Ulamma tuɣal-as tejmilt, maca yuklal ugar!

Partager

Ass-nni n letnayen yezrin, i d as-tuɣal tejmilt i yiwen gar yijga n tsekla tamaziɣt, wagi d aneggal amezwaru s tmaziɣt Rachid Alliche. Yella-d usmekti n umulli wis 11 n tmettant-is, s yiwet n tejmilt i d as-yuɣalen sɣur yimezdaɣ n taddart-is Taguemount Azouz. Yella-d deg-s, usersi n tmeqqunt n yijeǧǧigen d ibeddi n ddqiqa n tsussmi. Tella-d tejmilt-agi s tilin n yiɛeggalen n twacult Alliche d yigensasen n tesbeddit Maoub Lounes akked yiɛeggalen n tddukkla Mouloud Feraoun. Am wakken daɣen, i d-tella tegnit n tnagiyin, ideg i d-mmeslayen yiɛeggalen n twacult-is akked wid akk i t-yessnen. Ula d uletma-s n tasa, tefka-d ayen din d iktayen, i d tt-icerken d gma-s, yerna i mazal reṣṣan deg wallaɣ-is mebɛed 11 n yiseggasen segmi medlent wallen-is. Llan diɣ wid i d-yemmeslayen ɣef tudert d yimuhal n umeɣnas yefkan tudert-is d asfel i tmentilt tamaziɣt. Ulamma tuɣal-as tejmilt-agi, maca netta yuklal ugar n waya, i lmend n wayen i d-yefka i tsekla tamaziɣt.

Arraz n wungal Rachid Alliche d tezrawin ɣef leqdic-is

Ma nger tiṭ ɣef wayen yettwaxdamen fell-as, ad naf drus, imi netta aṭas i d-yefka i tsekla tamaziɣt s wuzig d tutlayt tamaziɣt s umata. Aṭas n tezrawin tisdawanin i yettwaxdamen ɣef wungalen-is, d wayen i d-yeǧǧa. Ama deg tesdawit n Tizi Uzzu neɣ deg tin n Bgayet neɣ ɛad deg tinna n Tubiret. Yal tazrawt, anwa ungal i textar ad texdem fell-as tasleḍt, yal wa daɣen acu n usentel i yettnadi deg-sen. Deg useggas n 2014 d tasawent, tesnulfa-d tesbeddit takanaddit n tamaziɣt “Tiregwa” arraz n Rachid Alliche i wungal ifazzen s tutlayt n tmaziɣt. Yal aseggas, ttifriren-d deg-s 3 n warrazen i ttawin yineggalen n tutlayt taqbaylit. Ma d iswi n warraz-agi, si tama d tajmilt i uneggal-agi amezwaru n tmaziɣt, si tama-nniḍen d asebɣes n yineggalen s tmaziɣt.

Tudert-is d yimuhal-is

Ilul Rachid Alliche, ass n sa (sebɛa) di yebrir 1953, di taddart n Taguemount Azouz , yetabaɛen ɣer tɣiwant n Ait Mahmoud deg Ath Douala. Yelmed deg yiɣerbazen n Tizi Uzzu, syin akkin yewwi-d agerdas “DES” n tfizikt seg tesdawit n Lezzayer. Iruḥ ɣer tmurt n Fransa, ikemmel dinna almud-ines di tsekla, dɣa yewwi-d agerdas n “DEUG” n tsekla, seg tesdawit n Lyon n tmurt n Fransa. Tin ɣur-s, yuɣal d aselmad, yessɣer dinna tasekla deg tesdawit-agi aṭas n yiseggasen. Ur d as-tettunfek ara tegnit i wakken ad yelmed tutlayt n tyemmat akken ilaq lḥal, deg yiɣerbazen d tesdawit n tmurt, maca yeɣra i yiman-is ɣer tama n wayen i d-yelmed ɣer uselmad amezwaru n tamziɣt Mouloud Mammeri. Rnu ɣer lebɣi-ines i tmeslayt-is tanaṣlit taqbaylit, d ayen i t-yeǧǧan ad yaru s teqbaylit sin wungalen s wazal-nsen. Amezwaru d “Asfel”, i yura deg useggas n 1981, aseggas kan mebɛed tafsut yimaziɣen n 20 yebrir 1980. Xemmsa n yiseggasen kan ɣer sdat, dɣa deg useggas n 1986, yerna yessuffeɣ-d ungal-is wis sin “Faffa”. Yettuneḥsab Rachid Alliche d aneggal amezwaru s tmaziɣt, d ameɣnas n tutlayt tamaziɣt, imi deg lawan ideg tettwagdel tmaziɣt deg tmurt n Lezzayer Mass Alliche, mačči kan yettmeslay-itt neɣ yettaru-tt i yiman-is, maca yessuffeɣ-d sin wungalen s tmaziɣt. Yennuɣ ɣef yidles d tutlayt tamaziɣt, ɣer tama n wayetma-as seg useggas n 1970 armi d asmi yemmut. Yexdem daɣen d aneɣmas deg rradyu tis snat, anida i d-yettawi tidwilin i warrac imecṭaḥ ladɣa wid ur nessin ara ad ɣren. Yufa-tt d tagnit i wakken ad ikemmel amennuɣ-is s wawal ɣef yidles amaziɣ s umata. Am wakken daɣen i d-igmer aṭas n yiḍrisen n tmedyazt n tmeṭṭut, asmi akken iqeddec akked tseddut “ONDA” n tmurt n Lezzayer. Yewweḍ leɛfu Ṛebbi ass n 18 meɣres 2008 deg Lezzayer Tamaneɣt, di leɛmer-is 55 n yiseggasen kan. Ulamma ɛeddanan 11 n yiseggasen ɣef tmettant-is, maca, leqdic-is mazal-it yedder, ulac win ara d-yemmeslayen ɣef wungal amaziɣ ma ur d-yeddi ara yisem-is. Ɣer taggara, am wakken qqaren: “Ulamma yeǧǧa-aɣ, yeǧǧa-aɣ-d”, ihi xas sgunfu di talwit, teǧǧiḍ-d deffir-k agerruj i tsutwin i d-iteddun. A. A

Partager