Tajmilt meqqren i tcennayt Zohra

Partager

Di taggara n ddurt-agi iɛeddan, ass-nni n lǧemɛa d sendiḍelli n ssebt, yella-d usfugel n wass amaḍlan n tmeṭṭut, deg taddart n Boudjellil, deg Larbaa Nath Irathen. D leqdic adelsan, i d yettwassuddsen sɣur Tiddukkla tadelsant Amezyab n lehna n taddart-agi dɣa, gan-t d tajmilt i tcennayt Zohra, i d-yefkan aṭas i tezlit taqbaylit.

Tella-d tmeɣra-agi deg taggara n ddurt-agi yezrin, tebda ass-nni n lǧemɛa 08 meɣres 2019, tessuli ssebt-agi kan deffir-nneɣ. Ma d tajmilt-a yeddan ɣef teɣzi n sin wussan, yella-d d ahil anesbaɣur s waṭas n leqdicat idelsanen. Yebda leqdic-agi s wudem unṣib, tsebḥit n wass-nni n lǧemɛa, s tulya n yiwet n tfelwit n teklut i yettwaxdamen fell-as, syin akkin, ɣef 10h00, yella-d usersi n tmeqqunt n yijeǧǧigen ɣef uẓekka-s yellan deg taddart n Aguemoune.

Ma ɣef 11h00, tella-d teldayt n tejmilt-agi deg taddart n Boudjellil, s waṭas n temsikniyin. Bdu-tt-id si tmeddurt-is d umecwaris di ccna, tikasiḍin i d-tessufeɣ d wayen yettwarun fell-as…atg. Ɣer tama n temsikniyin-nniḍen, yecban tiqendyar n leqbayel, lfeṭṭa…atg. Tin ɣur-s, ɣef 14h00 n tmeddit, yella-d usenɛet n yiwen usaru n usider, i yewwin awal ɣef tudert d umecwar n Zohra deg ubrid n ccna.

Deffir-s kan, tella-d tegnit n tnagiyin, ama sɣur yiɛeggalen n twacult-is tameẓyant (imawlan), ama sɣur twacult-is tameqqrant (inaẓuren) neɣ imeddukkal-is d tmeddukkal-is di ccna. Ma ɣef 19h30 n tmeddit, yella-d ucɛal n tcemuɛin ɣef rruḥ-is, am wakken daɣen i d-seknen tividyutin i d tt-yeɛnan. Ikemmel wahil sendiḍelli n ssebt, ɣef 09h00 n ssbeḥ, s yiwen d asarag meqqren, i d-yewwin ɣef tlata n yisental-agi igejdanen: Tamuɣli n tmetti ɣer ccna n Zohra, Zohra d umennuɣ n tmeṭṭut akked Umennuɣ n tcennayt Zohra ɣef tmagit tamaziɣt.

Ma ɣef 14h00 n tmeddit, tettunefk tegnit i tmedyazt akked ccna, anda i d-ccnan waṭas n yicennayen tizlatin-is. Ɣer taggara, tella-d tesfugla n taggara, anida i ferqen arrazen i tlawin, d ufraq n yigerdasen n uttekki wid i ittekkan deg tejmilt-agi.

Tameddurt d umecwar n tcennayt Zohra

Tlul tcennayt Zohra, ass 17 duǧember 1962 deg taddart n Aguemoun, deg tɣiwant n Larbâa Nath Irathen deg lwilaya n Tizi Uzzu. Teḥbes-d seg uɣerbaz deg useggas wis xemsa n ulmud amenzu, i wakken ad telhi d yemma-as tamuḍint. Mi wwḍen 18 n yiseggasen di leɛmer-is, yuɣ lḥal tedda d tislit, maca ur tɛeṭṭel ara tebra. Deg useggas n 1982, tessuffeɣ-d tasfift-is tamezwarut “Yemma yexdeɛ-iyi zzher-iw”.

Tuɣal tezger ɣer tmurt n Fransa, anda tɛawed zzwaǧ, ula d tikkelt-agi tebra daɣen. Seg useggas n 1982 armi d aseggas n 1995, tessuffeɣ-d aṭas n tesfifin, gar-asent: Zzher, Tigujelt, Tayri, Dderya…atg. Gar tezlatin s wayes tettwassen, ad d-nebder “Ayen Ayen”. Deg waggur n yennayer 1995 i tewweḍ leɛfu Rebbi gar temdint n Marseille d Paris, deg ubrid n tuɣalin-is si tmeɣra-ines taneggarut, i d-yellan deg temdint n Marseille. Ulamma mazal-itt d tajeǧǧigt n temẓi mi temmut, ala 32 n yiseggasen kan di leɛmer-is, maca teǧǧa-d agerruj ur nfennu i lebda, ama s ccna-s neɣ s umennuɣ-is.

Gh. A.

Partager