Accueil Tamazight Yeqqen yisem-is ɣer twacult Amrouche

D IDURAR ƔEF YIDURAR Taddart n Ighil Ali : Yeqqen yisem-is ɣer twacult Amrouche

239
- PUBLICITÉ -

Ighil Ali, d taddart deg Wat Ɛebbas ɣer tama n unẓul n Summam deg lwilaya n Bgayet. Syin ɣer da, tuɣal d taɣiwant n 13 tudrin. Ighil Ali yeqqen yisem-is ɣer twacult Amrouche (Taos d El Mouhoub) mebla ma nettu yemma-tsen Fadhma Ath Mansour. Deg tazwara, nebda tirza ɣer taddart n yemma-s n Fadhma Ath Mansour, Aïni, deg taddart Taourirt Moussa Ouamar, syin nkemmel ɣer taddart n Fadhma Ath Mansour, Tizi Hibel. Deg taggara, neggra-d deg taddart uɣur i d-tezweǧ, Ighil Ali. Zik, imezdaɣ n Ighil Ali, ttidiren am teɣrast n tzizwa : yal adwar s umahil-is. Akka ara naf, amekkan n yigezzaren, wayeḍ i yixerrazen, iḥeddaden…atg. Seg wakken teǧǧhed tdamsa-nsen, uɣalen snuzun leslaḥ i Ahmed Dey ɣer Qsenṭina.

- PUBLICITÉ -

Takerḍa n taddart

Zedɣen deg taddart ugar n 7 000 n yimdanen. Gar wid yellan deg teqdimt akked tejdidt imi i d-tettuxleq taddart-nniḍen. Ɛlayet ɣef lebḥar s wazal n 680 n lmitrat. Zint-as-d tudrin-a : seg usammar, ad naf Aït Sraj ; seg umalu, Azrou ; seg ugafa, Tiniri ; ma seg unẓul, Tabouanant. Ixxamen n taddart, cuban ɣer wid n Casbah. Bnan s uẓru. Tiwwura-nsen n usɣar ur nrekku imi yesɛa daxel-is qeḍran. Ttemcabin gar-asen am wakken d yiwen i ten-yebnan. Daxel, ad naf asqif, afrag, axxam ameqqran, lḥara, tiseddarin yettawin ɣer tɣurfatin…atg. Neṭṭḍen yixxamen akken llan. Zyada ɣef lḥiḍ yebnan s uẓru i icerken axxam d wayeḍ, ad naf lḥiḍ n ukerṭun. Ha-t-an wayen i aɣ-d-yenna fell-as Messaoud Amrouche : ‘’zik, tettili tukerḍa. Ẓeddmen-d Iḥǧarsiyen ɣef taddart, deg yiḍ. Ihi, i wakken ad ten-qablen yimezdaɣ akken ma llan, xedmen lḥiḍ n ukerṭun gar uxxam d wayeḍ. Akken kan ara isel neɣ iwala yiwen umezdaɣ aḥǧarsi i d-yusan ad yaker, ad yesqerbeb deg lḥiḍ-nni n ukerṭun i lǧar-is. Syin ad tekker akk taddart ɣur-sen’’. Tella tɛessast deg yal tama n taddart : ansi i as-d-tekkiḍ, ad ak-id-tmager yiwet. Taddart, tettwaɛus seg yal tama. Tesɛa aɣerbaz deg useggas n 1914. Am wakken i d-yella, zik, ciṭ n umqelleɛ gar yimasiḥiyen n yimṛabḍen n yiṛumyen akked yinselmen n tddukkla n Ɛulama n Ben Badis.

Isem Ighil Ali

Isem-agi ur d-yekki ara seg yisem Ɛli, acu kan yekka-d seg wawal ɛlay. Imi iɣil-nni d aɛlayan, dɣa, qqaren-as ‘’Iɣil Ɛlayen’’, syin yeqqel ‘’Iɣil Ali’’.

