Tamnaḍt n umezruy d yidles

Partager

Aṭas n temnaḍin n tmurt n Leqbayel i d-yefkan tulawin d yirgazen n yiseɣ i tmurt n Lezzayer, ama deg umezruy, idles, taẓuri d leqdic yelhan s umata.

Gar temnaḍin-a, ad d-nebder taɣiwant n At Mlikec, i d-yezgan deg wasun n Tezmalt, tawilayt n Bgayet. Taɣiwant n At Mlikec d yiwet seg temnaḍin timesdurar, taddart-is akk ɛlayen Taɣalaḍt tekka-d s 950 n lmitrat s nnig yilel. Ḥerrent-tt-id waṭas n tamiwin-nniḍen timesdurar, seg tama n ugafa, ḥerrent-tt-id kra n tɣiwanin n twilayt n Tizi Wezzu am Yillilten, Iferḥunen d Uqbil, seg unẓul, d taɣiwant n Tezmalt, ma seg tama n umalu, d taɣiwant n Uɣbalu (Tubiret), akked Yiɣrem (Aqbu) seg usamer. Imezdaɣ n At Mlikec, ar useggas n 2008, wwḍen ɣer wazal n 8400 d amezdaɣ. Am waṭan n temnaḍin, tiɣiwanin d tudrin n leqbayel, yal ta ɣur-s turda seg wansa i d-yekka yisem-is. Isem-agi n At Mlikec, ɣef wakken i nesteqsa, nnan-aɣ-d tella yiwet n turda i d-yeqqaren, deg tallit taqburt, bedden sin n yirgazen n temnaḍt-a ttnaɣen, at-aya iɛedda-d yiwen tama-nsen, yebɣa ad ten-yefru s wawal, dɣa yekker-d yiwen deg yirgazen-nni, yenna-as “Mmel i kečč”, seg yimir dɣa i d-yeqqim wawal-a, yuɣalen syin akkin Mlikec, syin At Mlikec. Tesɛa 10 n tudrin, bdu-tt-id s ufella seg tuddar n Iɛeggacen d Tala n Tiɣilt i ineṭḍen ɣer Yiɣrem, tṣubbeḍ-d akken ɣer Taɣalaḍt, Tabuda d Ugentur, arma tewwdeḍ-d d akessar ɣer Nezla d Yidamuten i d-yezgan nnig kan n temdint n Tezmalt.

D tamnaḍt n tfellaḥt

Tettwassen temnaḍt-a s yiḥerqan d yiɣewdan meqqren n uzemmur, lxedma n tfellaḥt acku d tamnaḍt yesɛan aman, ma nebder-d kan taddart n Tbuda (tabuda di teqbaylit : d ṣṣenf n leḥcic i d-imeqqin deg yimukan ideg llan waman. Md : Ifellaḥen ttgen tabuda d tisumtiwin gar uzaglu d yiri n uzger -Seg usegzawal Issin wis sin n K. Bouamara- sb, 63). Ar ass-a n wussan, teṭṭef u teḍfer tsuta tamaynut deg ubrid i d-wwin lejdud, ama d ansayen, timliliyin gar yimezdaɣ i ferru n wuguren d tallelt i ttemyefken way gar-asen mi d-teḥḍer teswiɛt.

Tewwi-d abrid meqqren deg yidles

Deg taɣult n yidles, aṭas i d-tmud Wat Mlikec i yidles n tmaziɣt, ladɣa seg wid iqedcen war akukru akken ad d-afent tsutwin i d-itteddun tala zeddigen ideg ara d-agment. Ɣur-s ddeqs n tlawin d yirgazen imussnawen, seg wid irefden imru ad arun, ad ssefrun neɣ ad gen leqdicat yelhan ilan abaɣur. Ad d-nebder amedyaz ameqqran n tallit taqburt Muḥend Ssaɛid Amlikec, amaru amnadi Racid Ulebsir, aselmad n tmaziɣt, amedyaz d uḥeddad n wawal Malek Ḥud, amaswaḍ n tmaziɣt Yeḥya Bellil d umyaru Ǧamal Areẓqi i igan adlis n unadi ɣef tudert n “Muḥend Ssaɛid Amlikec 1812-1877, amedyaz / anazbay”, tarbaɛt n umezgun Lewhama i yerzan ɣer waṭas n tudrin n Leqbayel d waṭas n yisdawanen yettnadi di tmussni n tutlayt n tmaziɣt di tesdawiyin n Bgayet, Tubiret d Tizi Wezzu. War ma nettu xilla n yirgazen werǧin kcimen s aɣerbaz, maca ssnen timɛayin d temsirin n tudert, i d-ttawin s timawit di tejmuyaɛ n tudrin. Akken daɣen i llant tulawin d temɣarin s yidles-nsent abaɣuran d tmucuha n zik, d teqbaylit iṣeḥḥan i ttmeslayent, ssawaḍent izen n tutlayt i yimecṭaḥ i d-yettenkaren.

