Accueil Tamazight “Yelha ma nettemyefk afus way gar-aneɣ, akken ara nwali ileḥḥu yidles-nneɣ”

CCIX LYAZID, d amedyaz, d amaru : “Yelha ma nettemyefk afus way gar-aneɣ, akken ara nwali ileḥḥu yidles-nneɣ”

130
- PUBLICITÉ -

Yazid Ben Hennu neɣ Ccix Lyazid akken yettwassen seg zik, d ameɣnas n tikkelt tamezwarut, urǧin yessers aḍar-is neɣ yeḥbes anadi. Nemlalit deg teẓrigt tis snat n Tfaska n Agora n udlis deg Cemmini, nesteqsa-t deg tdiwennit-a ɣef leqdic-is d wayen yettheggi.

- PUBLICITÉ -

Aɣmis n Yimaziɣen : Ma tzemreḍ ad d-tessisneḍ iman-ik s tewzel ?

Ccix Lyazid : D yiwen seg wid iḍefren timmeɣnest seg zik, seg wid irefden, yegren timmuzɣa deg wul. Ur ẓriɣ ansi i d-tekka tmentilt, maca akka, segmi i d-kkreɣ d amecṭuḥ, ugar n 30 n yiseggasen-aya i bdiɣ leqdic, kkiɣ deg tddukkla n Umsed yakk d Umussu adelsan amaziɣ, syin i yi-dkecment tikta n tira s yiḍrisen n umezgun di tazwara, uqbel ad ɛeddiɣ ɣer tmedyazt i yuɣen deg-i am yifeṭṭiwej ur nettnus. Qedceɣ cwiṭ ula deg tsertit deg tmurt neɣ berra. S tewzel Ccix Lyazid, s yisem-iw aḥeqqani Ben Hennu Lyazid, seg lɛerc n At Hennu deg Yiɣil n Umsed (Icellaḍen), luleɣ ass n, 24 tuber 1973, deg Uqbu.

Acu i ak-d-yeldin tiwwura n tsekla, tussna d unadi ɣef tmaziɣt u seg melmi ?

Ma d leqdic ɣef tussna n tmaziɣt, wwiɣ-t-id ɣer yemma uɣur i d-lemdeɣ timɛayin n zik akked yaya s yicewwiqen-is d yisefra-s ur nkeffu s timawit. Ma d anadi, d timlilit n waṭas n wudmawen yebdan abrid n leqdic i tmaziɣt, ɣur-sen i d-ugmeɣ ayen akka d-ttfaraseɣ ass-a. Daɣen, mačči d yiwet n twaɣit i yi-yeḍran, i yi-yeǧǧan ad ɣetseɣ ur berruɣ i ṭṭbel deg waman. Bdu-tt-id seg yiseggasen n 88 mi nlemmed tira n tifinaɣ s tuffra, ɣer usunded n useggas n 94, asmi lliɣ di tesnawit, ttwaṭṭfeɣ, ttwawteɣ snat n tikkal sɣur imsulta, ɣer tmenɣiwt n Lwennas d tefsut taberkant anda lliɣ d imḍebber deg tikli n yunyu 2001 deg tama n Uqbu, ttumerteɣ diɣen i tikkelt-nniḍen. Aṭas n taɣulin i swayes tettwassneḍ di leqdic-ik.

Amek tessawdeḍ ad tessemgardeḍ gar tira, tamedyazt d umezgun ?

Fkiɣ tudert-iw i yidles s umata, taggara-a, ttaruɣ ula s taɛrabt d tefransist. D tidet ur yeshil ara unadi. Akken i ak-nniɣ, bdiɣ s umezgun, uɣaleɣ ɣer tmedyazt ideg mazal lliɣ d aɛeggal n kra n teseqquma. Taggara-a, bdiɣ ttakeɣ aḥric seg wakud i tira, ama d ungal, ama d iḍrisen d yimagraden. Asmi lliɣ di Merruk, xedmeɣ d imceggeɛ deg uɣmis n Marrakec s taɛrabt.

Iɣil Umsed d taddart tamazrayant, sɣur waniwi i d-tettagmeḍ timussniwin ?

Iɣil d lɛinṣer-iw amenzu, d aɣbalu yettcercuren d sser am tudrin n leqbayel, deg-s i ufiɣ liser. Din i yurareɣ, din i d-kkreɣ, ɣas yewwi-yi yinig, yeqqim wakal n Yiɣil yessawal-iyi-d. Tikwal mi ara ttedduɣ deg yizenqanis, ttwaliɣ ixxamen iqburen, am wakken ttmeslayeɣ yid-sen, nettemyeḥku, nettawi-d awal ɣef zik yakk d tura, acku d wid i d-izeggren lesnin, i iɛebban azaglu, mazal-iten bedden. Ttagmeɣ-d tamussni ɣer yimɣaren ladɣa uɣur ssezrayeɣ lewqat-iw s waṭas, d temɣarin i d-yecfan i ṭṭrad, i d-yettawin isefra ɣef tegrawla (bdiɣ xeddmeɣ aṣenfar n ugmar n yisefra n tegrawla seg yilindi).

Tdewwreḍ yakk i tmurt n Leqbayel, deg wanita tama i tettafeḍ iman-ik ugar ?

