Tameddurt n Mouloud Habib

Partager

Tizlit taqbaylit, ur tessaweḍ ara ɣer umkan ideg tella ass-a armi d-tezger i waṭas n talliyin. Udmawen i tt-yessawḍen ad d-tifrir gar tezlatin d ccna-nniḍen n umaḍal, d icennayen d tcennayin iqburen, i iḍefren abrid n ccna, mudden azal i teqbaylit, ssukksen-d tizlit seg ṭṭlam, mlan-as abrid n tafat. Ɣas ma drus n ttawilat i sɛan gar yifassen-nsen, ɣas ma ur ksiben ara allalen i d-iḥella ccna d uẓawan ass-a, maca s leḥmala n tẓuri, s tayri n teqbaylit, d ucqirrew n wakud,  ssawḍen ad d-ssaɛlin amkan ntezlit d ccna s umata. Ɣur-sen kan axxam n rradyu tis snat, adeg awḥid anida ttafen tagnit i ccna imiren. D ṣṣut-nsen icebḥen i d aɛwin i wwin yid-sen, akken ad refden tizlit taqbaylit, deg ubrid n tẓuri yufraren, abrid-nni swayes ferḥen merra leqbayel s anda yessaweḍ ccna-nsen deg wakud amiran.

Rradyu, d aɣerbaz n yinaẓuren

Tettuneḥsab rradyu tis snat, lawan-nni n yiseggasen n 60 d 70, truḥeḍ-d akken, d aɣerbaz ideg lemden yinaẓuren, wid-nni yuɣalen d itran n ccna n teqbaylit. D axxam n rradyu i d aɣbalu-nsen n tmussni, s nnubat n ccna, am tedwilin “Icennayen uzekka” n Cherif Kheddam. Deg yiseggasen 1970, tadwilt “Leqlam ajdid” n Mohamed Benhanafi, lac anaẓur n tsuta-nni ur d-nɛeddi ara syin. War ma nettu daɣen tidwilin-nniḍen, ama d amezgun s rriwayat mucaɛen i d-ittɛeddin akked tedwilin n tmedyazt.

Mouloud Habib deg rradyu

Moulud Habib, d yiwen gar yinaẓuren i d-izegren amecwar meqqren di rradyu tis snat, yuɣal seg tgejda-ines. Ulamek ara nettu awadem yecban MouloudHabib, netta yefkan tudert-is i yidles d ccna n teqbaylit, nezmer ad t-neḥseb seg yigerrujen i d-yeǧǧa ccna aqbayli. Imi ɣas ass-a yeǧǧa-aɣ, maca s wayen yecna d wayen yeqdec deg yidles, abeɛda deg umezgun, isem-is ur yettwattuy ara acku yella gar wid i d-yegren afus-nsen i lebni n llsas n tẓuri. Ma nebder-d Moulud Habib, ad d-terzu s allaɣ-nneɣ tezlit “Nekk d amjahed amecṭuḥ”, mucaɛen aṭas, d tizlit yettwassnen ar ass-a n wussan, swayes yebda amecwar-is. Amek ala, nettat yellan d tizlit i d-yemmalen leḥmala n tmurt s tidet. Imi sin n yiseggasen kan i yezrin segmi i d-tewwi tmurt tilelli (azarug-is), d tilelli iɣef ɣlin wacḥal d iseflan.

Tameddurt-is

Moulud Habib, s yisem-is n tidet Abib Moulud, d yiwen seg yinaẓuren iqdimen n teqbaylit. Ilul ass n, 8 yennayer 1951, deg Yiɛezzuzen, deg temnaḍt n Larebɛa Nat Yiraten. Asmi yesɛa sin n yiseggasen, tawacult-is terfed lqec-is i ubeddel n tnezduɣt d umkan, truḥ ɣer Lezzayer tamanaɣt. Moulud Habib, yessebgen-d lebɣi-s ɣer taɣult n tẓuri asmi kan yella d amecṭuḥ. Imiren dɣa i t-tekcem leḥmala n umezgun d ccna. Yebda amecwar-is deg useggas n 1963, asmi yesɛa 13 n yiseggasen, di rradyu tis snat, s nnuba i d-yettqeddim Benḥanafi “Tibḥirin d yijeǧǧigen i yessefraḥen arrac imecṭuḥen”.

