Site icon La Dépêche de Kabylie

Gar snat n lɣerbat: Lezzayer tamanaɣt akked Fransa

Gar yisaragen i d-yettwaheggan i lmend n Temlilit tagraɣlant ɣef ccna aqbayli d umaziɣ, i d-yellan deg tesdawit Mulud Mɛemmeri n Tizi Uzzu, ad naf anadi-agi i iga Dr Aziri Boudjemaâ ɣef tcennayt taqburt Khedidja.

Tlul Kriss Yamina, isem aḥeqqani n Khedidja, ass n, 2 duǧember 1920, deg Bushel yellan di lɛarc n Yimceddalen n Tizi-Rached. Tga i yiman-is 3 yismawen s tkerkas: Xdiǧa, d isem i tsers ɣef yiḍebsiyen-is di Fransa ; Xedduǧa, d isem-is di rradyu n Lezzayer, Xliǧa : akka i as-ssawalen wid i tt-iqerben. Teṭṭef amḍiq igerrzen di ccna n teqbaylit deg yiseggasen n 1950.

Snat lɣerbat i yuran di twenza-s neɣ i textar s lebɣi-s

Yella yinig-is amezwaru si taddart-is ɣer Lezzayer, aseggas 1935, di leɛmer-is 15 n yiseggasen kan. yewwi-tt lwaɛd ɣer Salumbi, tufa zedɣent dinna tcennayin Crifa d Ḥnifa. Teqqim ɣur-sent armi d asmi tezweǧ. Tessekcem-itt Massa Lafarge (Lla Tasadit) ɣer rradyu E.L.A.K (Emissions de Langue Arabe et Kabyle) yettabaɛen l’O.R.T.F. Tebda tcennu s ljuq n Ccix Nurdin (Noureddine Meziane 1918-1999). Tizlatin-is timezwura, gar-asent tin iwumi tsemma “Barka-yi barka-yi, aḥesra ɛedant felli”, i d tessesweḍ deg yir zwaǧ i tt-iḍurren aṭas. Tewwet-itt ɛecrin n yiseggasen di Lezzayer! Inig-is wis sin, yewwi-tt ɣer Fransa, di lawan unebdu aseggas 1955. Di Paris, tessekles ɣer Pathé Marconi, Barclay, Polydor d Dounia, tuget n wayen tecna di rradyu n Lezzayer (ELAK). Lawan-nni llan di lurkistr n Amrawi Misum. txeddem deg waṭas n tamiwin di Fransa, di Lalman akked Biljik.

Tuɣalin-is ɣer Lezzayer

Tuɣal-d ɣer Lezzayer deg waggur n ɣuct aseggas 2007, di leɛmer-is 86 n yiseggasen. Tedda-d yid-s yelli-s Nadia d sin warraw-is : Stéphanie d William. Tẓur-d Sidi Ɛebd Erreḥman, Lwali yettḥaraben ɣef Lezzayer i d-tettader di tuɣac-is. Tzuṛ-d taddart n yimṛabḍen Aɛrous di Larbaɛ Nath Iraten yettwassnen s wid yesseḥlayen azellum. Tɛedda-d deg ubrid n Tizi Raced, maca ur tekcim ara ɣer taddart-is. Wissen ayɣer ? Tesɛa Khedidja 24 n tezlatin i tessekles di rradyu. Ur d-ffiɣent ara ɣer ssuq. Kra-nniḍen, llant d iḍebsiyen di Fransa ɣer Uxxam Barkley, Pathé Marconi, d Dunia… Sɛant tezlatin-is sser aṭas. Ččurent d iḥulfan i d-itekken seg wul zeddigen. Tanemmirt i Khedidja, nessawaḍ-as leɛfu d ṛṛeḥma. Mlalent di Lezzayer, llant akken ula di Paris, i snat uɣent-tent di zzwaǧ (Ḥnifa s yism-is aḥeqqani Ighil Larbaâ Zoubida i ilulen ass n, 4 di yebrir 1924, deg Ighil M’henni di tmurt n Leqbayel, tugar-it Khedidja s kraḍ n yiseggasen).