Tekki s lǧehd deg tegrawla

Ma nuɣal-d ɣer umezruy, ad naf belli tamnaḍt-a tekki deg tegrawla n Lezzayer s tidet, irgazen-is d tulawin-is d wid yellan deg unnar. Ad tt-naf gar tɣiwanin timezwura i yefkan amḍan meqqren n yimeɣrasen, imi ddeqs deg-sen i tefka i tegrawla n (1954- 1962), azal n 1000 i yefkan idammen-nsen d asfel akken ad d-tḥelli tmurt timunent-is. Ad d-nebder akulunil Abderrehman Mira i yeṭṭfen adeg n Ɛmiruc asmi t-nɣan irumyen, ameɣras Azwaw Ɛemran seg taddart n Tɣalaḍt. Ma nerra ɣer umezruy n tussna, ad naf ibder-itt-id daɣen umazray d umesniles ameqqran Ibn Xeldun deg tirawin-is, anda i d-yenna belli At Mlikec d taqbilt i d-yeffɣen deg tallit n Yisenhaǧiyen, ṭṭfen armi d lqern wis 15 amḍiq (fertile) n Mettiǧa uqbel ad ten-id-squqren syin Imiriniyen, acku At Mlikec d taqbilt tamecṭuḥt nezzeh di tallit-nni . Dɣa lewhi n 1307 i d-wwḍen ɣer Ǧerǧer ddaw leɛnaya n yidurar-is i asen-yefkan taɣellist d lehna. Uqbel ad d-adren ɣer wanda llan ass-a nnig n Tezmalt. Yerna yenna-d Ibn Xeldun ɣef Wat Mlikec asmi ruḥen ad fken tallelt i Dday akken ad ḥudden ɣef Lezzayer tamanaɣt mgal amnekcam Afransis, deg 1830, anida aṭas deg-sen ǧǧan tirwiḥin-nsen din.

Leɛwayed d wansayen

Taɣiwant n At Mlikec tesɛa yiwen n wansay umi qqaren lweɛda n Sidi Lmufeq i d-yettezzin yal aseggas, d asiher i d-yessemliliyen akk tuddar n At Mlikec ɣer lemqam n Yiɣil Leqrar i d-yezgan deg taddart n Lemṣella, ttemlilin-d yimezdaɣ meẓẓi meqqer s tumert d lbaraka, ttgen ttebyita s tbaqiyin n seksu i d-ttawin gar yifassen, d ddeɛwat n lxir n yimɣaren d temɣarin akken ad d-ters tegmat gar yimdanen d usfillet i lɣella d leqniɛa ara yeččaren ulawen uqbel ixxamen.

D tamnaḍt yettwattun

Ɣas akken, ar ass-a n wussan mazal xuṣṣen nezzeh wallalen n tudert deg tama n At Mlikec, iɣerbazen ideg qqaren yinelmaden aṭas deg-sen i iqedmen, werɛad yekcem lgaz n temdint ixxamen, iberdan n ukerrus ttwaɣen fiḥel awal, d waṭas n lixṣas yerzan ilmeẓyen ur nettaf ara tikwal yiwen wadeg i usɛeddi n lewqat ilmawen, anef ɛad i yidgan n unegmu d unefli ur d-nettwabdar ara deg tɣiwant-a. Maca ad naf imezdaɣ-is, d wid yeddren s lɛez d lḥerma. Di lewqat n ccedda, imdanen wa yettak afus i wa, akken fell-asen ad tixfif teɛkemt n tudert ẓẓayen. Deg usirem ad as-ttunefken akk wallalen n tudert yelhan, am nettat, am temnaḍin-nniḍen timesdurar, akken imezdaɣ-nsent ad idiren di lehna d yiseɣ

Khaled Achoui.

Partager