« Ulac assaɣ yesfan gar umaru d umaẓrag…»

Partager

Newwi-d awal deg tdiwennit-a akked umedyaz ilemẓi Akli Muhubi ɣef umecwar-is n tira d yiqeddicen-is deg unnar n tsekla.

Aɣmis n Yimaziɣen : D anwa-t Akli Muhubi i wid ur ak-nessin ?

Akli Muhubi : Nekk d yiwen n yilemẓi n 27 d aseggas deg tudert-is. Ldiɣ-d allen-iw deg taddart n Iɣil Wiss, i d-yezgan deg yidurar n Lɛerc n Ayt Buɛisi, di tɣiwant n Tizi n Berbar, tawinast n Uweqqas, agezdu n Bgayet. Segmi lliɣ d agrud ḥemmleɣ tinekkit-iw, acku kkreɣ-d s tezlatin n Dda Lwennas i d-ufiɣ deg uxxam-nneɣ.

D amedyaz yessefrayen ɣef tmetti d wuguren i as-d-yezzin, tamagit d wid yessulin azal-is. Rriɣ tijmilin i waṭas n yinaẓuren d yimeɣnasen n taluft Taqbaylit. Akken daɣ i ttaruɣ tullisin s tutlayt-iw tayemmat Taqbaylit. Kkiɣ yakan deg temsizzelt n tira n tullisin Arraz Belɛid At Σli d tin n Udrar n Fad deg Ayt Smaɛel.

Mmeslay-aneɣ-d ɣef udlis n tmuɛay i d-tessufɣeḍ ussan iɛeddan…

Ammud-a amecṭuḥ n tmucuha, d adlis-iw amenzu, iwumi fkiɣ azwel « TIMUΣAY seg tgemmi Taqbaylit ». Suffɣeɣ-t-id deg yebrir 2017. Llant deg-s semmus n temɛayin s teqbaylit. Tazwart d useggem n yisebtar, llan-d sɣur umeɣnas-amnadi Mass Nasir Meǧdub, ma d unuɣ n tjellabt, texdem-it tmedyazt-tanaẓurt Σissu Σica i yettwassnen s yisem n Σica Tasaḥlit.

Ulamma tettaruḍ isefra, maca urɛad i d-tessufɣeḍ ammud-ik amenzu. D acu i d ssebba ?

D tidet ssefruyeɣ, ttawiɣ-iten-id sya ɣer da mi ara yi-tettunefk tegnit, ama deg tmeɣriwin n usfuggel n Yennayer neɣ n usmekti n 20 yebrir d Tefsut taberkant, neɣ deg tfaskiwin. Ayen i yi-yeǧǧan ur d-suffɣeɣ ara ammud n yisefra, ahat d alallen i ixussen seg tama, seg tama-nniḍen d at teẓrigin i yefkan takessart i umaru s umata.

Amek tqeyymeḍ tikkin-ik di tfaskiwin n tmedyazt ar tura ?

D acu ara ak-iniɣ a Mhenni, tifaskiwin-a awi-d ukan mi ggtent. Amedya n tin n Udrar n Fad deg Ayt Smaɛel neɣ d tin n Yitri Adelsan n Uqbu, a-t-an terna-d tin n Wat Leqser, di Tubiret. Awi-d ukan ad idirent, acku taqbaylit tesra-asent. Ma d aqeyyem, ad d-iniɣ d tilemmasin kan. Yal tikkelt amek ara d-ɣliɣ (taḍsa).

Turiḍ daɣen yiwet n tmacahut i warrac, maca tɛeṭṭel ad d-teffeɣ. Ahat d taluft n ttawilat ?

D tidet yella waya. Ahat tura aseggas segmi i as-bdiɣ, akken daɣ i tekki deg-s tlemẓit-nneɣ tanaẓurt Ɛica s wunuɣen, tcebbeḥ-itt akken iwata imi d leqdic ara yilin i ddemma n warrac-nneɣ. Rniɣ uzneɣ-tt i umaru Mhenni Xalifi iga-as tazwart. Ma yella acimi ur d-teffiɣ, ad d-uɣaleɣ i wayen i ak-d-nniɣ yakan, yiwet d alallen, tayeḍ imaẓragen iwumi mmeslayeɣ, ur d-cqin ara. Aql-i ttraǧuɣ ad twali tafat, ssarameɣ ur tettɛeṭṭil ara, ad tili di tnedlisin n tmurt-nneɣ.

Ɣef taluft-a gedged. Amek tettwaliḍ assaɣ n yimaẓragen akked umaru ?

Send ad d-tessuffɣeḍ ad ak-id-izux sya d sya, ad ak-yini ulac ugur, maca ɣer sdat yettban-d unemgal. Riɣ ad ak-d-iniɣ belli ulac kra n wassaɣ yesfan gar-asen, imi amsiẓreg di lbal-is idrimen kan, wamma ayen-nniḍen ruḥ ay Aɛrab ɣer tefsut. Ur ak-id-yettak iwellihen, ur ak-id-irennu afus n tallelt, ladɣa ma yufa amaru d abujad. Akken yeqqar yinzi « Tasekkurt timellalin ». Maca llan kra, ɣas mačči aṭas deg-sen, ɛerḍen ad xedmen ayen yelhan, d wid ibanen d imeɣnasen nessen-iten, qeddcen s wulac, imi d Taqbaylit i ten-yerḥan. Nessaram-asen afud igerrzen, mačči am wid iɛerḍen tacriḥt n tsekkurt.

Awal n taggara…

Di taggara, tidmi-w d usnemmer i Kaysa Xalifi, fell-as talwit, i yi-ixedmen amagrad mi d-yeffeɣ udlis-iw amenzu, akked Ḥafit Zawec, d wid i yi-d-yefkan afus n tallelt. Ad siwḍeɣ azul i kra n wid d tid ara tt-yeɣṛen. Ad d-iniɣ afud igerrzen i kra n wid iqeddcen seg wulawen-nsen i wakken ad tennerni tutlayt n yimenza. Tudert i Teqbaylit. Yeqqar-as unaẓur deg awal-is « Win iteddun ɣef tidet yessawaḍ ».

Yesteqsa-t M. K.

Partager