Amezruy d tmetti Tadamsa, zik-nni

Zik, ttidiren yimezdaɣ n taddart am tzizwa deg teɣrest. Yal wa s umahil-is, yal tiɣmert neɣ amekkan s tẓuri-ines. Tella tdamsa teǧǧuǧeg dayen kan. Wwḍen armi ula d Dey Ahmed n Qṣenṭina, seg taddart-a i yettaɣ leslaḥ-is. Teẓḍa tẓuri d azrar, yal ta ɣer tama n tayeḍ : tama n tgezzart, tama i usebbaḍ d uxerraz, tayeḍ i uglim d tbardiwin, lfeṭṭa, syin usran, leslaḥ d yiḥeddaden, awi-tt akken alamma d tafellaḥt anda ara naf zzit, tazart, lluz d wayen-nniḍen…atg. Llan, diɣ, mechurit s yisebbaḍen-nsen, ttilin deg yal taḥanut n Lezzayer, Qṣenṭina d Wehran. Aṭas i yettruḥun ɣer din, zik, i wakken ad d-lemden lḥirfa-agi n lfeṭṭa. Ttruḥun seg yal tama n tmurt n leqbayel, ɣef wakken i aɣ-d-nnan. Yetteli ssuq ɣef teɣzi n 3 wussan. Acu kan deg taggara-a, kra din iruḥ, lamana tewweḍ bab-is. Meɛna xas akken truḥ tẓuri-agi, mazal ṭṭfen deg kra n leɛwayed n tjadit.

Asfugel deg wass n lmulud

Ar ass-a, yettili-d usfugel n lmulud d igrawen deg taddart. Yal mi ara d-yaweḍ, ttenffɣent-d tlawin, deg yiḍ, ɣer tejmaɛt. ‘’Deg wass n lmulud, ttruḥunt-d tlawin, deg yiḍ, ɣer tejmaɛt xeddment tameɣra gar-asent : tteqqnent lḥenni, ssaɣayent ticemmaɛin u ttqessirent gar-asent. Am wakken d zzerda. Ttɣemint seg tesɛa alamma d ttnac n yiḍ nutenti d asfugel’’. I aɣ-d-yenna Mass Djaâfi.

Amagger n tefsut

Yal amenzu n tefsut, ad ruḥen yimezdaɣ n taddart ɣer umekkan iwumi qqaren Lexyar i wakken ad maggren tafsut, ladɣa tilawin. Ttawint yid-sent ameqqful, timellalin akked yisufar-nniḍen. D taswiɛt anda ttemlilin yimezdaɣ n taddart gar-asen. Xeddment tlawin tameɣra : ttcewwiqent u kkatent abendayer. Akka ara sɛeddin ass s unecraḥ, s lferḥ akked usirem ɣer wayen yelhan ɣer sdat. ‘’Aya, iẓeṭṭ assaɣen iǧehden gar yimezdaɣ, yettṛeṣṣi leɛwayed n lejdud ɣer tsuta’’. I d-yenna yiwen umezdaɣ.

Dɣa, din din asefru sɣur yiwen unelmad amecṭuḥ, Amin Djaâfi :

Yexlef-d uẓar,

Yewwi-d isegmi.

Yefka-d lḥebb d amellal,

Yis-s i ferḥen lɣaci.

Tamaziɣt yellan tgen,

Ass-agi, ha-tt-an tugi

Asefru i as-yesselmed jeddi-s i yellan d amedyaz.

Nger n Wat Ɛebla

Zik, At Ɛebla, tella d taddart, uqbel ad tenger. Ula d kra n yimezdaɣ n Ighil Ali, nnan-d kkan-d syin, rewlen-d i twaɣit-nni. Ha-tt-an tedyant. Llan sin watmaten myekrahen deg taddart-agi n Wat Ɛebla. Yiwen yesɛa aṭas n yidrimen, wayeḍ ḥemmlent yimezdaɣ-nni u ttaken-as tayet deg yal taswiɛt. Gma-s-nni d aḥeqqar u yettasem deg-s. Ihi, yekker gma-s-agi yesɛan tadrimt, yesɣam-d i taddart : ixelles iḥǧarsiyen i wakken ad snegren imezdaɣ-is. Yeḍra wayen yeḍran. S wakka i tenger taddart : amur ameqqran yemmut, ma d kra rewlen.

Lbaṭel n tɛeccact

Tella yiwet n tama qqaren-as taɛeccact. D tama anda sewwayen afexxar u yettili deg-s ssuq. Ihi, yal mi ara d-awḍen yigezzaren ɣer din, ad ɛelqen iɛejmiyen-nsen ɣef tuyat n yimezdaɣ-nni i wakken ad ten-azun. Akken, akken armi i asen-tuɣal d lɛada. Seg wakken llan deg drus yid-sen, ur zmiren ara ad kksen ddel ɣef yiman-nsen. Armi d asmi i d-yekker yiwen qqaren Salem Saâdoun i yellan anect-ila-t yerra-asen tabɣest u iɛawen-iten rran-d iseɣ i yiman-nsen. Syin tṛeṣṣa tenfalit-a ‘’Lbaṭel n Tɛeccact, neɣ lbaṭel n Wat Ɛeccac’’.

