. S wakka, anaẓur ur yesɛi ara tilelli, d ayen yerran tuget deg-sen di rrif. Aẓayer-nni n ufennan ur yelli ara deg tilawt, d asugen kan. Maca ɣas akka, mazal yettkemmil icennu, yettmuddu-d. Annenct-a merra i d-bedreɣ, yettarra tizlit ɣer deffir. Ma d inaẓuren i d-yettenkaren, ɛerrḍen ad xedmen leqdic zeddigen. Leqdic ilaq ad yili, ɣas gar yiɛewwiqen, akken tizlit taqbaylit ad tezbu, ad tesɛu imal yelhan.

Acu i ak-d-yettaken afud armi mazal tcennuḍ ?

Llant kraḍ n temsal; acku ḥemmleɣ ccna seg temẓi-w, ur zmireɣ ara ad as-anfeɣ s sshala. Diɣen, tizlit d abrid yelhan i usenfali, acku tettak tilelli n umeslay. Taneggarut, d amennuɣ ɣef tmaziɣt, d tizlit i ttafeɣ d tagnit d tarrayt iwulmen. Yal yiwen s wacu yettnaɣ, wa s tira, wa s umezgun, wayeḍ s ccna.

Ma tzemreḍ ad d-temmeslayeḍ cwiṭ ɣef tezlit “Yibbas” i txedmem kečč d Ben Muḥemmed deg useggas n 1982 ?

“Yibbas”, d tizlit i d-yeddan deg uḍebsi “Cfu ay ixef-iw, i d-yeffɣen deg 1982, deg-s 8 n tezlatin. Ben Muḥemmed, d netta i yuran tuget n yiḍrisen n tesfift-a. Ben, akken i as-nessawal, d amedyaz ur nesri ara tabadut neɣ asenked. Yessaweḍ ad iger tilawt s umseḍfer daxel n uḍefsi-a. “Yibbas”, d tizlit anida amedyaz yedder, yumen s wayen yura, ladɣa deg uḥric ideg yenna, “Yibbas ad d-yenṭeq uẓru, ad d-yini i yizgaren mmuh./ Yibbas ad d-yarew uqerru, seg yimeẓẓuɣen ad d-yini abbuh./ Yibbas ad d-yekker usefru, di mkul awal ad d-yeddu tfuh”. Yessegza-d asefru s telqey, rnu yeččur d asirem. D wagi i d amennuɣ n tsutwin ɣef tumast.

Anita tameɣra i tecniḍ, ur tezmireḍ ara ad tt-tettuḍ? Ayɣer ?

D tameɣra n sin n wussan deg cutember 1979, deg Larebɛa n At Yiraten, akked Lewnis Ayt Mengellat. Imiren i bdiɣ ccna. Cfiɣ xedmeɣ aḥric amezwaru n tmeɣra. D tagnit ideg mlaleɣ Ben, i lliɣ ssneɣ uqbal s yisem kan. Ar taggara n tmeɣra, neɣtes, nemtawa ad neqdec akken. D ayen i d-yellan umbeɛd s tesfift “Cfu ay ixef-iw”.

Ussan-a i yezri wass n tmenɣiwt n Lwennas, acu n wassaɣen i aken-yezdin deg ccna ?

Di tazwara, timenɣiwt-is d lexsara meqqren i ccna s umata d tezlit taqbaylit ladɣa. Nemyussan nekk yid-s, nemyaggar deg waṭas n tegnatin, ladɣa deg Paris, tikwal yettili Ben Muḥemmed. Nettmeslay ɣef tẓuri, tasertit d waddad ideg tettidir tmurt-nneɣ lawan-nni. Tikkelt taneggarut i t-walaɣ, deg Tizi Uzzu, aseggas neɣ aseggas d uzgen send timenɣiwt-ines. Yesnubget-iyi-d ɣur-s s axxam. D ayen ur d-neḍri ara acku yella wayen i yi-yeṭṭfen. Ad fell-as yeɛfu Rebbi.

Kunwi yecnan di tallit ideg tettwagdel teqbaylit, amek tettwaliḍ imal n tmaziɣt di tmurt n Lezzayer, gar wayen akka iḍerrun ass-a?

Lliɣ qqareɣ di tesnawit, asmi iɣallen n laman usan-d ad aɣ-ḥebsen akked waṭas n yimeddukkal, send tameɣra i d-nessuddes i lmend n 5 yulyu. Acku d tizlatin d tceqquft n umezgun i yerẓan kra n yisula n tsertit i yellan deg wahil. Imir-a tamaziɣt d tunṣibt di tmendawt, tettwaselmad akken i ilaq neɣ s kra n lixṣaṣ. Maca yettili leqdic sɣur imnadiyen d yimazzagen, ɣef waya ad d-nini tleḥḥu ɣer sdat. Ad asent-semmiɣ tirennawin, maca ayagi yezmer ad yuɣal d taɣawsa ara iḥebsen anefli n yidles d tutlayt tamaziɣt, ma ur ikemmel ara ubrid, ma ulac tasuta ara tt-irefden. Ayen i d-yeqqimen ilaq ad yettwixdem, ɣas di tlemmast n wuguren. S wakka ad d-yili ufares deg yakk taɣulin, d usnerni n uselmed-ines akken ad tettusemres yal ass. Ma gar wayen akka iḍerrun, ur ilaq ara ad neqqim alamma yeɣli udabu neɣ ibeddel wayeḍ. Ilaq seg tura, ad tettusewseɛ, u ad as-ttunefken wallalen, akken ur nettuɣal ara ɣrr teqdimin.

Awal-ik n taggara…

Ad ak-snemreɣ aṭas, acku seg wid yeṭṭafaren leqdic-inu. Ad snemreɣ La Dépêche de Kabylie d Uɣmis n Yimaziɣen i yi-yefkan tagnit ad d-mmeslayeɣ deg yisebtaren-is. Sslam-iw d ameqqran i yimeɣriyen-nwen akked wid ara yesmeḥsen i uḍebsi-a aneggaru. Ssarameɣ d leqdic ara iɛeǧben medden.

Yesteqsa-t Khaled Achoui

- PUBLICITÉ -