Amecwar-is deg ccna

Tjerred Khedidja iman-is di la SACEM ass n, 26 di tuber 1955. Ɣas akken tedda d lwaqt-is, tcennu gar yimeqqranen n yiseggasen 1950 am Slimane Azem, Alloua Zerrouki d wiyyaḍ, maca tessedrag iman-is akken ur ḥeṣṣun ara watmaten-is d warraw n tmurt-is akken Khedidja d nettat i d KHRIS Yamina. Acu kan iḥettem fell-as Uxxam n usekles Dunia i wakken ad terr tawleft-is ɣef teɣlaft n uḍebsi… Tekker terra-d tawleft n yemma-s ɣef uḍebsi i d-tessufeɣ ɣer Dunia. Wissen anwa i iɛellqen taɣleft-nni s tewleft n yemma-s ɣef lḥiḍ n lqahwa n at-tmurt-is… Ur tufi ara anda ara terr iman-s! Tebda Ḥnifa tcennu di tarbaɛt n lxalat aseggas 1952, Khedidja daɣen yuɣ-itt lḥal dinna acku armi d 1955 i tunag ɣer Fransa. Dinna i tessekles tizlatin-is. Tessekles Ḥnifa aḍebsi-ines amezwaru (45 tours) di 1953 ɣer Pathé Marconi. Tameɣra n ccna-ines aneggaru, yella-d deg waggur n unbir 1978. Tewweḍ leɛfu n Rebbi di 23 duǧember 1981.

Yir zwaǧ, tilufa n tmurt d tid n lɣerba, tacennayt n tallit-nni tesseḍlam zzher i tt-yeǧǧan tettidir yir ddunit. Khedidja teqqar: Zzehr-iw i d imɛewwej ; ma d Ḥnifa: A zzehr-iw anda tenziḍ. Yal yiwet deg-sent tecna ɣef yelli-s i d-tesɛa di yir zzwaǧ i d-yessegran s berru (Ḥnifa tejweǧ tebra kraḍ n tikwal). Akka i tecna Khedidja ɣef yelli-s: « A yessetma argaz iruḥ, yeǧǧa-d mmis d amecṭuḥ. A yessetma argaz iruḥ, yeǧǧa-yi-d xuxa deg dduḥ”… Ma d Ḥnifa teqqar: “Wwiɣ-d yelli d tamectuḥt terwa yidi lemḥani”. Ayen cennunt teqbayliyin n tsuta n Khedidja, yesɛa assaɣ ɣer tudert-nsent iweɛren. tesserẓeg lmeḥna s umata d ẓẓmik n yibabaten d yirgazen d watmaten-nnsent. Maca, yir zzwaǧ, zzwaǧ d umjaḥ n Fransa neɣ d yir argaz n tmurt akked tɛessast n tlemẓit anda tedda.

Yir zzwaǧ

“Zzher uɛwij”…d wiyi i d isental i d-yettuɣalen di ccna n tlawin-a, gar-asent Khedidja. “Aql-i ttxemmimeɣ amek ara xedmeɣ” (d ayen i as-yeḍran i nettat) ; “Cfu kan acu txedmeḍ” (tettweṣṣi tiqcicin, gara-sent yelli-s, akken ur zewjent ara d menwala, d win ur tent-nuklal) ; “Llah llah am rḥuḥ (dḥuḥ), argaz-im ijaḥ iruḥ”; “ Barka-yi, barka-yi, a ḥasra ɛaddant felli ” (tettweṣṣi tiqcicin ad xtirent argaz yelhan)

Imedyaten n yisfra

“Aql-i ttxemmimeɣ amek ara xedmeɣ” :