Kkiɣ-d yakk tamurt n Leqbayel, d tidet. Anida i ttafeɣ iman-iw, ala anda llant leɛwayed d ḍḍrafa, dɣa ad duɣaleɣ alamma d imɣaren-nni, ma yella mmuggreɣ-d amɣar, d tin i d tudert-iw. Ḥemmleɣ diɣen tuddar anida mazal ar ass-a later n umezruy, ama d win n Yirumyen, ama d win n wid i ten-yezwaren.

Nesla belli teddreḍ 5 n yiseggasen deg tmurt n Merruk, mmeslay-d cwiṭ ɣef waya.

Unageɣ ɣer Merruk deg maggu aseggas n 2010. Ddreɣ din qrib 6 n yiseggasen. Tikkelt tamezwarut, yewwi-yi cwiṭ n leqdic ɣef umezgun armi i dufiɣ iman-iw ttezziɣ deg yiberdan n Marrakec d Meknas. Timliliyin i ttgeɣ d yimeɣnasen n dinna, ǧǧant-iyi ad ḥemmleɣ ugar tameddurt-nsen, skefleɣ-d leɛwayed d wansayen n yimaziɣen. Ur d-ufiɣ ara amgarad ameqqraen akked wid-nneɣ s Leqbayel. Asmi kecmeɣ ɣer tfaskiwin n tmedyazt ideg kkiɣ s waṭas d umezgun, ulamek ara d-snesreɣ, kemmleɣ di leqdic, armi d imi yekfa lmektub, uɣaleɣ-d deg cutember aseggas n 2016. Ayen d-ufiɣ deg tmurt n Leqbayel, d tɣennant n kra n yimeɣnasen n lekdeb, yerra-d ɣer uqerruyiw tikti n tuɣalin ɣer Merruk ad idireɣ gar Yimaziɣen n dinna, ad kemmelɣ tudert-iw s leqdic yeṣfan.

Semmi-d s tewzel ifarisen i tgiḍ ar tura.

Ssaẓergeɣ-d ammud n yisefra “Isefra n tefsut” ɣer teẓrigin Beɣdadi, aseggas n 2012. Adlis “Rreḥba n tneqqisin” deg 2017. Rniɣ-d tamezgunt “Ajellad d umyaru” deg 2018. Ɣur-i daɣen sin wammuden imecṭaḥ s taɛrabt i d-ssuffɣeɣ deg Merruk iseggasen n 2012 d 2015 (ad asen-geɣ asuɣel ɣer tmaziɣt). Deg wussan-a kan ad dyeffeɣ wungal-iw amezwaru iwumi fkiɣ asentel “Deɛwessu n lqayed”.

Efk-d agzul ɣef wungal-ik amaynut “Deɛwessu n lqayed”, yettraǧun talallit deg wussan-a.

Ungal “Deɛwessu n lqayed”, ara dyeffɣen deg wussan-a, d tirmi-w tamenzut deg tira n wungalen. Ungal-a, yettmeslay-d ɣef tallit-nni ideg tella Fransa deg tmurt n Lezzayer d ẓẓur yakk d lbaṭel i xedmen. Mmeslayeɣ-d ɣef tnekra n Ccix Aḥeddad d ṭṭariqa tareḥmanit yakk d ṭṭariqa lqadiriya. Amek ssawḍen lqeyyad ad rren afus ɣef medden d tirni, ɣef yifellaḥen. Tamacahut n wungal d tin yeḍran deg tama n Umsed, ḥawceɣ-d tigawin i yi-ulsen wid yecfan. Tidyanin i d-wwiɣ daxel, ḍrant yakk deg yizenqan n taddart-a, beddleɣ kan ismawen. Ssarameɣ ad d-yeffeɣ s tɣawla ma mtawaɣ d yimsiẓreg, akken daɣen i ssarameɣ ad yeɛǧeb imeɣriyen, u ad d-yernu amur-is n ubaɣur i tsekla-nneɣ.

Awal-ik ɣef teẓrigt-agi tis snat n udlis deg Cemmini.

D timlilit s wazal-is, nemlal imeɣriyen, neɛreḍ ad nerr azal i udlis. Nessaram d tafaska ara yuɣalen d ansay, ladɣa s wudem n tejmilt. Tikkelt-a, d amussnaw Muḥend Akli Ḥaddadu iwumi tuɣal tejmilt, fell-as talwit. Tikkal-nniḍen ayɣer ala ad dyili usekfel n wudmawen i aɣ-yeǧǧan s temliliyin yecban tigi.

Acu ara d-tiniḍ ɣer taggara ?

Mazal asirem, yelha ma nettemyefk afus way gar-aneɣ, akken ara nwali ileḥḥu yidles-nneɣ. Telha tmuɣli yeṣfan i unaẓur akken yebɣu yili, d afennan, d amaru neɣ d bab n tẓuri. Amaru yesra i talwit d wawal aẓidan, mačči i temɛayrit. Tanemmirt tameqqrant i Uɣmis n Yimaziɣen i ḥemmleɣ ad ɣreɣ ula d nekk.

Yesteqsa-t Khaled Achou

- PUBLICITÉ -