‘’Wid-nni yeɣran s trumit, nwan kellec yekka-aɣ-d s Lɣerb, wid-nni yeɣran s taɛrabt, nwan kullec yusa-aɣ-d s Ccerq…’’

Partager

Yewwi-d awal Ben Mohamed, s yisem-is aḥeqqani, Ben Hamadouche Mohamed, deg tnagit-a, ɣef wamek i d-tella tekti n tira n usefru n tezlit A Baba inuba. ‘’Sneɣ Idir uqbel ad as-aruɣ isefra i tezlatin-is imi nella deg sin deg uḥric-agi n yidles. Bdiɣ tira n yisefra deg useggas n 1958, asmi sɛiɣ 14 n yiseggasen. Ma d tikti n tira n yisefra n tezlit ‘’A baba inuba’’, tuɣ-d iẓuran asmi ḥeḍreɣ yiwen usarag i yexdem ususyulug Jean Duvignaud deg Wammas adelsan afransis (CCF) deg Lezzayer tamanaɣt. Ass-nni yewwi-d awal ɣef usentel n duktura-ines i yerzan taddart Chébika i d-yezgan gar Tunes akked Lezzayer. Imaziɣen-agi n taddart Chébika, ttidiren kan s wayen i d-ttḥellin s truẓẓi n ublaḍ, u asirem-nsen amezwaru, d ttufɣa seg tama-agi n udrar yenḥafen.

Asmi i iruḥ Jean Duvignaud ɣur-sen, yenna-as : ‘’ ad d-xedmeɣ afetray (document) ɣef yidles-nwen’’, wehmen. Nnan-as :’’ D acu n yidles i nesɛa nekni ?’’. Syin, yerra-asen : ‘’D nekk ara awen-d-yinin d acu ara txedmem, yerna ad tettwaxellasem’’. Xas deg tazwara, ur uminen ara, maca uɣalen qeblen imi i t-quddren, yerna llan yidrimen ara d-ḥellin kan akka. Syin, iruḥ ɣer Fransa yewwi-d yid-s aṭas ttawilat n usekles i ufetray-nni, yerna tedda-d yid-s yiwet n terbaɛt tameqqrant n yimdanen. Mi walan wat taddart ayagi, nnan-as : ‘’Ziɣ nesɛa lqima, nekni ur neẓri ara’’. Yuɣal Jean Duvignaud ɣer Fransa, yesekles-d afetray-agi, syin yuɣal-d ɣur-sen i wakken ad t-walin. Imir kan, bdan wat taddart, i iḥesben iman-nsen niqal ur swin acemma, ttawin-as-d tiktiwin ɣef yidles-nsen.

hi, d ayagi i yi-d-inebcen u faqqeɣ d akken dagi ɣur-neɣ, wid-nni yeɣran s taɛrabt, nwan kullec yusa-aɣ-d s Ccerq, wid-nni yeɣran tarumit, nwan kellec yekka-d s Lɣreb. Acu, ulac imussnawen ara iwalin ɣer daxel-nneɣ, ɣer daxel n yidles-nneɣ, ɣer umezruy-nneɣ d leɛwayed-nneɣ i yesɛan lqima tameqqrant. Ihi, yiwen wass, mmlaleɣ d Idir : nekk, ffɣeɣ-d deg lxedma, netta, yeffeɣ-d deg tḥanut-nsen, dɣa yenna-yi-d : ‘’ma tesneḍ tamacahut n Baba Inuba’’ ? Nniɣ-as, sneɣ-tt. Yenna-d : ‘’wwiɣ-d aẓawan-is, rniɣ kemmleɣ-as. Ǧǧiɣ tasetna(refrain) akken tella, maca bɣiɣ ad i yi-d-taruḍ snat n tseddarin (couplet)’’. Nniɣ-as mačči d ugur, efk-iyi-d kan lmizan n yifyar.

Zemreɣ ad tent-aruɣ imir-nni kan imi i yi-yeɛǧeb usentel, acu kan, din din mmektaɣ-d asarag-nni n Jean Duvingaud, u nniɣ-as ad xemmeɣ. Mi xemmeɣ, nniɣ-as amek ara nɛiwed ad nessider leɛwayed-nni-nneɣ seg tallit-agi n tura. Mmektaɣ-d temẓi asmi i d-ntezzi i lkanun, yal wa yessen wa deg twacult, yal wa yettwali wa. Wa isell i wayeḍ, wa yettak tamussni i wayeḍ. Mačči am lweqt-nni n tilibizyu, yal yiwen yettwali-itt nettat : yettruḥu deg-sent. Tura dɣa, tkemmel, yal yiwen s umekkan-is, s tilifun-is. Seg yiwet n twacult, wa ur yessin wa. Ihi, uriɣ-d ɣef tallit-nni.

Deg tezlit-agi ‘’A baba inuba’’, llant snat n tɣawsiwin, laṣel akked tatrarit. Snat n tɣawsiwin i neḥwaǧ kan ula d ass-a. Ma yella ɣef wamek i tewweḍ tezlit-agi akkin i tlisa, axater d tikkelt tamezwarut i d-tusa lḥaǧa tajḍidt anda fehmen ula d aẓawan, ḥulfan-as imi s tutlayt n uẓawan’’. G.M : d tasuqilt i xedmeɣ seg taɛrabt deg tnagit i d-yefka i Tenmehla n yidles n Tizi Uzzu.

Hocine Moula

Partager