A yemma yemma, a nekk ijaḥen … uɣeɣ yir argaz, ṛwiɣ lemḥayen

A yemma yemma, mxelleɣ selbeɣ… uɣeɣ yir argaz, a Rebbi ad a k-ɣiḍeɣ

A yemma yemma, mxelleɣ tedduɣ …..uɣeɣ yir argaz, ggummaɣ ad zhuɣ

A yemma yemma, i yeḍran yid-i … ḥerrcen-t lǧiran, yusa-d yewwet-iyi

Tebna taɣuct-a yiwet n tekti d-isenfalayen, yiwen n uḥulfu n leḥzen d lmerta i d-temmuger tnaẓurt di yir zwaǧ-is, teqqar : « Nekk ijaḥen… rwiɣ lemḥayen… a Rebbi ad a k-ɣiḍeɣ … ggummaɣ ad zhuɣ… ». Di tagara, tenna-d ayen i tedder di tilawt : « i yeḍran yid-i …… ḥerrcen-t lǧiran yusa-d yewwet-iyi… “Barka-yi, barka-yi, a ḥasra ɛaddant felli” (tettweṣṣi tiqcicin ad xtirent argaz yelhan.)

Aḥeṣra ɛeddant fell-i …swiɣ qeḍran d ilili

Ad tzewǧemt a tiqcicin …. aɣemt argaz lɛali

Yessetma i yir argaz ……. yif-it ma qqimeɣ weḥd-i

Aḥeṣra ɛeddant fell-i … swiɣ qeḍran am tamment

Yessetma a tiqcicin …. Ad kent-weṣṣiɣ ad tfehmemt

Yessetma i yir argaz …. Ad t-taɣemt ad tendemmemt

aɣeddu n ucnaf

Ahat tebɣa ad tɛaned tirumyin n lawan-nni, mi d-tenna :

A yelli ammer ur ssetḥaɣ …. ad ɣenniɣ leɣna n trumit

Ad aɣeɣ aqcic d amelḥan …. am ccrur tegni tcacit

Wammag aɣeddu n ucnaf …. Ad as-bruɣ wi bɣan yaɣ-it

Ad nefhem anamek n « Leɣna n tṛumit » d tinin n yiḥulfan n tayri war leḥya, lxuf d yir tamuɣli n tmetti ara tt-ttwalin am tin yeffɣen i ubrid n lḥerma d nnif n tjaddit. Di Fransa, tettwali tiṛumyin zhant, ssenfaliyent-d tayri i ttidirent ɛinani. War ma tenna-t-id srid. Tettmenni-as i yelli-s zhu di tudert-is am tṛumyin. Ad textirt argaz d win temyeḥmal, mačči d win yunzan aɣeddu n ucnaf, iwumi ur ittunefk wazal.

Yussa-d ɛfiɣ-as

Aɛeqqa n cincin, a bu taṭṭucin, yiwwas ay zewǧeɣ, wwint-t tṛumyin.

Aɛeqqa lkusbeṛ, a-yul-iw ṣber yiwwass ay zewǧeɣ, a-t-an di lɛesker.

Aɛeqqa lǧawi, a yul-iw awi yiwwass ay zewǧeɣ, iruḥ yeǧǧa-yi.

Sečč-as aderyis, ad yemmet wul-is, ad teǧǧel teqcict, ad tɛiwed

lmetl-is .

Sečča-s aḍiḥan, ad yemmet usekṛan, ad teǧǧel teqcict, ad taɣ amelḥan.

A lqed uɣanim, tenɣiḍ iman-im, amɣar d aciban, mačči d lmetl-im.

Taɣessa n usefru

Tinfaliyin i d-ttuɣalent d leitmotiv n tezlit, neɣ ritounelle, d allus n tikta tiḥerfiyin yettḥazen srid iḥulfan yezzren di telqay n umdan ; di tama n tɣessa, d asishel n usnulfu d lebni n yisefra. Allus n tenfaliyin-a, ideg yeddukel unamek agejdan, yudef di tfekka n yisefra iqburen, iteẓẓu aḥulfu d tikti deg wallaɣ n win ara yeslen i tezlit.

Boudjemaâ Aziri

Quitter la version mobile