Wwḍen yiḥeǧǧuǧa n tmes ɣer yimnaren

Partager

Mazal tiwuɣa i yettidir ugdud Azzayri ur ḥbisent ara, imi yal tallit d acu n twaɣit ara d-teǧǧ. Send ineḍruyen n tallit ɣezzifen n tikliwin, terza-d tallit n waṭṭan n covid-19 i iḥejben imdanen deg yixxamen, akken ad ḥadren ɣef tdawsa-nsen. Syn ad d-nezger ɣef trewla n yilmeẓyen ɣef teflukin ɣer tmura n ugemmaḍ akken ad nadin tudert n liser, d tawaɣit (phénomène) ur nesɛi tallit, ad d-naweḍ ɣer tsemhuyt n unebdu, s uẓɣal i swayes i d-igellu i  yesefcalen imdanen, i ten-yettarran d ifenyanen. Maca d tallit daɣen i d-igellun s twaɣit n tmes, ladɣa deg yimudaɣ d tẓegwa n tmurt n leqbayel. Akken kan ara yebdu unebdu, ad d-tendeh yid-s tmes. Yal aseggas tettales-d tmacahut, tettaǧǧa imezdaɣ n tudrin di lḥir, acku ssebbat ugent, ma d tifrat ur tban ara. Ma nger tamuɣli ɣer twuɣa, segmi yebda unebdu n useggas-a, imdanen niqal ttxemmimen amek ara uɣalen ɣer tudert n zik, d usirem n zerri n unfafad, armi i ten-id-mmugren yiḥeǧǧuǧa n tmes i ten-id-yewwḍen ɣer yimnaren, yewwi akk lewqat-nsen. Tizi Uzzu, Bgayet, Tubiret, Sṭif d timnaḍi, yesɛan tuddar i d-yezgan ɣer tama n tẓegwa, dɣa times texdem ccɣel-is. Tessaweḍ deg kra n tuddar armi qrib tekcem ɣer yixxamen, d ayen i yeǧǧan imezdaɣ ad rewlen seg tudrin-nsen s ttawilat i ufan. Tendeh diɣen tmes deg kra n temnaḍin-nniḍen n Lezzayer, maca ur tugit ara akken i tuɣ meḥsub merra tamnaḍt n Leqbayel. Ula d tiliẓriwin uzzigin (privées) n Lezzayer, ur d-skanent ara tiwauɣa-a i iḍerrun di tlemmast n tuddar, acku ceɣben-ten leqdicat n yimasayen n tmurt. Imdanen ḥṣan s twuɣa-a n tmes timihanin, s ttawil n yizeḍwa inmettiyen, imi deg-s suzuren-d srid addad amiran n yal ass, deg unebdu yerran tudert n yimezdaɣ d times.

Latreche Hakim ; d amasay deg tenmehla n uḥuddu aɣarim n Bgayet :

‘’Ugar n 2501 n yigeṭṭaren i yerɣan deg sin n wagguren di Bgayet’’

Deg yiwen usiwel seg tiliẓri BRTV i Hakim Latreche, d yiwen seg yimasayen n Tenmehla n uḥuddu aɣarim n tama n Bgyaet, iwekked-d belli times n useggas-a, tɛedda tilas. D tamihant akter n tin n yiseggasen yezrin, acku tettelḥaq ula ɣer tnezduɣin. Rnu tugti n tmes i d-yettilin, ur nezgil ara meḥsub ula d yiwet n tɣiwant, imi ass n 3 ɣuct yezrin, llan-d 17 yidgan ideg tendeh, am tamiwin n Ṣedduq, Aqbu, Uzellagen, Tifra, Akfadu, Ḍiban d Tuǧa. Yenna deg wawal-is Mass Laatreche: “Nettaf tallelt seg tesquma n tuddar d yimezdaɣ i ibegsen yal tikkelt. Ma d ixeddamen-nneɣ seg uḥuddu aɣarim, xeddmen nnig n tezmert-nsen. Llan kra n ttawilat, maca mačči d ayen ara nqaḍeɛ, imi ugten yimukan ideg tettnkkar tmes. Tikwal maḍi ma txuṣṣ kra n tama seg yikamyunen n usexsi d waman, ttakent-d twilayin tiǧiratin afus n tallelt, am twilat n Lburǧ i d-icegɛen ddeqs n ttawilat”. Ɣef wugur n waman, ikemmel deg wawal-is ‘’am tamiwin n Uqbu d Ṣedduq, ur ufan ara ugur n waman, imi ssawaḍen-d seg ubaraj n Tici Ḥaf, ttafen ugur deg tamiwin ideg ulac aṭas n waman’’.

Syin yemmselay-d ɣef yiwet n tneqqiḍt, anida yenna wid i d-yettačaren aman seg lebḥer, mačči d tifrat, imi lemleḥ-nni yettḍurru isekla i imenɛen seg tmes. Ɣef txessarin i d-tessegra tmes, deg sin n wagguren kan n yunyu d yulyu, yenna “Rɣan ugar n 2 501 n igeṭṭaren, 254 deg-sen d isekla n yigumma, ruḥent wazal n 7 626 n tzemrin d asfel d 7 170 n lbuṭat n walim. Ma d leɣramat i yimawlan n wayen yerɣan, ur d-yettili ara s lekmal, acku aṭas seg wid ur nxeddem ara asenkid (l’assurance)”. Ikemmel deg wawal-is umasay, ɣef tmental i yettaǧǧan times ad teg ibaxixen deg temnaḍt n leqbayel. Iwala ahat imi meqqrit leɣwabi yellan deg-s am tẓegwa n Ukeffadu, Ǧerǧer d Tgejda. Deg taggara, yefka-d tiɣri i yimezdaɣ d yifellaḥen akken ad xedmen iḥerqan-nsen, ad ten-fersen uqbel ad d-yeḥḍer lawan n unebdu. Daɣen aṭas seg wid yessenkaren times s leɣlaḍ, mi ruḥen ad fersen, cɛalayen-tt d tamecṭuḥt, syin tettaṭṭaf-asen, yenna belli yettwagdel ad yessiɣ umdan times i wafrasen seg wazemz n umenzu n yunyu ɣer 31 tuber n yal aseggas. Akken daɣen i d-yenna belli “Tanmehla n uḥuddu aɣarim, txeddem deg tegrest akked trebbuyaɛ n tẓegwa, anida i ttruḥun ama ɣer tuddar, ama ɣer yiɣerbazen anda ttgin ussan n useɛlem ɣef umihi n tmes, akken ad fersen yimezdaɣ timnaḍin-nsen, deg tegrest”.                                                                                                                    

Khaled Achoui

Partager