Accueil Tamazight Tafaska n yennayer deg Wehran

Tafaska n yennayer deg Wehran

402
- PUBLICITÉ -

Yella-d usfugel n yennayer deg Wehran am tannumi. S yiwet n tfaska meqqren i t-mmugren yimezdaɣ. Ɣef teɣzi n yimalas d lfuruḥ, timeɣriwin, isaragen, timsirin d waṭas n yismektiyen i icudden ɣer wansay n yennayer. Tinmehliwin d yimsuddsen i yellan i lmendad mxalafen; tella tenmehla n usegmi, tanmehla n yidles, tiddukkla tadelsant Numidya d tɣiwant n Wehran. Ma d idgan ideg d-teḍra tmeɣra-a, mgaraden, ad naf gar-asen Takatidralt d Midyatek (timsikent n Numidya ṣa n wussan), Asalay n tẓuri atrar n Wehran (MAMO) anda i d-llant temsirin n tmaziɣt ɣef yennayer, Axxam n tddukkla Numidya d usensu n Belgayed.

- PUBLICITÉ -

Llan-d kraḍ n wussan n timsirin ɣef yennayer

D ahil amerkanti i d-yettwaheggan sɣur iselmaden n tmaziɣt, d ahil iɣef i d-yella useḥres sɣur taneɣlaft Nurya Benɣebriṭ akken ad igerrez, ad yili deg uswir n uneḍruy-a. Yebda wahil seg wass-nni n aram taṣebḥit s yiwet n temsirt i yinelmaden n uɣerbaz amenzu El Imam El Hewwari, deg Usalay n tẓuri atrar, ɣef tbadut n yennayer d umezruy-is d wamek i d-yeḍran. Tameddit n wass, s uneḥḍur n unemhal n usedwel u deg Uxxam n umezgun Ɛebdelqader Ɛellula, nwala-d amedya n tmeɣra n leqbayel d kra n ccnawi iqburen i d-yemmalen tigemmi n yimaziɣen, sɣur kra n yinelmaden d tnelmadin n uɣerbaz Ben Tacfin, uqbel ad d-ɛeddin yinelmaden n uɣerbaz alemmas Tiysetmatin Ben Sliman, ad d-sneɛten yiwet n tceqquft n umezgun ɣef wamek i sfugulen yennayer. Ass n ahad deg Usalay n tẓuri atrar dima, tella-d temsirt ɣef umezruy d ṭṭrad i iga Cacnaq mgal Imaṣriyen. Ma d ass n amhad ɣef teɣzi n wass, llant-d timsirin ɣef yennayer s umata deg yal taneɣrit, yal aselmad s wallalen i swayes i tt-iga. Tameddit, d ccna, timsikniyen n ufexxar, n udlis d tẓidanin i d-yersen deg yimraḥen. Akken daɣen i d-yella leqdic meqqren di tesnawit Luṭfi seg wass n lḥed ar lexmis, s tirza n kra n yiɛeggalen n usedwel.

Tiddukkla Numidya di ttiɛad

‘’Imalas n tgemmi tamaziɣt i yiman n Dda Abdellah Haman’’, seg 7 ar 14 yennayer, d asentel i tefren tddukkla Numidya ad tessezri yis-s yennayer n useggas-a. D taẓrigt tis 14 n tfaska i d-yettuɣalen yal aseggas lawan-a, d waṭas n leqdic i d-yettilin i lmend n useggas n yimaziɣen. Beggsen yiɛeggalen akken ad iɛeddi deg tegnatin igerrzen, ad yili d amedya i yimseɛraben n Wehran. Yella-d wahil d amesbaɣur; isaragen, timsikniyen n udlis, ansayen d yizumal imaziɣen, tiqendyar,…atg. Yettili-d ccna d yisefra yal iḍ deg usensu n Belgayed sɣur inebgawen i d-yerzan seg Tizi Uzzu, d wayrad i d-yezzin i yizenqan n temdint, yiwet n tuffɣa n umerreḥ, ass n tezrawt ɣef Ḥaman Ɛebḍella deg Uxxam n uɣmis El Ǧumhuriya… Ɣas akken ɣaben yimasayen deg wass n tullya, ala anemhal n yidles i iḥeḍren, maca annect-nni d lebɣi i d-yerna akken ad yezri deg tegnatin yelhan s tumert n wid i d-irezzun s wul yennecraḥen ɣef teɣzi n ssmana. Akken i d-nezwar deg-s, yennayer n useggas-a, yettwabud i yiman n Dda Ɛebḍella, d yiwen seg tgejda i irefden tasekla tamaziɣt i wacḥal d aseggas, yeǧǧa-aɣ deg cutamber iɛeddan. Dɣa tuɣal-as tejmilt i lmend n yennayer-a 2969 s usemmi n yiwen n uɣerbaz alemmas s yisem-is.

Semmus n yisaragen

Aḥric n yidles di tfaska-a, yella-d wamur-is. Yebda s usarag n Mesɛud Babaǧi ( d aselmad di tesdawit n Sidi Belɛebbas) ass n aram ɣef 10h n ṣṣbeḥ, asentel “La Numidie occidentale”. Ɣef 14h d amyaru amnadi Yunes Ɛadli i d-yesneɛten adlis-is n umezruy “Des igeliden aux sultans” iwumi iga aznaz s ubuddu ar taggara. Ass n ahad ɣef 14h, yella-d usarag n duktur Nabil Kouaki ɣef tgemmi tadelsant tamaziɣt. Amhad ɣef 10h, ḥeḍren yinebgawen i temsiwin Nadya Burmana d Nawal Kerruc i d-yewwin asarag-nsent ɣef “Tamaziɣt deg taywalt”. Kfan yisaragen s mmi-s n Wehran i d-yewwin asarag igerrzen s teqbaylit, amyaru, ameɣnas Ǧamal Benɛuf, i d-yemmeslayen ɣef “Yennayer, d azamul n tɣerma tamaziɣt”. Isaragen-a merra, llan-d deg temkerḍit n tkatidralt.

Khaled Achoui

- PUBLICITÉ -