Taggara n temmlilit tagraɣlant ɣef ccna n teqbaylit d tmaziɣt

Partager

Ass-nni n ttlata, 15 deg tuber yezrin, i tekfa Temlilit tussnant tagraɣlant n ccna n teqbaylit d tmaziɣt i d-ihegga Ugezdu n tutlayt d yidles amaziɣ n tesdawit n Tizi Uzzu, ussan n 13-14 d 15 deg waggur-agi i deg-i nella. Asiher-agi i d-ijemeɛen aṭas n yiselmaden akked yimussnawen i d-yusan ula seg Merruk d Kanada, yessuli lecɣal-is s kra n yiwellihen. Gar-asen, ad naf ‘’Aslali n yiwen n usenfar ussnan i usnerni n tasekla-agi deg yidles d unadi ussnan, anda ara ilin yimussnawen n tmurt d wid n berra. Deg yisaragen iberraniyen, ad nebder asarag iwumi yefka Umaruki Pr Abdelmottalib Zizaoui azwel ‘’Tazrurt (influence) n teqbaylit ɣef tmaziɣt’’ deg Merruk, anda i d-yefka imedyaten d ttbut ɣef wayen i d-yenna. Yebda awal-is s usefru n tezlit n Sliman Ɛazem, anda i as-yeqqar : Tamurt-iw Tizi Uzzu, s yisem-is nzehhu

(…) Asamar d umalu, win iruḥen, yeǧǧa din ul-is’’. Syin yenna-d Mass Zizaoui ‘’Ula d nekk, ǧǧiɣ ul-inu di Tizi Uzzu, di Bgayet, di tmurt n Leqbayel s umata, seg wasmi i d-usiɣ tikkelt tamezwarut ɣer tddukkla Adrar n Fad di meɣres 2012’’. Ikemmel deg wawal-is ‘’Asarag-inu, d tajmilt i umedyaz O. Derwic d unaẓur Mbarek Ulɛerbi i yettwassnen s Nba, yemmuten mazal d ameẓyan’’. Ɣef leḥsab n umsarag, ttafen tazrurt n ccna aqbayli d urifi deg temnaḍt n usamar n Merruk. I wakken ad d-yessegzi tikti-s, yerra-d Pr Zizaoui ɣef yisteqsiyen-a. Melmi tebda tezrurt-agi? Mayenni (Acimi) nettaf tazrurt-a? Acu-ten isuturen-nnes? I wakken ad d-yerr ɣef yisteqsiyen-a, yefren-d 4 n yimedyaten n yicennayen neɣ trebbuyaɛ: Imal, Saɣru, Imenza akked Tawargit. ‘’Deg usamar, uqbel ccna atrar, yella win n zik i yettwassnen s uḥidus, yettilin aṭas deg tmeɣriwin.

Ma nebɣa ad nessiwel ɣef ccna atrar, ifukk ad d-nebder Muḥa Mellal. Ma d tamedyazt, ad naf O.Derwic’’, i d-yenna, uqbel ad ikemmel ‘’Deg tezlit ‘Inna udrar uhu’ deg-s anya Aḍu yetsuḍu n ucennay Meksa. Maca, d trabbut n Saɣra d nettat i izedmen aṭas seg tezlatin tiqbayliyin (5 n tezlatin). Yiwet, tugem-d seg tin n Uleḥlu “Ulac smaḥ”, acku awal-a (Ulac smaḥ) wer t-ttinin ayt usamar. Amedya wis sin “Uɛli Sliman”, anya n tezlit-a irwes niɣ ittemcabi di Xali Sliman n Ali Amran. Yeqqar deg-s ‘’Ya Uɛli Sliman, abrid-ik mazal neḍfar’’. Dagi nettaf ljerra n teqbayli, acku deg tentata usamar, ilaq ad d-nini: Ya Uɛli Sliman, abrid-nnek nsul neḍfar’’. Ula ɣef ubrid n Berwaggiya n Muḥya, yura Derwic tamedyazt Akurmu n Tucka i ttɣennin Imenza s wanya n Ideflawen, ɣef leḥsa n Mass Zizaoui. Am wakken ay ccnan terbaɛt Tawargit tizlit s wanya n Maɛtub Hymne à Boudiaf deg tejmilt i yerran i Nba i yemmuten d ameẓẓyan deg useggas n 2011.

Iwellihen n temlilit

-Aslali n yiwen n usenfar ussnan i usnerni n tsekla-agi deg yidles d unadi ussnan, anda ara ilin yimussnawen n tmurt d wid n berra.

-Asmucceɛ, s tira tussnant, n wid yeṭṭfen tiwsatin-agi.

-Asizreg n yisaragen i d-yettunefken deg temlilit-agi.

-Aseqdec n tarrayin yemgararaden deg teslaḍin n tezlit n teqbaylit d tmaziɣt.

-Aseqdec n tarrayin-agi deg uselmed n tezlit taqbaylit deg yigezda n tutlayt d yidles amaziɣ

Hocine Moula

Partager