Dɣa d tagnit anida i yemlal Chérif Kheddam imi aneggaru-a, d netta i yeṭṭfen tarbaɛt n ccna n rradyu, d ayen i yeǧǧan Mouloud Habib ad t-ixaleḍ. Yebda s tezlit-nni mucaɛen “Nekk d amjahed amecṭuḥ”. Kra n yiseggasen akken, Moulud Habib, yufa-d iman-is gar yimeqqranen i d-irefden tizlit n teqbaylit akked tsuta tis snat, ar tama n Ait Menguellet, Atmani, Anissa, Dalil Omar d waṭas-nniḍen. Nezmer ad as-nsemmi i tsuta-a, d tiqenṭert i icudden gar tsuta taqdimt n ccna d tsuta tamaynut i d-iḍefren. Gar tezlatin i swayes yettwassen aṭas, ad d-nebder, Ɛelǧeyya, Tajmaɛt, Akken i neɣra di lakul…atg. Tewwi-t tmettant ass n, 25 meɣres 2013, ɣef leɛmer n 62 n yiseggasen. Deg yiwen waggur yewwin yid-s aṭas n yinaẓuren d wudmawen-nniḍen yettwassnen, am Benḥanafi, Crifa d wiyaḍ. Tamḍelt-is tella-d deg taddart Iɛezzuzen ideg ilul, s uneḥḍur n waṭas n wudmawen n yidles, taẓuri d ccna, seg wid ukkud i d-yelḥa amecwar, gar-asen; Saɛid Ḥilmi, Maǧid Bali, Mǧahed Ḥamid, Murad Ɛli Mɛemmer, Kamal Ḥemmadi, Buǧemɛa Rabaḥ, Saɛid Friḥa, Ḥelli Ɛli, Ɛebdennur Ɛebdeslam, Ɛli Ideflawen, Ɛli Meẓyan, Ẓayen.

Assaɣen d yinaẓuren

Gar wid i as-yuran tizlatin;Larbi Zeggane (Kamel Hamadi), yexdem-as azal n 40 n tezlatin di rradyu, am (Taseɛdit, Amɣar azemni, Ferruǧa a ferruǧa… atg). Benḥanafi (Nekk d amjahed amecṭuḥ). Ait Menguellet(Aḍu idurar, Ṭṭejra yetthuzzu waḍu). Belqasem Mesɛudi (Ay ixef). Deg yiwet n tedwilt i tessekles temsuffeɣt n rradyu tis snat Ourida Sider deg yennayer 2013, sin wagguren kan uqbel ad yemmet,anida i as-tga tadiwennit, yenna-as ɣef ucennay i iḥemmel s waṭas, d Sliman Azem, s wayen akk i d-yeǧǧa i teqbaylit. Ur yettu ara tizlit “Azger yeɛqel gma-s”, i d-yecna deg umaṭṭaf, aseggas n 1963. Yebder-d ula d Dalil Omar, iɣef yenna d afennan meqqren u d amjahed n tezlit taqbaylit, s waṭas n tezlatin yelhan i yexdem, am (Lhawa tmurt-iw d ddwa, ḥku-d a lḥiḍ n uxxam). Ur yettu ara diɣen  Mhenni, d waṭas n yinaẓuren-nniḍen.

Tasuta tis snat n ccna n teqbaylit

Tasuta-a ukkud i d-yelḥa Moulud Habib, d tasuta i d-yessuffɣen tizlit taqbaylit si ṭṭlam. D nutni i yessuffɣen ccna seg tmurt n leqbayel, ɣer Lezzayer tamanaɣt, ladɣa di tallit-nni yuɛer nezzeh akken ad d-tettuheggi tmeɣra dinna. Tameɣra tamenzut di Lezzayer s teqbaylit, d Benhanafi, Atmani, Dalil Omar d Moulud Habib i tt-igan di tzeqqa n El Mougar. Syin akkin, xedmen aṭas n tmeɣriwin-nniḍen di tzeɣwa n Atlas d Ibn Kheldoun. Imir i d-banen yinaẓuren-nniḍen yecban Mǧahed Ḥamid, Yasin Babasi d wiyaḍ. Deg useggas n 1971, iga netta d Lewnis Ayt Mengellat tameɣra meqqren deg tzeqqa n Atlas s tuddsa n Kamal Ḥemmadi. D tameɣra yebḍan ɣef sin yiḥricen. Dɣa din i d-yecna Ait Menguellet, tizlit “Si lxedma lluzin s axxam” i tikkelt tamezwarut.  

Aḥric n umezgun

Ma neffeɣ-d seg ccna, ad nezzi ɣer umezgun. D aḥric ur nezmir ara ad d-nekkes si rradyu, s tceqqufin akked rriwayat, n yimecṭaḥ neɣ n yimeqqranen. D rriwayat yessawaḍen iznan n tmetti s ttrebga i yimsefliden. Mačči d yiwen n wudem, mačči d sin i d-iɛeddan ɣef umezgun n umaṭṭaf wis sin deg yiseggasen-nni. Wid ukkud yurar aṭas n rriwayat Mulud Ḥabib, ad d-nebder Mhenni, Buɛerraba Muḥend Uyidir, Muḥend Ɛebdun d wiyaḍ. Mulud Ḥabib, yettwassen s rriwayat n uqcic amecṭuḥ, dɣa mi meqqer di rriwaya-nni yakan d Mhenni i yettkemmilen deg wurar. Ad d-nebder snat n rriwayat meqqren ideg yurar; (A tacekkart awi-d awren) akked (Tewwet-iyi ṭṭumubil), dɣa di tneggarut-a, mi tt-id-yurar, yemma-s yuɣ-itt lḥal deg tmurt, mi tesla i tiɣwist n mmi-s di rradyu, tɣil d tidet tewwet-it tkerrust di berra, dɣa azekka-nni truḥ ɣer Lezzayer akken ad testeqsi fell-as.

                                                                                              Khaled Achoui

Partager