Accueil Tamazight Taɣuri n wungal Tazemmurt tcudd s akal-is

Tasekla : Taɣuri n wungal Tazemmurt tcudd s akal-is

255
- PUBLICITÉ -

D ungal irefden azwel Tazemmurt tcudd s akal-is, yesɛa daɣen azwel adday Kayan yeqden tanekra n 1871. Yura-t Belqasem Meɣzucen. Yeffeɣ-d deg taggara n useggas 2017 ɣer Tezrigin ACHAB. Tawlaft yellan s ufella n tjellabt, d unuɣ yeṛṛṣem Xaled Zirem.

- PUBLICITÉ -

D anwa-t umaru

Belqasem Meɣzucen, d amyaru aqbayli, yettaru s mennaw n tutlayin. Netta seg taddart At Ḥemzi seg ugezdu n Tizi Uzzu. Ilul deg useggas 1979. Yettaru s waṭas s tutlayt taglizit : sin n wungalen ; amezwaru Sophia in the White City i d-isuffeɣ deg 2010 ɣer tezrigin l’Odyssée akked wungal wis sin The Overcoat of Virginia i d-yeffɣen deg Pari. Yesɛa daɣen ammud n yisefra «Rafflesia». Yura tullist i d-isedda deg tesɣunt OKIKE, isemma-as And the Rainbow Twisted. S tutlayt n taɛrabt, yesɛa adlis «El Meḥrusa La Tacbih Ɣernaṭa» Alger ne ressemble pas à Grenade. A-t-an ula d taqbaylit, yefka-as amur s wungal-is amezwaru «Tazemmurt icudden s akal-is».

Agzul n wungal

Amengal deg wungal-is «Tazemmurt tcudd ɣer wakal-is» isikel s yimeɣriyen, yerra-ten armi d tallit n tnekkriwin tiɣerfanin mgal amnekcam afransis. Yeddem-d imdanen yettwassnen deg tallit-nni, irgazen isnekkren tanekkra n 1871 « Nnfeq n Leqbayel » yerra-ten d iwudam isedduyen ineḍruyen n teḥkayt n wungal. Ur ten-yeǧǧi ara kan d iɣewwaɣen neɣ d aṣsaḍen-nni i nessen s lhiba d tissas, meɛna yesles-asen talaba n umdan yettḥulfun, iṭṭamaɛen, iḥemmlen iman-is, ittenddmayen mi yecceḍ, ittagad…

Iqerra n zzawiyat akked lbacaɣat n temnaḍt n leqbayel, ttwaɛefsen s yiṣuḍaf n tedbelt tafrnsist. Deg tazwara, tunef-asen Fransa ad sedduyen timsal n yimezdaɣ, kemmlen deg ubrid n lejdud-nsen meɛna ɣer taggara, tuɣal di rray-is, tebɣa ad d-tessers leḥkem aɣarim ; Izzayriyen, ad ddun s yisuḍaf n ddewla. Lbacaɣa Muḥemmed Lmeqqrani, arraw-is akked gma-s Ḥmed Bumezrag rnu Ccix Aḥeddad yellan ɣef ṭṭariqa Tareḥmanit d sin n warraw-is, Ɛziyez akked Mḥend rnu Muḥend Arezki n At Ḥmaduc, Ccix USeḥnun d wiyaḍ, refden imrigen ad naɣen d Fransa, xas akken Ccix Muḥend Ulḥusin yeseḥrec-iten, yesɛeggen-asen belli Fransa d lafɛa, ilaq waɛwin azuran akken ad tt-qablen.

Yettwanɣa Muḥemmed Lmeqrani, Ccix Aḥeddad imuger lmut deg lḥebs n Qsenṭina. Wid yemmuten, mmuten, win ittwaḥbsen, yettwaḥbes ma d iɣella isnekkren Nnfaq, 71 ttwanfan ɣer Kaldun. Laẓ, yessuden-d tamurt, yessenta tuccar n lḥif. Ddeqs n tuǧǧal iɣef tɣab teḍsa, ddeqs n yigujilen, ur nufi d acu ara ččen. Fransa, tefka talelt i laẓ, tesseɣzef-as afus ; tekkes ayla n wid i d-yekkren mgal-is. Ma d lbacaɣa Si Muḥemmed Saɛid Ben Aɛli Crif, ur yeddi deg umennuɣ, yefka tayet i Uṛumi yexdeɛ atmaten-is. Ɣlin yizmawen yeɣwasen deg Yigawawen, i netta iwumi i d-tṣaḥ nnuba. Yeksa bla ameksa, yesqqizzib i Yirumyen, iḥeqqer deg yimdanen, ittekkes sser ɣef tuǧǧal.

Tamawt tamatut

Ungal ‘’Tazemmurt tcudd ɣer wakal-is’’ ɣer-s azal n umezruy ; yeselmad tidyanin d tmeḍranin tedder tmurt n Leqbayel di tallit n Nnfaq n Leqbayel. Ad iẓer yimeɣri ssebbat n tidet neɣ ssebbat yeffren i yesnekkren tanekkra-agi. Ad iẓer d anwa yellan deffir-s d wamek ddren d wamek tella taggara-nsen. Ddeqs n tmuɣliwin i yellan yakan ɣer yimeɣri di taggara n tɣuri n wungal-agi, ad tent-ibeddel neɣ ad tent-iseɣti. Ula d tamuɣli-nni i yessimɣuren irgazen armi ttuɣalen d aṣaḍen ziɣ ula d nutni d imdanen, tulmissin i sɛan, i sɛan ula d wiyaḍ.

Yemmal umyaru ɣer ṛṛay yeddem Ccix Aḥeddad i yugin ad yekki deg ṭṭrad, yugi ad yefk timegraḍ n Yigawawen ɣer lfinga. Fransa teǧhedd ; amennuɣ yid-s ilaq-as uheggi akked waɛwin, ṭṭrad isawal i ttawil s waṭas imi amulab ur as-ittizmir ara i tlafsa. Iban-d waya ddeqs n tikal deg ungal, amaru yettuɣal alamma d ṛṛay-agi n Ccix n Ṭṭariqa. Xas ulamma ula d Ccix Aḥeddad, yegza s waya imi yenna imenɣi mačči d alqaḍ n uzemmur neɣ d tukksa n tbexsisin, maca d tukksa n tkermusin s yifassen yeɛran.

Yerna iɛemmed ad iqabel acengu-ines s wayes yesɛa. Yessemres Belqasem Mezɣucen tutlayt tusridt ara yefhem menwala, sya ɣer da yesekcem-d awal imaynuten deg tefyar-is, yeseḍfar-asen-d asegzi s tutlayt tafransist ddaw n uḍris. Aka ara ddun yiwalnuten deg tutlayt, ad ten-issinen yimutlayen ur ttɣimin ara kan deg yimawalen akked yisegzawalen. Mass Belqasem mačči s yimagraden n usegzi i yefren akken ad aɣ-d-yesaweḍ isallen d tmussniwin i icudden ɣer umezruy, meɛna yefren lqaleb n uḍris ullis. Daya ara i yi-yeǧǧen ad d-inniɣ belli iswi agejdan n umaru d asiweḍ n uɛemmur n yisallen i yimeɣriyen-ines. Ur yefki ara ddeqs n wazal i thuski taseklant akked wurar s tugniwin n uɣanib. Mačči d tiɣunba i d amrig isemres akken ad d-yejbed imeɣriyen maca yefren aselqeḍ s ujlal n tmussniwin.

Lyes Belaïdi

- PUBLICITÉ -