«Ulac aṭas n temliliyin tiseklanin di Fransa…»

Partager

Yura ddeqs n yidlisen s teqbaylit. Fahim Mesɛuden seg yilemẓiyen i d-inejren abrid n tira s waṭas n tayri i tutlayt-is. Nefka-as kra n yisteqsiyen di tdiwennit-a, ha-t-a wamek i aɣ-d-yerra.

Aɣmis n Yimaziɣen: Mmeslay-aneɣ-d ɣef udlis-ik, i d-yeffɣen ussan-a, Iziran n temẓi…

Fahim Mesɛuden : Iziran n temẓi, d tawemmust n waktayen n tedyanin, d iḥulfan, d ccfawat n wasmi lliɣ d amecṭuḥ. D ayen akk sliɣ s tmeẓẓuɣt n uqcic amecṭuḥ, d ayen akk i walaɣ s taṭṭucin-nni n temẓi. S umata, d ayen akk ddreɣ gar twacult-iw, di taddart, deg uɣerbaz. S wawal aseklan, ad d-iniɣ d tamuqqint n kra n tullisin, kra n tineqqisin d kra n yiḍrisen i yigerdan, s uɣanib afessas, s umawal asehlan.

Amek tettwaliḍ amaḍal n usiẓreg i umaru akka tura?

Yeshel, yewεer ama ɣef umaru ama ɣef umsiẓreg, amek? Amaru, ad yerreẓ aqerruy-is, ad yefk akud-ines akken ad yaru adlis, mi d-yeḥder ad t-id-yessiẓreg, ad imager adrar n wuguren; yewεer aṭas fell-as akken ad d-yaf tiẓrigin ara iqeblen adlis-ines. Tuget n yimura, yettuḥettem fell-asen ad wwten ɣer lǧib-nsen akken ad d-afen amtawa d umsiẓreg akken kan ad d-yessuffeɣ adlis yura. Si tama-nniḍen, tiẓrigin daɣen sεant iεekkiren-nsent, mi ara tent-yeqsed umaru s udlis-is, yewεer ad t-ṭṭfent bihfih, xas ma ayen yura umaru-nni yelha, zeddig ; acku adlis ass n wass-a, ladɣa adlis yuran s teqbaylit, ur yettnuzu ara aṭas di ssuq. Daɣen ur ṭṭuqqten ara wid yeqqaren s teqbaylit. Lɣaci, si tama-nsen, ahat ur qḍiεen ara tameddurt n wass-a. Akka! Yal yiwen s wuguren-is.

Tessuffɣeḍ-d adlis ɣef yizlan n tlawin. Amek qublen yilemẓiyen adlis-a ?

Izlan n tlawin, nekk tewwi-yi kan leḥrara akken ad d-jemεeɣ isefra n tlawin n taddart-nneɣ deg udlis, rriɣ-t d tajmilt i nutenti. Ur as-nwiɣ ara ad d-yuɣal ṣṣut si tama n yimeɣriyen; ɣer taggara yenza, yelḥa akken iwata. Llan ula d isdawanen i yi-d-yesteqsayen anda ara t-afen, acku ur t-nsuzzer ara deg waṭas n temnaḍin. Ayen yessefraḥen ugar d tiwlafin n yisefra d-yeddan deg udlis mi ara tent-ttafeɣ deg yisebtaren n yigrawen n Facebook. Zemreɣ ad d-iniɣ d adlis yewwḍen anda akken ur nwiɣ ad yaweḍ.

Aql-ik tura di Fransa. Yaḍra llant din temliliyin tiseklanin i wid yettarun s teqbaylit?

Ttilint-d sya ɣer da, meεna mačči s waṭas. Rnu daɣen, ula d imura cukkeɣ ulac. Nekk taswaεt-agi ulac win d-mmlaleɣ anagar wid i d-yettawin isefra di tmeɣriwin i d-yettilin tikwal.

D bab n wungal “Anza”. D acu i d tamuɣli-ik ɣef uswir amiran n tsekla taqbaylit ?

Anza d ungal-iw amezwaru i d-yernan ɣef sin n yidlisen yakan. D ungal i d-yernan s annar n tsekla-nneɣ, am udɣaɣ gar yidɣaɣen yebnan axxam n tsekla taqbaylit. Ma d aswir n tsekla n wass-a simmal yettnerni. Aṭas n imura imaynuten, yerna meẓẓiyit, i d-irennun s annar. Gar yidlisen akk i d-iteffɣen di ssuq ass-a, nekk ad d-iniɣ ferḥeɣ s yimura-nneɣ akked tmurt-nneɣ. Xas akken abrid ḥarcaw, lḥan-t yerna s yifassen d ilmawen anagar imru d-yessefsayen tiktiwin-nsen i sεan d ameddakkel akken ad d-ssenfalin tayri i ten-icudden ɣer teqbaylit.

Tanemmirt. Awal n taggara…

Tanemmirt i yiεeggalen n teẓrigin n Ccix Muḥend Ulḥusin ɣef teflest i yi-fkan alarmi i d-suffɣen adlis-a. Ssarameɣ d adlis ara d-yawin lfayda i yigerdan-nneɣ yeqqaren. Taɣuri igerzzen i yimeɣriyen s umata.

Yesteqsa-t M. K.

Partager