Timeqqbert n waɛraben

Zik, zgan Iḥǧarsiyen d tukerḍa deg taddart n Ighil Ali. Skerhen tudert n yimezdaɣ. Ihi, yiwet n tikkelt, udin-asen taxezzabit i wakken ad ten-snegren. Kkren yimezdaɣ n taddart-a, gan iqiḍunen berra n taddart u suffɣen awal ɣer yiḥǧarsen d akken guǧǧen ɣur-sen. Asmi i d-ussan yimettakren-a, wwḍen ɣer dinna, meḥsub ɣer yiqiḍunen, ufan At taddart la ten-ttraǧun. Ass-nni, d ass-nsen aneggaru : snegren-ten akken ma llan. Meḍlen-ten din u semman i umekkan-nni ‘’Timeqqbert n waɛraben’’.

Axxam n twacult Amrouche

Ayen yeḍran d uxxam n tnezduɣt n twacult Amrouche, d tawaɣit i tent-yugaren akk. Amek axxam i ilaqen ad yuɣal d asalay ara yeqqimen d later n yimdanen yecba wigi, yuɣal d tanezduɣt i yiwen umdan i t-yeṭṭfen s ẓẓur u yettɛawad deg-s ? Ɣef wakken i aɣ-d-yenna uselway n Tddukkla Taos Amrouche, Mass Messaoud Amrouche. ‘’Asmi i d-tusa Taos Amrouche ɣer Ighil Ali, tenna-d s yimeṭṭawen :’’asirem-iw, d akken axxam-nneɣ ad d-yuɣal u ad t-nefk i taddart i wakken ad t-terr d asalay neɣ d axxam anda ara ḥefḍent teḥdayin lḥirfat’’. Ikemmel uselway n tiddukla deg wawal-is ‘’Achal-aya ara kkaten yimḍebbren n Tddukkla Taos Amrouche i wakken ad d-rren axxam-a i yimawlan-is, yerna tanezduɣt-a tesɛa lkaɣeḍ n ttbut i d-yeffɣen deg 06/07/1923 meɛna winna i t-yeṭṭfen yugi ad yeffeɣ seg-s. Deg taggara-agi, yella-d lexbar yessefraḥen ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Messaoud Amrouche.

Ciṭ deg tudert n El Mouhoub Amrouche

Ilul Jean-El Mouhoub Amrouche deg useggas n 1906 deg Ighil Ali. Iruḥ akked twacult-is ɣer Tunes deg useggas 1910. Yella d aselmad. Yexdem deg radyu anda yella mechur s yidiwenniyen-is. Yuɣal d aselway n tesɣunt ‘’L’Arche’’. Yella deg lgirra-nni i lmendad gar FLN akked De Gaulle. Yura aɣmis seg 1928 armi 1961 i d-tessufeɣ Tassadit Yacine. Gar tenfaliyin-is mechuren, ad d-nader : ‘’Ttxemmimeɣ u ttaruɣ s trumit, meɛna ttruɣ s teqbaylit’’. Tayeḍ ‘’La France est l’esprit de mon âme, la Kabylie est l’âme de mon esprit’’.

Ciṭ deg tudert n Taos Amrouche

Tlul Marie Louise Taos Amrouche ass n 04/03/1913 deg tmurt n Tunes. Temmut ass n 02/04/1976 deg tmurt n Fransa. D tanaẓurt : tcennu, tettaru. Tewwi arraz n ccna n tefriqt deg Dakar deg useggas n 1966. Ma deg Lezzayer, ugin-as ad tettekki deg tfaska-nni, meɛna tusa-d u tecna deg tesdawit. Tella deg ugraw n yimaziɣen (Académie berbère) deg Fransa.

Ayen tura

– Jacinthe noire, 1947.

– Le Grain magique, 1966.

– Rue des tambourins, 1969.

– L’amant imaginaire, 1975.

-Solitude ma mère, roman posthume, 1995.

Ayen tecna

-Chants berbères de Kabylie, 1967.

-Chants de processions, 1967.

-Chants de l’Atlas, 1971.

-Chants espagnols de la Alberca, 1972.

-Incontations, méditations et danses sacrées berbères, 1974.

-Chants berbères de la meule et du berceau, 1975.

Deg taggara, ad snemreɣ tawacult Djaâfi s umeqqran d umecṭuḥ, aselway n Tiddukla Taos Amrouche, Messaoud Amrouche, Youcef Oukidja, Merzouk Boumala d Nacer Oukacha.

Hocine Moula

- PUBLICITÉ -