‘’ Tasekla n teqbaylit/tmaziɣt, mazal ad tefti, ad tennerni imi tesεa wid i tt-irefden’’

Partager

Deg tdiwennit-a, newwi-d awal akked Lyazid Ouerdi, yiwen ilemẓi, d aselmad n tmaziɣt, ɣef udlis-is i d-yessuffɣen ussan yezrin s uzwel ‘’Abruy si tsekla tagraɣlant’’. Yemmeslay-d, diɣ, ɣef leqdic-is s umata, tamuɣli-s ɣef tsekla tqbaylit/tamaziɣt akked yisnfaren-is n sya d afella.   

Aɣmis n yimaziɣen : Yeffeɣ-d udlis-ik ussan-agi iɛddan s uzwel ‘’Abruy si tsekla tagraɣlant’’. I wacuɣer dɣa azwel-a ?

Lyazid Ouerdi : Abruy si tsekla tagraɣlant, d azwel i as-fkiɣ i udlis-iw, acku deg-s ugar n 40 n yiḍrisen i d-suɣleɣ seg yidles agraɣlan( timucuha, tineqqisin, tinfusin, tullisin, tidyanin, iḍrisen n usfukel d usegzi d tmedyazt) Daɣ-netta, di taggara n yal aḍris, ad tafem aɣbalu ansi i t-id-wwiɣ.

Amek i d-yella ufran n yiḍrisen n udlis-a ?

Yella-d ufran n yiḍrisen s tɣuriyin ay ttgaɣ yal ass i yidlisen, iɣmisen, tisɣunin, …n tutlayin tiberraninyin. Dɣa mi ufiɣ aḍris yelha, yezmer ad d-yernu abaɣur i yimeɣri, yerna ulac-it di tutlayt-nneɣ, ad geɣ assisen i wakken ad t-id-suɣleɣ wa ad as-fkeɣ udem icebḥen s teqbaylit/ tamaziɣt.

Acu i ak-ideggren ɣer leqdic am wa (iswiyen) ? Ahat, gar-asen, d lexsas n tewsatin n yiḍrisen i d-tettmagarem deg uɣerbaz imi kečč s timmad-ik d aselmad ? 

D tidet, ugar n 10 n yiseggasen deg uselmed, ddeqs n tikkal ay d-mmuggreɣ lexṣaṣ n yiḍrisen di kra n wanawen, dɣa neqqel nettales-asen-d tikwal. D ayen i yeskecmen deg-i lḥir i wakken ad d-greɣ iman-iw, ɣas s ubruy, ɣer uḥric n tira.

Anwa amaru aqdim i ijebden mlih iḥufan-ik s tira-s ?

Akk imura n teqbaylit iqdimen, ḥemmleɣ ad ten-ɣreɣ. Ur zmireɣ ara ad smenyifeɣ gar-asen, acku d nutni i yerẓan asalu, i aɣ-d-ineǧren abrid s litteε i wakken ass-a  ad nemmeslay, ad naru yerna ad nesselmed s tutlayt n tyemmat. Ihi, tajmilt tameqqrant i nutni ( Bulifa, Mεemmri, Belεid At Ɛli,Racid Ɛellic…).

D acu twalaḍ deg yimura-agi imaynuten ?

Tamuɣli-w ɣer yimura n tura: D tin n usirem d yiseɣ imi aṭas i d-yegren iman-nsen ɣer tira s yiɣunab imaynuten, s yisental igerrzen ɣas ulamma ttawilat xuṣṣen mliḥ. Ilaq ad ten-nessebɣas ugar, ad d-naɣ idlisen-nsen i wakken ad kemmlen isurifen ɣr sdat. Ilaq, diɣ, ad ten-wellhen ugar wid yesεan tarmit i wakken ad d-fken ugar n tmussni i yidles-nneɣ

Awal ɣef tsekla taqbaylit/tamaziɣt…

Tasekla taqbaylit/tamaziɣt, tger-d isurifen imeqqranen ɣas ulamma mazal ggunin-tt yiεekkiren d lexṣaṣ n ttawilat. Ɣas ulamma acqirrew  meqqer i wid yettarun, maca yal tikkelt nferreḥ acku  gellun-d s ubaɣur i tutlayt d yidles. Tasekla n teqbaylit/tmaziɣt, mazal ad tefti, ad tennerni imi tesεa wid i tt-irefden.

Mebla ccekk, tesɛiḍ isenfaren deg uḥric n tsekla. Ma tzemreḍ ad d-taddreḍ kra deg-sen ?

Aṭas n yisenfaren ay mazal deg wallaɣ-iw, ssarameɣ ad ten-id-aruɣ d idlisen. Ɣas ttawilat d xuṣṣen, acuan mazal amecwar ad t-kemmleɣ deg uḥric-a n usuɣel seg tutlayin tiberraniyin ɣer teqbaylit/ tamaziɣt. Ur ttεeṭṭileɣ ara ad bduɣ ammud-nniḍen n yiḍrisen s mennaw n yisental i ssarameɣ ad yall iselmaden d yimeɣriyen n tmaziɣt.

Awal-ik n taggara…

Awal n taggara: Tanemmirt ɣef tdiwennit-a d leqder i tettgem s yineɣmasen n Uɣmis n yimaziɣen  i wid iqeddcen ɣef tutlayt n tyemmat.Tanemmirt i wid akk i yi-d-yefkan afus n tallelt d ufud i wakken ad d-suffɣeɣ adlis-iw. Ad kfuɣ awal-iw s wawal n Maεtub Lwennas fell-as yeεfu Rebbi : « Meskud mazal tarwa n leḥlal, tamurt ad as-nbeddel udem ». Leqder d yiseɣ i wid iwumi tella tutlayt n tyemmat deg wul d wid yerẓan asalu i wakken tutlayt-nneɣ ad d-tifrir ass-a wa ad tger iqeddimen s wazal-nsen ɣer sdat.

Yesteqsa-t Hocine Moula

Partager