Accueil Tamazight Tban-d tugna n uxjiḍ aberkan

Tban-d tugna n uxjiḍ aberkan

58
- PUBLICITÉ -

I tikkelt tamezwarut deg umezruy n talsa, tettwasken-d i umaḍal merra tugna n uxjiḍ aberkan, i yellan ar tura d lbaḍna n umeɣrad. Yella-d waya i lmend n usarag i gan kra n yimasayen n radyu atiliskup uhlis (Event Horizon Telescope), i yellan d aẓeṭṭa agraɣlan n uwali. Ixeddem uxjiḍ-a aberkan, ɣef wawal n yimussnawen, azal n 40 yimelyaren n yikilumitren deg ukdu (diamètre), yettusemma ugar n kraḍ n yimelyan n tikkal ɣef win n Wakal. Ad d-nesmekti d akken tawlaft i d-yettwaseknen mačči d tin n Sagittaire A*, axjiḍ aberkan i d-yezgan di tlemmast n umazellaw-nneɣ, maca d tin n uxjiḍ aberkan n Messier 87. Asurif-a d ameqqran deg umezruy n tsengama, imi ula d yiwen seg wid yekkin deg usenfar-a yenna-d walan ayen tuɣ ɣillen ur yettmeẓra. Aẓeṭṭa-a n ṭam n yitiliskupen n lqaɛa, yebda deg useggas n 2012.

- PUBLICITÉ -

Yal yiwen yettwasres deg walbaɛḍ n tamiwin deg umaḍal, akken ad d-yennulfu ɣer taggara « Utiliskup ameqqran ». Tlul-d tugna-a, seld aslaḍ n yiṭira-ukṭiyen n yisefka i d-yettwagemren deg yebrir n useggas n 2017. Dɣa, ugar n 200 n yimsṭrufiziken i yekkin deg uqeddic-a imezdi swayes nessaweḍ nwala later n uxjiḍ aberkan. Yelha ad d-nselɣu daɣen belli yal atiliskup yettarew-d azal n 350 n yiṭira-ukṭiyen i wass. Mi ttwaḥerzen yakk isefka deg yiḍebsiyen iquranen iwennɛen, ttwaceyyɛen Usudu Max Planck deg Telmant d MIT Haystack Observatory akken ad ttwazdin. Din i ten-id-rran ɣer tugna s useqdec n wallalen isenselkamen ifazzen. Ɣef waya yessefham-d umsṭrufizik Olivier Hernandez, belli ma yella wwḍen i ugmuḍ-a armi semlalen aṭas n yiṭiliskupen i yeqqnen i uẓeṭṭa. Simmal yettzid umḍan n yitiliskupen, simmal tberreq tugna. I wugar n telɣut, axjiḍ aberkan d taɣawsa deg umeɣrad s tufayt d tameqqrant maḍi deg yiwen n ubleɣ d amecṭuḥ aṭas.

Ayen akk yekkan fell-as ad yettwačč, ama d itran, lgaz neɣ ulamma d tafat. Yewwi-d ad d-nesmekti d akken tiẓri-a n wazuḥ n tafat i yettilin rrif uxjiḍ aberkan, yella yemmeslay-d fell-as umussnaw Stephen Hawking. Dɣa, llan wid i d-yeqqaren lemmer mazal-it yedder, tili ahat i netta ara yettunefk warraz Nobel deg tfizikt.

M. K.

- PUBLICITÉ -