Zrin fell-as 15 n yiseggasen

Partager

Zrin 15 n yiseggasen segmi iɣab yiwen seg wudmawen i irefden taqbaylit s umezgun, yiwet gar tgejda i d-yeslulen amezgun s teqbaylit, yiwen gar yimsuqlen i d-yerran ar teqbaylit s umsasa iḍrisen igraɣlanen n yimyura mucaɛen di tmura n umaḍal. Ass-nni n, 7 duǧember iɛeddan, i d-yezzi useggas wis 15 segmi yemmut Muḥend Uyeḥya. Ɣas akken isem-agi aṭas n leqbayel i t-irefden, maca ayen yesnuɣnuyen imi ur d-yelli ara usmekti-ines neɣ tiririt n tejmilt i urgaz-a anagar yiwet n tddukkla tamecṭuḥt di tmurt n Fransa i t-id-yesmektan.

Wissen ahat imi tenguga temnaḍt n leqbayel seg tefranin i d-yellan d wayen i d-iḍefren n tigawin s umdal n wasunen d tɣiwanin d truẓi n tbewwaḍin akken ad d-tbeggen iman-is temgarad ɣef temnaḍin-nniḍen n tmurt n Lezzayer deg ufiqi asertan. Ahat ɣef waya i yenqes leqdic adelsan d tatut n kra n wudmawen i aɣ-yeǧǧan i d-yeǧǧan igerrujen i yidles amaziɣ, seg wid yecban Muḥya. Abdellah Mohya, yettwassnen s yisem n Muḥend Uyeḥya neɣ Muḥya, ilul ass n umnzu n unbir 1950 deg temnaḍt n Yiɛeẓẓugen. D udem n umezgun, d anallas, d bab n teqbaylit, d amedyaz, ɣas akken ur yettwassen ara aṭas sɣur aɣref azzayri neɣ agraɣlan.

Yessekles ifarisen-is s tarrayt taqburt ɣef wallalen n tmesliwt K7, dɣa azal n 15 deg-sent i d-yessuffeɣ di tmurt n leqbayel d tmurt n Fransa taggara n yiseggasen n 1970 d tazwara n 1980 akken kan tendeh tefsut n yimaziɣen. Muḥya, imi d win yumnen s wayen i ixeddem, yugi ad nzent tkassiḍin-is s yidrimen acku, ɛlaḥsab-is, idles ur yettnuzu ara (iswi-ines deg waya, ad d-yejbed iqbayliyen ɣer yidles-nsen, akken ara d-yeffeɣ seg wanu n tatut). Yella Muḥya gar yimenza i d-yeslulen amezgun s tenfalit taqbaylit, yefka acḥal n yiseggasen deg tudert-is i usuɣel d umsasa n yisefra, tizlatin d yiḍrisen n umezgun igraɣlanen s rruḥ n teqbaylit yeččuren d inumak lqayen d taḍsa s unecreḥ ilan azal i d-yettales s tarrayt tafelsafit yettwellihen ɣer uṛebbi, tadukkli, tagmat, d tlelli n yigduden.

Aṭas n yisefra-s yettwacnan sɣur inaẓuren iqbayliyen yettwassnen s tezlit tamḥaddit am Ferḥat d terbaɛt Ideflawen, ladɣa tizlit-nni “Berzidan”. Aṭas n tsutwin i d-yessaki Muḥya s yiḍrisen-is i useḥbiber ɣef tumast tamaziɣt. Isem-is d leqdicat-is ad qqimen d iɣbula i tmussni n yidles amaziɣ deg wakud amiran, ladɣa ma neẓra aṭas n tezrawin i d-yettilin ɣef wayen yexdem deg yigezduyen n tmaziɣt d tefransist deg tesdawiyin. Akken daɣen i llan kra n yiḍrisen-is deg yidlisfusen n tmaziɣt. Yemmut ass n, 7 duǧember 2004, seld aṭas n wakud d netta d amennuɣ d waṭṭan, deg temdint n Paris.

Gar wayen i d-yeǧǧa

Ad naf ifarisen i iga Muḥya bḍan ɣef tlata yiḥricen d taɣulin yemgaraden. Tamezwarut, ad naf ayen i d-yesnulfa netta s timmad-is, gar yisefra, tullisin d yiḍrisen iseklanen. Tis snat, leqdic n tsekla taɣerfant i d-yegmer sya u sya (seg umaḍal), syin isemmed-it s talɣa-ines. Tis kraḍet, ad naf ayen i iga seg tsuqqilin d umsasa n tgemmi taseklant n tmura n L’europe d tiyaḍ, iwumi imud rruḥ n teqbaylit, d wayen yellan di tmetti-ines, deg tneggarut-a ibeddel ula d ismawen (Lalla Mjilat, Ameḥmuḥ, Sifuni, Buzitwar, Piluca, Dduktur Wakli, Pernanti …).

Ifarisen-agi gar wayen iwumi yexdem amsasa ɣer teqbaylit.

-Am win yettrajun Rebbi (En attendant Godot) n Samuel Beckett.

-Aneggaru ad d-yerr tawwurt (La Décision) ; Llem-ik, ddu d uḍar-ik (L’exception et la régle) n Bertolt Brecht.

-Tacbaylit (La jarre) n Luigi Pirandello.

-Si Leḥlu (Le médecin malgré lui) ; Si Pertuf (Tartuffe) n Molière.

-Muḥend Uceɛban (Le Ressuscité) n Ucinwa Lu Xun.

-Si Nistri (La Farce de Maître Pathelin) n Pauvre Martin.

-Sin-nni (Les Emigrés) n Slawomir Mrozek, n tmurt n Pologne.

-Muḥ n Muḥ ; n Georges Brassens.

Khaled Achoui

Partager