«Yewɛer ugmar n yinzan seg unnar…»

Partager

I lmend n usufeɣ n umawal-is Inzawal, newwi-d awal akked umaru Sadeq Rebbaɛi, i yellan daɣen d aselway n tɣiwant n Ayt Smaɛel !

Aɣmis n Yimaziɣen: Seld ddeqs n yiseggasen n uqeddic, yeffeɣ-d

umawal-ik n yinzan…

Sadeq Rebbaɛi: Deg tefsut-a yessan d ijeǧǧigen i bɣiɣ ad d-yeffeɣ umawal-a, imi deg-s asekfel n rriḥa n tjaddit, acku yal inzi ara tafem deg-s, yettriḥ d inumak d lefhama n yimenza-nneɣ. Tafsut deg tmurt-nneɣ, tesɛa daɣen anamek-nniḍen; win n umennuɣ, n uqeddic, asnerni, asnulfu d ufares n wayla. Abeḥri n tikkelt-a, yegla-d s usiẓreg n umawal-a, INZAWAL, i yellan igen d iseggasen-aya. Seg wakken nettwačč s leqdic d uxeddim n yal ass, rriɣ-t di rrif acku yesra i waṭas n wakud, gar ugmar d usegzi n unamek d tegnit ideg i ten-id-ttawin deg tmetti. Ahat tura i d lawan-is.

Tella-d sebba i ak-ideggren ad tegreḍ deg usenfar-a…

Iban. Inzi deg tmetti-nneɣ yesɛa azal d ameqqran. Bab n yinzi am uḥeddad n wawal. Timetti yessemrasen inzan, imdanen-is ufraren yerna zaden deg lefhama. Taha d tamentilt tamenzut, tin ɣur-s asmi lliɣ d aselway n tddukkla tadelsant Adrar n Fad, ttasen-iyi-d yinelmaden seg tesdawit n Bgayet deg lmendad n leqdicat n turagt-nsen. Ihi, yal tikkelt ad ten-ɛiwneɣ nekk d yimeddukkal-iw, ad ten-semlileɣ d yimɣaren d temɣarin-nneɣ, ttwaliɣ imir-nni lexsas n wayen yettwarun ɣef ugerruj-a i d-yezgan gar Udrar n Takkuct d Udrar n Fad. Ḥaca ayen i d-yeǧǧa umaru H. Genevois deg umahil-is “Enquête linguistique sur le parler d’un village de Béni Smail”, i yellan. Annect-a ihi, yeǧǧa-iyi ad xemmeɣ ɣef ugerruj-a i yeqqimen war agmar ɣur-neɣ. Ttwasduqqseɣ-d ɣef wadeg i yeṭṭef yinzi deg tmetti-nneɣ i yellan d lbur, syin beggseɣ ad xedmeɣ aqeddic yecban wa.

Nwala tferneḍ tira n yinzan s tsaḥlit, ma d asegzi s tira tamirant. Acimi ?

Tamezwarut, fkiɣ-as i yinzi asenfali-is amek yella neɣ amek yettwanṭaq, acku bɣiɣ ad ǧǧeɣ tiḥerfit-ines d lasel-ines akken llan. Deg tɣuri n yinzi sɣur yiwen, ad as-d-yas lewhi amzun yettwanna-d sɣur walbaɛḍ n temɣarin n temnaḍt-a. Ɣef waya i ferneɣ ad ten-aruɣ amek ttwanṭaqen, ma d asegzi-nsen s tutlayt i sseqdacen deg tesdawit. Deg-s, nefka tahuski i tmenna d wazal i tantala, deg-s ad d-nesbeyyen tulmist n tama-a. Ma d tira, i wakken ad neddu d usemhez n tutlayt i nefren tin n uselmed.

Meskud d ccɣel i ak-yewwin iseggasen, mačči d ayen isehlen ugmar-nsen…

Akka. Aṭas n yidlisen ideg yella ugmar n yinzan, yal tama amek i d-ttawin inzi. Da ɣur-neɣ, inzan s tuget, llan ɣur temɣarin. Ajmaɛ-nsen yewɛer am uzgar-nni n wasif n timawit ɣer tira. D asekfel, ilaq ad yili amek yettwannay ḥesri zik. I waya, ilaq asteqsi n xilla n medden. Tin ɣur-s, deg tira-s amek teẓram, tameslayt tasmaɛlit, teččur d tulmisin, ɣef waya yewɛer ad d-negmer, ad naru akken iwata s uqader n thuski n yinzi-nni. Ugur-nniḍen i d-nufa, d asefhem-nsen, acku ɣas aṭas seg-sen mazal ttwasseqdacen, meɛna mi ara yesteqsi umdan ɣef unamek-nsen, ad yaf drus i izemren ad d-rren i tuttra. Dɣa, annect-a, yewwi-yi akud, imi tettuḥettem fell-i ad steqsiɣ aṭas n medden.

Neẓra tettaruḍ tullisin, daɣen aql-ik d aselway n tɣiwant n Ayt Smaɛel. Amek tezdiḍ gar sin n yiberdan-a ?

Taqbaylit, tesra i leqdic adelsan akked usertan, imi adelsan deg-s tira, d netta i yettaǧǧan tutlayt ad tidir deg tizi n wass-a. Daɣen yettuḥettem fell-i ad xedmeɣ aẓeṭṭa gar leqdic-a asertan akked leqdic adelsan imi yal amennuɣ adelsan ɣas ḥseb-it d amennuɣ asertan, acku ttawin ɣer yiwet n temda, tin seg wacu ilaq ad tesew tmetti.

Yesteqsa-t M. K.

Partager